Bakgrund: Aktuell forskning lyfter kostens betydelse för tillfrisknande vid kolorektal cancersjukdom och föreslår kostbehandling som ett kompletterande behandlingsalternativ. Trots detta finns osäkerhet hos både patienter och sjuksköterskor om egenvårdsråd gällande kost vid utskrivning från kirurgisk vårdavdelning. Syfte: Syftet var att, från ett sjuksköterskeperspektiv, beskriva vilka egenvårdsråd om kost patienter som behandlas för kolorektal cancersjukdom efterfrågar och får inför utskrivning från kirurgisk vårdavdelning. Ett annat syfte var att beskriva vilken kunskap sjuksköterskor har för att ge egenvårdsråd om kost. Metodbeskrivning: En deskriptiv kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor (n=11) på kirurgisk vårdavdelning genomfördes. Konventionell innehållsanalys användes vid dataanalys. Huvudresultat: En vanligt förekommande fråga från patienter med kolorektal cancersjukdom var om något i kosten bör uteslutas relaterat till diagnos. Patienterna rekommenderades att återgå till normal kosthållning och uppmanades att anpassa intaget efter tarmfunktion. Sjuksköterskornas rekommendationer baserades ofta på vilka frågor patienterna själva ställde. Gällande sjuksköterskors kunskap om egenvårdsråd om kost beskriver sjuksköterskorna ett ökat kunskapsbehov. Sjuksköterskorna hänvisade till andra professioner vid kostrådgivning samt en avsaknad av rutin för kostrådgivning framkom. Slutsats: Vaga och generella egenvårdsråd om kost till patienter med kolorektal cancersjukdom har identifierats. Sjuksköterskor tenderar att lämna över ansvar om kostråd till andra professioner och rutinerna för hur egenvårdsråd om kost skall ges är oklara, vilket bidrar till att en evidensbaserad kirurgisk omvårdnad inte uppnås. Ett angeläget behov finns således för rutinutveckling och förbättrad kunskap i ämnet hos sjuksköterskor, för att säkerställa att patienter får ta del av viktig information för tillfrisknande och att förutsättningar för en god egenvård skapas. / Background: The importance of a nutritional diet in the recovery of patients with colorectal cancer disease is acknowledged in current research, with nutritional therapies recommended as a complementary treatment option. Despite this, it has been recognized that many nurses and patients experiencing uncertainty regarding evidence based dietary advice at the point of discharge from the surgical departments. Aim: Firstly, it sets out to describe, from a nurse perspective, what dietary advice patients with colorectal cancer asks for and receives at the point of discharge from the surgical care department. Secondly it aims to describe what knowledge nurses possess in providing dietary advice. Method: A descriptive qualitative interview study was conducted, involving semi-structured interviews with nurses within a surgical care department (n=11). Conventional content analysis was used in data analysis. Results: A common question from patients was if something should be excluded in their diet following their diagnosis. Patients were advised to return to their normal diets and were encouraged to adjust their food intake in accordance with their intestinal function. Recommendations given by nurses were often led by the questions asked by the patients themselves. The nurses described a need for increased knowledge and education to sufficiently advice patients in the effective dietary self-management following discharge. Nurses referred to other professions in dietary advice and a lack of routine for dietary advice emerged. Conclusion: Discharge dietary self-management advise for patients with colorectal cancer disease has been identified as vague and impersonal. It has been suggested that nurses are prone to delegate the responsibility for dietary advices to other professions. This is further complicated by no current clear guidance on what constitutes effective dietary self-management, thus hindering evidence-based practice. Subsequently, there is an urgent need for further developed protocols and improved knowledge among nurses to ensure optimal dietary self-management for patients with a view to increase effective recovery and general wellbeing.

Patientlagen säger att en patient ska få individuellt anpassad information om sitt hälsotillstånd och om de metoder som finns för undersökning, vård och behandling. Det gäller såväl muntlig som skriftlig information. Studier visar att patienter värderar skriftlig information högt, men att det inte alltid finns information av bra kvalitet att tillgå. Syftet med det här examensarbetet är att undersöka hur man skulle kunna utforma skriftlig information till målgruppen underviktiga ungdomar 13–15 år som har adhd. Projektet är ett uppdrag av en dietist som saknar ett skriftligt material som hon kan lämna ut till sina patienter som ingår i målgruppen. Jag har undersökt vilka förutsättningar ungdomar med adhd har för att läsa och förstå en text. Jag har också undersökt vilken forskning som finns om utformning av patientinformation och andra typer av faktatexter med fokus på läsbarhet. Jag har sedan utgått från teorier om text och teorier om text och bild i samverkan för att undersöka vad som skulle kunna främja läsbarheten i patientinformation till målgruppen. Undersökningen visar att det finns flera olika faktorer som påverkar läsning och läsförståelse hos ungdomar som har adhd. Dessa är svårigheter med koncentration och motivation, nedsatt arbetsminne och läs- och skrivsvårigheter. Med hjälp av insamlad empiri och teorier om text och teorier om text och bild i samverkan har jag skapat ett gestaltningsförslag i form av en broschyr med kostråd till målgruppen. Mottagaranpassningen av texten handlar i huvudsak om att använda en enkel layout som inte distraherar läsaren. Den skrivna texten har ett enkelt men inte barnsligt språk och en meningslängd som skapar flyt i texten.

La grossesse est une période de la vie d’une femme qui s’accompagne d’une augmentation des besoins nutritionnels dont la satisfaction est nécessaire à la bonne santé de la mère et de l’enfant à naître. Durant cette période, les femmes seraient plus enclines à l’adoption de pratiques alimentaires plus saines. L’objectif de ce travail de thèse était d’étudier ces différents aspects de la nutrition pendant la grossesse puis d’élaborer et d’évaluer une méthode de conseils alimentaires personnalisés et pas-à-pas afin d’améliorer l’adéquation nutritionnelle des femmes enceintes en France. Un indice de qualité nutritionnelle de l’alimentation existant : le PANDiet, a été adapté à la période de la grossesse en tenant compte des références nutritionnelles spécifiquement définies pour cette période. Il a été montré qu’en l’absence de modifications qualitatives du régime en début de grossesse, l’adéquation nutritionnelle ne pouvait pas être maintenue. Trois types de conseils alimentaires personnalisés ont alors été élaborés et se sont révélés efficaces pour améliorer la qualité nutritionnelle de l’alimentation. Cependant, plus les conseils étaient efficaces moins ils étaient acceptables par les femmes enceintes. Un compromis a donc été trouvé pour sélectionner les deux types de conseils les plus acceptables par les femmes enceintes tout en étant efficaces pour améliorer la qualité nutritionnelle de leur alimentation. Ces deux types de conseils alimentaires personnalisés, fondés respectivement sur des modifications des quantités consommées d’aliments et sur des substitutions au sein du même sous-groupe d’aliments, ont été proposés à des femmes enceintes françaises lors d’un essai randomisé contrôlé. Par ailleurs, des données qualitatives, ont permis d’identifier que ces dernières étaient à la recherche d’informations positives et crédibles concernant l’alimentation pour contribuer au bien-être de leur bébé mais aussi au leur. Durant l’essai randomisé contrôlé, l’approche proposant des recommandations alimentaires génériques associées aux conseils alimentaires personnalisés, générés pas-à-pas par notre algorithme, s’est révélée plus efficace pour améliorer la qualité nutritionnelle de l’alimentation de femmes enceintes qu’une approche proposant uniquement les recommandations génériques. Par ailleurs, selon l’étude qualitative menée auprès de participantes à l’essai randomisé contrôlé il apparaît que proposer des conseils alimentaires pendant la grossesse permet de résoudre la cacophonie informationnelle. / Pregnancy is a specific period in life characterized by an increase in nutrient needs that should be met for the health of both the mother and her baby. During this period, women would be keener on adopting healthier dietary practices. The objective of this thesis was to study these different aspects of nutrition during pregnancy and to design and evaluate a tailored, stepwise dietary advice method which aims to improve the nutrient adequacy of the diet of French pregnant women. The PANDiet score, a diet quality index, has been adapted to pregnancy by using the nutrient requirements established for this period. It has been shown that the absence of qualitative changes in a woman’s diet in the beginning of pregnancy prevented the maintenance of the nutrient adequacy. Three types of tailored dietary changes were then designed. They proved to be efficient in improving the nutrient adequacy of the diet. The more efficient the type of dietary changes was, the less acceptable it was by pregnant women. Thus, a trade-off has been considered to select the two types of dietary changes that were the most acceptable by pregnant women while showing efficiency in the improvement of the nutrient adequacy of their diet. These two types of tailored dietary changes, which respectively involved modifications of the amount consumed of foods and substitutions of foods within the same food subgroup, have been proposed to French pregnant women during a randomized controlled trial. Furthermore, qualitative data revealed that pregnant women sought for positive and trustworthy information about nutrition-related in order to contribute towards the well-being of both their baby and themselves. In the randomized controlled trial, the approach proposing tailored dietary advice, generated in a stepwise process, in addition to generic dietary guidelines proved to be more efficient in improving the nutrient adequacy of the diet of pregnant women than the approach using only generic dietary guidelines. Furthermore, according to semi-directive interviews led with some women included in the randomized controlled trial, it appeared that dietary counseling during pregnancy resulted in solving the confusion related to nutrition issues.