Förekomsten av sociala medier och den stora mängden digital information som människor kommer i kontakt med kräver digital källkritisk kompetens så att informationen kan granskas och värderas. Bristfällig digital källkritisk kompetens bland människor kan få negativa konsekvenser både för individer och för samhället som helhet eftersom det riskerar leda till att människor fattar beslut på bristfälliga grunder. Skolan är en arena där elever kan utveckla digital källkritisk kompetens och därför är det viktigt att lärare som ansvarar för utbildningen själva behärskar digital källkritik.Examensarbetets syfte är därför dels att undersöka verksamma samhällskunskapslärares (i årskurserna 1–3) digitala källkritiska kompetens, dels att undersöka samt kartlägga lärares undervisning inom digital källkritik, samt ämnesinnehållets relation till kursplanen i samhällskunskap.Undersökningen baseras på intervjuer med sex verksamma samhällskunskapslärares muntliga beskrivningar gällande deras digitala källkritiska kompetens och gällande hur de arbetar med digital källkritik i undervisning. Lärarnas utsagor har analyserats utifrån begreppet pedagogical content knowledge (PCK), samt utifrån vidareutvecklingen till begreppet technological pedagogical and content knowledge (TPACK), som inkluderar ämneskunskaper, pedagogiska kunskaper och tekniska kunskaper.Resultatet visar att lärarna i studien generellt sett verkar ha bristfällig digital källkritisk kompetens och upplever att de är i behov av kompetensutveckling. En slutsats är att detta kan få negativa konsekvenser för undervisningens innehåll och metodval, vilket i sin tur kan ha negativ inverkan på elevernas kunskapsinhämtning och framtida kunskaper. Ytterligare en slutsats är att bristfällig digital källkritisk kompetens kan få allvarliga följder för demokratin eftersom det riskerar leda till att människor fattar beslut på bristfällig information.