Bakgrund: Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom samt ett globalt folkhälsoproblem. Hälso-och sjukvården i många länder strävar efter att minska diabetesrelaterade komplikationer. Patientens egenvård och självhantering av diabetes typ 2 har en betydande roll i behandlingsförloppet. Digital hälsoteknik och m-hälsa är en resurs som kan möjliggöra att patienter känner sig delaktiga och självständiga i hantering av diabetes typ 2. Dessa hälsoinsatser har potential att öka patientens välbefinnande och livskvalité.   Syfte: Syftet är att beskriva erfarenheter från användning av m-hälsa och digital hälsoteknik bland patienter med diabetes typ 2.   Metod: Allmän litteraturöversikt med tematisk analys som baserades på 11 vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ ansats. Resultat: Dataanalysen resulterade i fem teman: Förbättrad egenvård och empowerment, Ökad kunskap och patientcoaching, Integritet, säkerhet och trovärdighet, Tillgänglighet till vårdgivare, samt Utmaningar- kostnad och teknisk erfarenhet. Resultatet visade att det finns både möjligheter och utmaningar med användning av m-hälsa och digital hälsoteknik för patienter med diabetes typ 2. Dessa hälsoresurser kunde stärka patienters förmågan till egenvård som bidrog till ökad egenmakt och självständighet hos patienterna. Slutsats: Patienterna hade en positiv upplevelse av tillämpning av digital hälsoteknik och m-hälsa med avseende på egenvårdaktiviteter samt kunskap och kontroll över sjukdomstillståndet. Digitala hälsovårdstjänster på distans möjliggjorde en lätt och bekväm tillgång till sjukvårdspersonal för patienter med diabetes typ 2. Detta ökade deras tillfredsställelse och minskade behovet av fysiska besök av sjukvårdspersonal. Kostnaden för teknikutrustning samt låga nivåer av digital kompetens begränsade patienters upplevelse av de möjligheter som dessa resurser kan bidra med. En god och jämlik hälsa kan uppnås genom att öka medvetenheten kring de möjligheter som erbjuds av m-hälsa och digital hälsoteknik. / Background: Type 2 diabetes is a chronic disease and a global public health problem. Healthcare in many countries are working hard to reduce diabetes-related complications. Patient self-care and self-management of type 2 diabetes play a major roll during the treatment. Digital health technology and mHealth are resources that can enable patients to feel involved and independent in the management of type 2 diabetes. These health initiatives have the potential to increase the patient’s well-being and quality of life.  Aim: The aim was to describe experiences of the use of mHealth and digital health technologies among patients with type 2 diabetes.  Method: General literature review with thematic analysis based on 11 original scientific articles with a qualitative approach.  Results: The data analysis resulted in five themes: Improved self-care and empowerment, Increased knowledge and patient coaching, Integrity, safety and credibility, Accessibility to care providers, Challenges- costs and technical experience. The results showed that there are both opportunities and challenges with the use of m-health and digital health technology for patients with type 2 diabetes. These health resources could strengthen patients' ability to self-care which contributed to increased autonomy and independence in patients. Conclusions: The patients had a positive experience of applying digital heath technologies and mHealth regarding to self-care activities as well as knowledge and control over the disease state. Digital health care services in long distance enabled easy and convenient access to healthcare professionals for patient with type 2 diabetes, increased their satisfaction and reduced the need for physical visits by healthcare professionals. The cost of technology equipment and low levels of digital competence limited patients’ experience of the opportunities that might be used of these resources. Good and equal health can be achieved by increasing awareness of the opportunities offered by mHealth and digital health technologies.

Dagens samhälle har ett stort informationsflöde genom den digitalisering som är gjord och som ständigt är under utveckling. I denna digitalisering finns det många olika användningsområden och i skolan finns det många ämnen med olika arbetssätt. Genom utbildning får eleverna möjlighet att använda digitala verktyg som främjar till deras kunskapsutveckling (Skolverket 2019, s. 13). Denna studie har i syfte att analysera lärares erfarenheter med digitala verktyg i elevers läs- och skrivinlärning i årskurs F-3. Det är en undersökning som kommer att titta på vilken metodik lärare använder i elevers kunskapsutveckling. Studien visar på att det finns lika många metoder som det finns lärare att arbeta med i elevers läs- och skrivinlärning. Det är de engagerade lärarna som lyckas med att anpassa digitala verktyg till både lektion och elev. Denna studie är både en kvantitativ och kvalitativ undersökning som kommer att redovisa lärarnas uppfattningar kring arbetet med digitala verktyg. / <p>Godkänt datum 2021-05-05</p>

I spåren av covid-19 har många svenska verksamheter ställt om och vidtagit åtgärder för att minska smittspridningen mellan människor. Människors situation och livsvillkor har under en kort period förändrats och det är något oklart hur detta påverkar den psykosociala hälsan över längre tid. Socialtjänstens verksamheter har också behövt ställa om i sitt sätt att möta barn och unga för att fortsatt kunna skydda dem från att fara illa. Denna studie har undersökt hur socialsekreterare uppfattar barn och ungas delaktighet i digitala möten. Studien har genomförts utifrån en kvalitativ ansats genom semistrukturerade intervjuer med sju socialsekreterare som har erfarenhet av att arbeta med barn och unga, därefter har en tematisk analys använts på intervjumaterialet. Den teoretiska utgångspunkt som använts innefattar Molins (2004) modell av delaktighetens domäner samt Shiers (2001) modell av ”vägen till ökad delaktighet”. Resultatet visar att socialsekreterare har övervägande positiva erfarenheter av digitala möten med barn och unga. Digitala möten är främst ett komplement till det fysiska mötet och möjliggör ökad delaktighet genom att barn och unga får fler alternativ att uttrycka åsikter genom att det bidrar till ökad tillgänglighet och känsla av trygghet. Barn och ungas delaktighet kan förstärkas genom att verksamheter skapar rutiner och ökar kompetensen hos medarbetare gällande digital teknik och digitala möten. / In the wake of the covid-19, many Swedish businesses have changed and taken measures to reduce the spread of infection between people. People's situation and living conditions have changed over a short period of time and it is somewhat unclear how this affects psychosocial health over a longer period of time. The activities of the social services have also had to change in their way of meeting children and young people in order to continue to be able to protect them from getting hurt. This study has examined how social workers perceive the participation of children and young people in digital meetings. The study was conducted on the basis of a qualitative approach through semi-structured interviews with seven social secretaries who have experience of working with children and young people, after which a thematic analysis was used on the interview material. The theoretical references used include Molin's (2004) model of the domains of participation and Shiers' (2001) model of "the path to increased participation". The results show that social workers have predominantly positive experiences of digital meetings with children and young people. Digital meetings are primarily a complement to the physical meeting and enable increased participation by giving children and young people more options to express opinions by contributing to increased accessibility and a sense of security. The participation of children and young people can be strengthened by activities creating routines and increasing the competence of employees regarding digital technology and digital meetings.

Bakgrund: Palliativ vård syftar till att ge symtomlindring och om möjligt bibehålla livskvalité. Forskning visar att digital teknik används av sjuksköterskor för att dokumentera mätvärden, journalföring, men även att patienter kan fylla i mätvärden självständigt. Det finns behov av forskning som inriktar sig på och undersöker sjuksköterskors erfarenheter av att använda digital teknik inom palliativ vård. Idag använder sjuksköterskor inom palliativ vård alltmer teknisk utrustning för att stödja patienters behov i dagligt liv. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av digital teknik i specialiserad palliativ vård. Metod: Studien har en kvalitativ design där sjuksköterskors erfarenhet av att använda digital teknik utforskas för att få ny kunskap. Tio individuella intervjuer genomfördes inom specialiserad palliativ vård. Intervjuerna transkriberades och analyserades med inspiration från Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar sjuksköterskors erfarenhet av att använda digital teknik för att främja personcentrerad vård, patienten och sjuksköterskans relation samt hur digital teknik påverkar sjuksköterskors arbetssätt. Resultatet presenteras i ett övergripande tema: min digitala medhjälpare som byggs upp av två teman: främjar personcentrerad vård och digital teknik i sjuksköterskans kliniska arbete. Sex subteman är: patientens röst i journalen, fokus på patient och situation, interaktion och relation, uppgiften styr användningen, hinder och stöd avstår från användning. Slutsats: Resultatet bidrar/stärker personcentrerad palliativ vård och patientens delaktighet i vården, vilket kan kännas igen i modellen om De 6 S:n. Resultatet kan bidra med ökad förståelse och kunskap om digital teknik i specialiserad palliativ vård och bidra till utveckling av personcentrerad palliativ vård. / Background: Palliative care aims to provide symptom relief and, if possible, maintain quality of life. Research shows that digital technology used by nurses is used to document measurements, record keeping, but also that patients can fill in measurements independently. There is a need for research that focuses on and examines nurses' experiences of using digital technology. Today palliative care nurses are increasingly using technological equipment to support patients' needs in daily life. Aim: To describe nurses' experience with digital technology in specialized palliative care. Method: The study has a qualitative design where nurses' experience of using digital technology is explored to gain new knowledge. Ten individual interviews were conducted within specialized palliative care. The interviews were transcribed and analyzed with inspiration from Graneheim and Lundman's qualitative content analysis. Results: The results show nurses' experience of using digital technology to promote person-centered care, The relationship between patient and nurse, and how digital technology affects the way nurses work. The results are presented in an overall theme: my digital assistant, which is built up by two themes promotes person-centered care and digital technology in the nurse's clinical work. The six subthemes are: the patient's voice in the medical record, focus on the patient and situation, interaction and relationship, the task controls the use, barriers and support discourages use. Conclusion: The result contributes/strengthens person-centered palliative care and patient participation in care, which can be recognized in the model of the 6 S's. The result can contribute with increased understanding and knowledge of digital technology in specialized palliative care and contribute to the development of person-centered palliative care.

Första kvartalet år 2023 var det 6098 personer som satt frihetsberövade på Kriminalvårdens anstalter runt om i Sverige. Gemensamt för dem är att de saknar tillgång till internet och annan digital teknik. Frihetsberövade är en grupp som tvingats in i ett digitalt utanförskap, till följd av straffet de avtjänar. Det finns idag inte så mycket forskning om hur man från samhällets sida ser på digitalt utanförskap i just den här kontexten. Utifrån det har studiens fokus och forskningsfrågor tagits fram; 1) Vilka inbyggda motsättningar finns det när det kommer till användning av digital teknik på svenska kriminalvårdsanstalter? och 2) Hur kan dessa motsättningar påverka de frihetsberövade med beaktning av digitalt utanförskap? Syftet med studien är att utforska och kritiskt granska Kriminalvårdens arbete med digital teknik för frihetsberövade, samt hur de arbetar proaktivt för att undivka digitalt utanförskap. Tidigare forskning handlar om hur andra länder arbetar med digital teknik inom kriminalvård, styrande principer som bör följas, dilemman som kan finnas samt relationen mellan socialt och digitalt utanförskap. Studien triangulerar mellan tre datainsamlingsmetoder; semistrukturerade intervjuer, dokumentstudier och en deltagande observation. Resultaten visar att det finns vissa existerande insatser inom Kriminalvården, men även en hel del möjligheter, dilemman och framtida förhoppningar. En tematisk analys har genomförts, vilken pekar på fyra olika motsättningar när det kommer till digital teknik för frihetsberövade; 1) normalitet kontra bestraffning, 2) frigivningsförberedelser kontra omöjliggöra fortsatt kriminell verksamhet, 3) differentiering kontra likabehandling och 4) digitalisering kontra mänskligt möte. Slutsatsen för studien blir således att alla dessa delar bör beaktas för att motverka digitalt utanförskap samtidigt som man upprätthåller en rimlig säkerhetsnivå och andra viktiga delar. Studien bidrar med att identifiera sådana motsättningar och hur de kan ses ur ett perspektiv av digitalt utanförskap, men det finns även delar som studien inte täcker. Vidare forskning bör därmed fokusera mer på de frihetsberövades perspektiv och hur begränsningar och existerande digital teknik faktiskt har påverkat dem. / The first quarter of 2023, there was 6098 individuals registered in prisons around Sweden. What they have in common is that they lack access to the internet and other digital technology. Prisoners are a group forced into a digital exclusion, as a result of the sentence they are serving. There is not much research today on societys' view of digital exclusion in this particular context. Based on that, the study's focus and research questions have been developed; 1) What built-in contradictions are there when it comes to the use of digital technology in Swedish correctional institutions? and 2) How can these contradictions affect the prisoners considering digital exclusion? The purpose of the study is to explore and critically review the Swedish Correctional Service's work with digital technology in release preperations, as well as how they work proactively to avoid digital exclusion. Previous research focuses on how other countires work with digital technology within Correctional Services, governing principles that should be followed, dilemmas that can exist with it and the relationship between social and digital exclusion. The study triangulates between three data collection methods; semi-structured interviews, document studies and one participatory observation. The result has shown both existing initiatives within the Correctional Service, but also a lot of opportunities, dilemmas and future hopes. The thematic analysis points to four different contradictions when it comes to digital technology for prisoners; 1) normality versus correction, 2) release preperation versus making further criminal activity impossible, 3) differentation versus equal treatment, and 4) digitization versus human encounter. The conclusion of the study is thus that all these elements should be considered in order to counteract digital exclusion while maintaining security and other important elements. The study contributes to identifying which contradicitions really exist and how they can be viewed from a perspective of digital exclusion, but there are also parts that the study does not cover. Further research should therefore focus more on the prisoners' perspective and how limitations and existing digital technology have actually affected them.

Digital media används av miljontals människor dagligen för att använda olika tjänster. Den digitala utvecklingen är något som universitet kan utnyttja för att på ett smidigare sätt nå ut till sökande studenter samt redan studerande på universitetet. I studien undersöks sambandet av Business Intelligence (BI) och digital teknik på digital marknadsföring inom universitets olika informationssystem. Resultatet visade att digital marknadsföring är en viktig del av universitets informationssystem eftersom det ger möjlighet att nå ut till målgrupperna på ett effektivt sätt. Resultatet indikerade även att BI hjälper universiteten att få insikt i hur deras marknadsföringskanaler presterar och att identifiera de mest effektiva marknadsföringskanalerna. Vilket ger universitetet möjlighet att fokusera på de bästa kanalerna och justera marknadsföringen för att öka effektiviteten. Respondenterna använde olika kanaler, inklusive sociala medier, sökordsannonsering och webben för att nå sin målgrupp och justerade sin marknadsföring till specifika kulturella behov hos målgruppen. Digital teknik var avgörande för att samla in och analysera data från olika kanaler vilket bidrog till att förbättra marknadsföringen och attrahera fler studerande. Undersökningen indikerade på att vissa universitet delar stora mängder data som samlas in från marknadsföring/kommunikationsavdelningen på lärosätet till andra delar av universitets olika informationssystem och avdelningar, för att effektivisera samarbetet mellan områdena på lärosätet. Å andra sidan ansåg vissa universitets avdelningar att de inte hade lika stor nytta av den typen av insamlade data. Lagar som exempelvis GDPR indikerade en betydande påverkan på universitetens användning av BI och hur de får marknadsföra, samla in samt kommunicera sitt lärosäte. / Digital media is used by millions of people daily to access various services. This digital development is something that universities can take advantage of to more easily reach out to prospective students and already enrolled students at the university. This study investigates the effects of business intelligence (BI) on the work of digital marketing in connection with a university's information system. The result indicated that digital marketing is an important part of the university's information system as it provides the opportunity to reach target groups effectively. The results also indicated that BI tools can help universities gain insights into the performance of different marketing channels and identify the most effective ones. This gives the universities the opportunity to focus on the best channels and adjust their marketing efforts to increase efficiency. The respondents chose to use various channels including social media, search word advertising and the web to reach their target group and tailored their marketing to specific cultural and moral needs of the target group. Digital technology was pivotal in collecting the necessary data from various channels, which helped to improve marketing and attract more students. The study indicated that some universities share large amounts of data collected from the marketing/communications department at the institution with other parts of the university's information system and departments. This is to streamline cooperation between these areas at the institution. However, some university departments do not consider this type of collected data to be as useful. Laws such as GDPR have a significant impact on universities use of BI and how they can market, collect, and communicate with their institution.

Digitala verktyg är numera en naturlig del av vårt samhälle och även skolan, lärarens roll är viktig när det gäller att iscensätta matematikundervisning med digitala verktyg. Enligt Skolverkets styrdokument ska alla skolor i Sverige använda sig av och instrumentera digitalisering. Denna studie syftade till att identifiera inverkan av lärande och elevens förståelse i matematikundervisning genom LEGO robot och progression av dennes färdigheter. För att sedan kunna utveckla lärarens undervisning och göra den attraktivare och kanske också roligare, målet är att aktivera elevens kognitiva, sociala, emotionella, och kreativa förmågor. Jag använde mig av aktionsforskning och utformat en undervisningssekvens inom matematikområdet geometri. Det var 13 elever som deltog i studien, de har intervjuats och observationer har gjorts på högstadiet i tre grupper för års kurs 7. Resultatet av studien visar att användning av LEGO robot, väcker intresse hos eleverna och ökade förståelsen av matematiska begrepp med ökad social interaktion bland eleverna. / Digital tools are now a natural part of our society and also the school, the role of the teacher is important when it comes to staging mathematics teaching with digital tools. According to the Swedish National Agency for Education's governing documents, all schools in Sweden must use and instrument digitization. This study aimed to identify the impact of learning and the student's understanding of mathematics teaching through the LEGO robot and the progression of his skills. In order to then be able to develop the teacher's teaching and make it more attractive and perhaps also more fun, negative, social, emotional, and creative skills. In this study, I will highlight several aspects that reinforce the importance of using modern technology today. I have used action research and designed a teaching sequence in the field of mathematic s geometry. There were 13 students who participated in the study, they have been interviewed and observations have been made in high school in three groups for year course 7. The results of the study show that the use of LEGO robot, arouses interest in students and increased the understanding of mathematical concepts with increased social interaction among students.

As the awareness of the impact of human activities on the environment, economy, and society has been brought to spotlight during the last decades, sustainable development has gained ever-increasing attention around the world. While industrial revolutions are critical for the efficiency of meeting customer needs, it is also crucial to address and reverse the depletion of Earth’s resources. That is why the concept of circular economy has been introduced and implemented in the manufacturing sector, which aims for a shift in paradigm towards closed-loop “systems that are restorative or regenerative by intention and design”. However, while bringing forward an amplitude of opportunities, there are challenges and barriers in the implementation of the principles of circular economy in manufacturing systems. This is where another area of science can contribute: Industry 4.0. Industry 4.0 refers to the incorporation of technological advancements in all stages of the life cycle to provide meaningful and real-time information, in order to aid decision-making regarding different functions of the manufacturing systems, i.e., business model, product design, and supply chain. It has been proven in literature that there are major opportunities in merging Industry 4.0 with circularity principles. However, there is a research gap on what the prerequisites are for a successful transition towards a more circular manufacturing system with the support of digital technologies. This research attempts to fill in this gap by conducting a qualitative study, interviewing practitioners and academics involved in real-life cases of such transitions. The study contributes to the existing body of knowledge by suggesting a list of seventeen prerequisites, categorised into three themes of cultural, organisational and business-related, and technical prerequisites. The main audience of this study is the manufacturing companies who want to increase their chances of success when embarking on a transition towards more circular manufacturing systems. / Under de senaste decennierna så har människans effekter på miljön, ekonomin och samhället kommit att få en allt större roll, och begreppet hållbar utveckling har kommit att få stort genomslag runt om i världen. Teknisk utveckling inom produktion, som historiskt sett mest bidragit till ökad effektivitet och bättre erbjudanden till kunderna, har i det här sammanhanget även en viktig roll i att vända utarmningen av jordens resurser. Begreppet cirkulär ekonomi, som introducerats och implementeras inom produktion, beskriver denna vändning. Begreppet syftar till ett paradigmskifte mot slutna "system som är återställande eller regenerativa genom avsikt och design". Förutom möjligheterna med cirkulär ekonomi inom produktion finns även en rad utmaningar och hinder med att införa cirkulära produktionssystem. Ett teknikområde som kan bidra till att åtgärda dessa utmaningar och hinder är Industri 4.0. Industri 4.0 förespråkar införandet av ny teknologi i alla stadier av en produkts livscykel, för att ge meningsfull information i realtid och hjälpa beslutsfattandet inom alla faktorer i ett produktionssystem: affärsmodell, produktutveckling och värdekedjor. Tidigare litteratur har rapporterat om stora möjligheter med att använda Industri 4.0 för ökad cirkulär ekonomi. Det finns dock en lucka i forskningen kring vilka förutsättningar som krävs för en lyckad övergång till mer cirkulära tillverkningssystem med stöd av digitala tekniker. Detta examensarbete försöker fylla denna lucka med hjälp av en kvalitativ studie, baserad på intervjuer med industrirepresentanter och akademiker som deltagit i verkliga fall av sådana övergångar. Studien bidrar till tidigare litteratur genom att föreslå en lista med sjutton förutsättningar, kategoriserade i tre teman: kulturella-, organisatoriska och affärsmässiga-, och tekniska förutsättningar. Den huvudsakliga målgruppen för studien är tillverkande företagen som vill öka sina chanser att lyckas när man påbörjar en övergång till mer cirkulära tillverkningssystem.

Digital teknik har blivit en stor del av våra liv och har lett till omfattande förändringar på alla nivåer i samhället. Sverige är ett av världens mest utvecklade länder inom digital teknik och vi ser att det har haft sin inverkan på människors dagliga arbetsliv, vilket också inkluderar lärare inom skolan på alla nivåer. Huvudsyftet med studien är att undersöka hur svenska högskolelärare inom informatik upplever sin användning av digital teknik som de omges av på sin arbetsplats, vilket inbegriper hur de påverkar och påverkas av den digitala teknik som de använder. En kvalitativ forskningsansats användes för att svara på studiens fråga och metoden bestod av enskilda semistrukturerade intervjuer. I studien framgick det att svenska högskolelärare inom informatik kan uppleva sin användning av digital teknik som både besvärlig och bra. I de flesta fall kan de inte påverka den digitala tekniken i någon större utsträckning när det gäller dess utformning eller inköp, då system som administrationssystem och lärplattform införs via offentliga upphandlingar utan deras delaktighet. Det förekommer en tro om att högskolans digitalisering i framtiden kommer innebära att det underlättar deras administrativa arbete, men det råder ingen fullständig konsensus om att den digitala tekniken redan nu underlättar det på ett optimalt sätt. / Digital technology has become a big part of our lives and has led to extensive changes at all levels of society. With Sweden being one of the world's most technology evolved countries we see that technology has even set its roots within people's daily working lives, which also includes schoolteachers on all levels. The main purpose of the study is to investigate how Swedish university teachers in informatics experience their use with digital technology of which they are surrounded by at their workplace, which includes how they affect and are affected by the digital technology they use. A qualitative research approach was used to answer the study's question and the method consisted of individual semi-structured interviews. In the study, it emerged that Swedish university teachers in informatics experience their use of digital technology as both negative and positive. In most cases, they cannot influence the digital technology to any great extent in terms of its design or purchase, as systems such as administration systems and learning management platforms are introduced through public procurement without their participation. There is a belief that the university's digitization in the future will mean that it facilitates their administrative work, but there is no complete consensus that digital technology already facilitates it in an optimal way.

Title: The impact of digitalization on today’s local boutiques A qualitative study on how Quinte, Gillblads and Tátch can take advantage from digitalization Authors: Victoria Ehrenström and Carolina Long Examiner: Frederic Bill Supervisor: Anders Hytter Course: Enterprising and Business Development, bachelor thesis, 15 credits Semester: Spring 2018 Purpose: The purpose of this thesis is that through a qualitative study of Quinte, Gillblads and Tatch illustrate how companies can take advantage from the digitalization of their marketing. Research questions: How does Quinte, Gillblad and Tátch include digitalization in their business strategy? How can Quinte, Gillblads and Tátch take advantage from digitalization to increase sales? Which marketing strategies are applied at Quinte, Gillblads and Tátch to increase sales and create competitive advantages on the market? Method: Qualitative interviews Results: After completing the study, it has been found that Quinte does not have a sufficiently developed digital strategy. The use of social media has resulted in more customers visiting the boutique and asking for clothes they have seen on the channels. Gillblads uses digital technology, in the form of e-commerce and inventory management. The use of social media has led to spontaneous purchases, but the channels are not used continuously, because of staff shortage. Tátch uses digital technology passively, as the company does not have the financial conviction or a sufficiently developed digital strategy. The use of social media has led to increased sales as it creates interest for the consumer. Keywords: Business strategy, digitalization, digital technology, marketing strategy, social media, Facebook, Instagram, LinkedIn, Influencer Marketing / Titel: Digitaliseringens påverkan på dagens lokala butiker En kvalitativ studie om hur Quinte, Gillblads och Tátch kan dra nytta av digitaliseringen Författare: Victoria Ehrenström och Carolina Long Examinator: Frederic Bill Handledare: Anders Hytter Kurs: Enterprising and Business Development, examensarbete (kandidat), 15 hp Termin: Vårterminen 2018 Syfte: Syftet med uppsatsen är att genom en kvalitativ studie av Quinte, Gillblads och Tátch illustrera hur företag kan dra nytta av digitaliseringen i sin marknadsföring. Problemformuleringar: Hur inkluderar Quinte, Gillblads och Tátch digitalisering i deras affärsstrategi? Hur kan Quinte, Gillblads och Tátch dra nytta av digitaliseringen för att öka försäljningen? Vilka marknadsföringsstrategier tillämpas hos Quinte, Gillblads och Tátch för att öka försäljningen och skapa konkurrensfördelar på marknaden? Metod: Kvalitativa intervjuer Resultat: Efter att ha genomfört studien har det framkommit att Quinte inte har en tillräckligt utvecklad digital strategi. Användandet av sociala medier har resulterat i att fler kunder besöker butiken och frågar efter klädesplagg de sett på kanalerna. Gillblads använder sig av digital teknik, i form av e-handel och lagerhantering. Användandet av sociala medier har lett till spontana köp och köpsug, däremot används inte kanalerna kontinuerligt, detta på grund av personalbrist. Tátch använder digital teknik passivt, då företaget inte har den ekonomiska övertygelsen eller en tillräckligt genomarbetad digital strategi. Användandet av sociala medier har medfört ökad försäljning då det skapar intresse för konsumenten.