Recovery from work is crucial for health and well-being, and organizations have an obligation to enable employee recovery. Organizations can promote employee recovery by implementing strategies and thus reach sustainable development. In 2020, organizations exist in a digitalized world, which has expedited the need to implement digital solutions and use them for processes. Encouraging and fostering recovery are central elements in promoting recovery and digital solutions could help with both elements.The usage of digital solutions include how digital solutions are used and how they could be used. There is no previous research on digital solutions, recovery promotion and usage, so we define our research phenomenon as the usage of digital solutions to promote recovery. We identify our research gap in the connection of recovery and digital solutions in an organizational context. By describing the research phenomenon, we can fill this research gap and thus add to the existing literature on organizational health and well-being. The purpose of this research is to describe organizations’ usage of digital solutions to promote recovery.By performing an inductive qualitative case study, we collect data by performing a documentation review and online surveys. We find that mobile applications, virtual assistants, activity trackers, virtual reality and smart electric bicycles can be used to promote recovery. We also find a favorable context for both recovery and for digital solutions to promote recovery. Further, we see potential for using the identified digital solutions to promote recovery. We conclude that strategy implementation consisting of digital solutions to promote recovery in organizations will lead to a higher level of healthy workforce. / Återhämtning från arbetet är centralt för hälsa och välmående och organisationer har en skyldighet att möjliggöra anställdas återhämtning. Organisationer kan främja anställdas återhämtning genom att implementera strategier och på så sätt nå hållbar utveckling. År 2020 existerar organisationer i en digitaliserad värld, vilken har påskyndat behovet av att implementera digitala lösningar och använda dem för processer. Att uppmuntra och stödja återhämtning är centrala delar i att främja återhämtning och digitala lösningar kan hjälpa båda delar.Användningen av digitala lösningar inkluderar hur digitala lösningar används och hur de kan användas. Det finns ingen tidigare forskning om digitala lösningar, att främja återhämtning och användning, så vi definierar vårt forskningsfenomen som användningen av digitala lösningar för att främja återhämtning. Vi identifierar vårt forskningsgap i kopplingen av återhämtning och digitala lösningar i en organisatorisk kontext. Genom att beskriva forskningsfenomenet kan vi fylla detta forskningsgap och därmed addera till den befintliga litteraturen om organisatorisk hälsa och välmående. Syftet med denna forskning är att beskriva organisationers användning av digitala lösningar för att främja återhämtning.Genom att utföra en induktiv kvalitativ fallstudie samlar vi in data genom att utföra en dokumentinsamling och enkätundersökningar online. Vi finner att mobilapplikationer, virtuella assistenter, aktivitetsmätare, virtual reality och smarta el-cyklar kan användas för att främja återhämtning. Vi finner också en gynnsam kontext för både återhämtning och för digitala lösningar för att främja återhämtning. Vidare ser vi potential för att använda de identifierade digitala lösningarna för att främja återhämtning. Vi drar slutsatsen att strategiimplementering bestående av digitala lösningar för att främja återhämtning i organisationer kommer att leda till en högre nivå av hälsosam arbetskraft.

Energibolaget Borlänge Energi vill hitta sätt att minska energiförbrukningen i Borlänge kommun. I samarbete med konsultföretaget Sogeti AB syftar denna rapport till att hjälpa Borlänge Energi i detta uppdrag, särskilt inom området digitalisering. Syftet med examensarbetet är att undersöka hur Borlänge Energi kan bidra till att minska sina kunders hushållsenergiförbrukning genom att utnyttja digitalisering. I projektet genomfördes först en litteraturstudie för att samla insikter och information inom ramen för arbetet. Sedan genomfördes en intervjustudie för att ytterligare undersöka möjligheter och utmaningar specifikt för Borlänge Energi inom digitalisering, samt undersöka moderna tillvägagångssätt inom digitalisering och energilösningar. Slutligen genomfördes en enkätundersökning bland Borlänge Energis kunder för att samla information om deras boendesituation, energiförbrukningsvanor och vilja att delta i att minska energiförbrukningen, för att få en insikt i kundernas rutiner, behov och önskemål. Resultaten från litteraturstudien lyfte fram betydelsen av individuell feedback samt behovet av enkelhet vid utformning av lösningar för kunderna. Intervjustudien visade behovet av en sammanhängande plan för digitalisering inom Borlänge Energi och insikt om vilka ambitionerna för digitalisering är för företaget idag. Dessutom undersöktes ett tillvägagångssätt för att minska hushållens energiförbrukning genom att integrera en centralt datoriserad plattform. Slutligen visade enkätundersökningen ett positivt intresse för att få mer information om energiförbrukning samt önskade sätt att få information. Baserat på resultaten från intervjustudien och enkäten utvecklades en lösning genom prototyper, samarbetsmöten och utvärdering. Lösningen består av en prototyp i två delar, där den ena är en applikation som levererar data till kunden. Den andra är ett flödesschema som föreslår ett system för datatrafik inom Borlänge Energi. Resultaten och bidragen från arbetet ger insikter i de utmaningar som kommuner står inför vid införandet av digitalisering och de möjligheter det innebär. Dessutom erbjuder arbetet en mall för att genomföra liknande forskning i andra kommuner. Slutligen presenterar resultaten nya möjligheter till innovativa och praktiska lösningar för Borlänge Energi.

Inledning: Hantering av material ställer varierande krav beroende på dess beskaffenhet. För att bemöta interna krav i form av hög leveransservice till en låg kostnad är det betydande att utforma en effektiv försörjning av material. Ny teknik och tillämpning av IT-system kan skapa förutsättningar till att effektivisera materialförsörjningen genom att öka servicegraden och reducera kostnader. Syfte: Syftet med denna studie är att utforma och utvärdera en arbetsmetodik för att effektivisera intern försörjning av material från godsmottagning till produktion. Metod: En teoretisk referensram utgjorde grunden för att identifiera viktiga områden för att skapa en effektiv intern materialförsörjning. Parallellt genomfördes en fallstudie hos ett företag verksamma inom hissbranschen, där insamling av data främst genomförts utifrån olika typer av intervjuer och observationer för att skapa en uppfattning om företagets materialförsörjning. Den data som framkom jämfördes främst med den teoretiska referensramen i analysfasen i den framtagna arbetsmetodiken och utifrån denna drogs slutsatser. Etiska aspekter beaktades genomgående under arbetets gång. Den framtagna arbetsmetodiken: Utifrån viktiga identifierade områden, baserat på den teoretiska referensramen, utformades en arbetsmetodik för effektivisering av intern materialförsörjning, bestående av sex faser: Förutsättningar, Beskrivning av nuläget, Analys av nuläget, Utformning av förbättringsförslag, Genomförande samt Uppföljning. Fyra av dessa faser tillämpades på fallföretaget med syftet att utforma förbättringsförslag med potential att effektivisera verksamhetens interna materialförsörjning. Slutligen utvärderades arbetsmetodikens tillämpade faser för att lyfta fram dess styrkor, utmaningar och utvecklingsmöjligheter samt den vidare tillämpningen. Slutsatser: Betydande områden samt andra stödjande digitala lösningar ansågs inte vara tillräckliga för att generera en effektiv intern materialförsörjning utan det behövdes ett ordnat arbetssätt för att tillgodogöra dessa områden. För att understödja detta krävdes komplement i form av en arbetsmetodik med ett antal strukturerade faser, med viktiga hänsynstaganden, som metodiskt måste följas för att utforma förbättringsförslag som kan skapa en effektivare intern materialförsörjning. Förbättringsförslagen som utformades omfattade bland annat ett nytt förfarande för materialavrop, nya principer för buffertar, reducering av interntransporter samt automatiskt förslag på lagringsplats. / Introduction: Handling of materials sets different requirements depending on its characteristics. In order to meet internal demands of high delivery service at a low cost, it is important to design an effective supply of materials. New technology and the application of IT-systems can provide opportunities to streamline materials supply by increasing service levels and reducing costs. Purpose: The purpose of this study is to design and evaluate a working methodology in order to achieve effective internal supply of materials from goods receipt to production. Methods: A theoretical framework formed the basis to identify significant areas to achieve effective internal materials supply. In parallel, a case study was conducted at a company operating in the elevator industry. Data collection was primarily based on different types of interviews and observations to create an understanding of the company´s materials supply. The data obtained were mainly compared with the theoretical framework in the analysis phase of the developed working methodology. Conclusions was drawn, based on the analysis phase. Ethical aspects were taken into account throughout the work of this study. The developed working methodology: Based on significant identified areas, from the theoretical framework, a working methodology was developed to achieve effective internal materials supply, consisting of six phases: Prerequisites, Description of the current situation, Analysis of the current situation, Design of improvement proposals, Implementation and Follow-up. Four of these phases were applied on a company with the aim of designing improvements proposals with the potential to achieve effective internal materials supply. Finally, the applied phases of the working methodology were evaluated to highlight its strengths, challenges and possibilities of development as well as the further application. Conclusion: The significant areas and other supportive digital solutions were not considered sufficient enough to generate effective internal materials supply and thereby there was a necessity for an organized approach to utilize these areas. In order to support this, complements were required in form of a working methodology with a number of structured phases, including important considerations, which must be followed methodically in order to design improvement proposals which can achieve a more effective internal materials supply. The improvement proposals that were designed included, for instance, a new procedure for materials call-off, new principles for buffers, reduction of internal transports and automatic suggestion of place of storage.

I denna uppsats undersöks viktiga aspekter i känsliga samtal med barn och hur socialarbetare kan skapa förutsättningar för ett fungerande samtal. Uppsatsen är en del av en pilotstudie vars övergripande syfte är att framställa digitala lösningar för socionomstudenter att öva på inför känsliga samtal med barn. Uppsatsen bygger på kvalitativa intervjuer och utifrån dess syfte och frågeställningar har vi använt oss av grundad teori som metodval. Den grundade genomförda analysen resulterade i kategorierna 1) känslomässig hantering för ett professionellt bemötande, 2) flexibilitet och följsamhet, 3) samtalsmetoder och 4) sammanhangsmarkering. De slutsatser som dragits är att den som håller i samtalet behöver besitta förmågor som att kunna lyssna aktivt, härbärgera andras känslor och vara flexibel. Att vara flexibel innebär att vara följsam gentemot barnet såväl som att vara flexibel gällande samtalsmetoder och anpassa detta efter varje enskilt barn. Därutöver dras slutsatsen att en sammanhangsmarkering är viktigt för barnet att få före, under och efter samtalen. En sammanhangsmarkering är även viktig för att kunna bemästra att hålla i känsliga samtal med barn, vilket vi menar på att digitala lösningar för att öva på samtal kan vara ett bra verktyg för blivande socialarbetare som kommer att jobba med barn. / This paper aims to examine important aspects in sensitive conversations with children and how social workers can manage to create prerequisites to make the conversations work out in a functional way. The paper is a part of a pilot study which aims to create digital solutions for social work students to practice sensitive conversations with children in a digital environment. Our study is based on qualitative interviews and the methodology used for analysis is constructivist grounded theory. The analysis has resulted in the core categories 1) emotional management to achieve a professional approach, 2) flexibility and adaptability, 3) conversational methods and 4) context markers. The result shows that the professional who is leading the conversation needs to be able to practice active listening, to harbor other peoples (the children) feelings and to be flexible. To be flexible means to be able to adopt the approach to every individual child, but also to be adjustable towards what conversational methods to be used, so that every individual’s need can be met. In conclusion, it is important in the treatment of a child to mark out the context of the conversation and situation for the child before, during and after the conversation. To mark out the context of the conversation is also important for the social worker to be able to master the conversation. Using digital solutions in order to practice on sensitive conversations can be an effective tool to build up context markers for the social worker and therefore get more comfortable to lead difficult conversations.

Uganda is a low-income country in eastern Africa which has experienced social and economic improvements since the mobile phone was launched (Deloitte, GSMA, and Cisco, 2012). The positive attitude towards mobile solutions contributes to the country´s growth in the international world, even if some circumstances are blocking the full potentials (African Development Bank, 2014). Current research regarding Uganda´s need for an address system is lacking. Based on six (6) interviews with people who have worked with business environments and infrastructure, this thesis examines how a mobile-based address system can enhance Uganda’s trading situation via improving time efficiency, opportunities, accessibilities, collaboration, and delivery. The formation of a physical address system has started in Kampala, the capital, but the results from this thesis further emphasize the importance of a national wide, all-compassing address system that reaches all citizens. The conclusion of this thesis shows how the standard of living, the business environment, the public sector, entrepreneurs, market entry, services, and commerce would benefit from the implementation of an address system in a sustainable way in Uganda. It occurs mainly through improved infrastructure, delivery system, navigation, service availability, and transportation. This has a potential to improve time and cost efficiency for daily activities. / Uganda är ett låginkomstland i östra Afrika där både ekonomisk och social utveckling har frodats sedan lanseringen av mobiltelefoni (Deloitte, GSMA, and Cisco, 2012). Att ugandier är positivt inställda till utvecklingen och användningen av mobilteknologi är väsentligt för att den internationella handeln ska kunna växa. I dagsläget finns olika faktorer som hindrar utveckling i landet (African Development Bank, 2014). Det saknas aktuell forskning gällande Ugandas behov av ett adressystem. Den här uppsatsen är baserad på intervjuer med 6 personer som har arbetat med affärsklimat och infrastruktur. Denna kvalitativa studie undersöker hur ett digitalt baserat adressystem kan bidra till en förbättrad handel för Uganda genom förbättrad tidseffektivitet, fler möjligheter, tillgänglighet, samarbete och leveranser. Lanseringen av fysiska adresser har börjat i huvudstaden, Kampala. Däremot tyder resultatet från den här uppsatsen på att ett nationellt etablerat, nåbart och flitigt använt adressystem skulle gynna Ugandas ekonomi. Slutsatsen är att levnadsstandard, affärsklimat, den offentliga sektorn, entreprenörskap, marknader, tjänster och handel skulle främjas på ett hållbart sätt av en rikstäckande implementering av ett adressystem. Det sker genom förbättrad infrastruktur, leveranssystem, navigationsmöjligheter samt tillgänglighet till tjänster och transport. Detta förväntas resultera i ökad tids- och kostnadseffektivitet för dagliga affärsaktiviteter.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som är avgörande för att en organisation ska kunna genomgå en framgångsrik digitalisering, samt hur dessa faktorer relaterar till varandra. Detta för att på så sätt, ur ett medarbetar- och chefsperspektiv, öka förståelsen för vad som bidrar till en framgångsrik digitalisering. Studien har ämnat besvara syftet och frågeställningen med hjälp av sociomaterialitetsteorin. Studien baseras på en tvärvetenskaplig metod, där empirin har samlats in via semistrukturerade intervjuer och en enkät på det kommunala bostadsbolaget Uppsalahem. Resultatet visar på att ett flertal faktorer kan påverka organisationens möjligheter till en framgångsrik digitalisering: individens målbild; motivation till att arbeta för organisationens gemensamma mål; utbildning i digitala lösningar; möjlighet för anställda att komma med förslag; grad av engagemang bland anställda; digital mognad hos anställda; anställdas inställning till digitala lösningar; kollegors inställning till digitala lösningar; målgruppsbaserad kommunikation; resursfördelning; chefernas resurstillgång för att stötta. Vidare indikerar resultatet på att ett flertal av dessa faktorer relaterar till varandra. Genom att undersöka vilka faktorer, samt dess relationer, som inverkar på organisationens möjligheter att bedriva en framgångsrik digitalisering, har studien bidragit en ökad förståelse för hur ett digitaliseringarbete kan bedrivas för att inkludera alla anställda inom ett bolag - även de som inte har digitala lösningar som primärt arbetsverktyg. Resultatet tyder på att det finns ett flertal faktorer som bör beaktas för att en organisation ska nå en framgångsrik digitalisering. / The purpose of this study is to examine which factors that are crucial for an organization to go through a successful digitalization, and how these factors relate, to increase the understanding of what contributes to a successful digitalization. The study aims to answer the purpose and the research question with a theoretical perspective of sociomateriality. An interdisciplinary method forms the basis of this study. The empirical data has been collected via semi-structured interviews and a survey at the municipal landlord Uppsalahem. The results indicated that several factors could influence an organization's possibilities to reach a successful digitalization: goals, the motivation to work for the organizations common goals, training in digital solutions, the opportunity to makes suggestions, degree of employee engagement, uneven digital maturity among employees, employees' attitude towards digital solutions; communication bases on target-groups; resource allocation; managers' access to resources to support. Further, the results indicate that several of these factors relate. By examining the factors and the relationships that affect the organization's ability to conduct a successful digitization. The study also contributed to a better understanding of how digitalization can be conducted to include all members of the organization - even those who do not have digital solutions as their primary work tool. The results indicate that there are several factors that should be considered by the organization to accomplish a successful digitalization.

Bakgrund och inledning: Digitaliseringen har förändrat samhället i stort och påverkat både individuella människors och företags vardag. Inom redovisningsbranschen har digitaliseringen haft en betydande inverkan, med övergången från traditionella pappersbaserade system till digitala verktyg och processer. Denna utveckling har inneburit både möjligheter och utmaningar för företag och redovisningskonsulter, där vissa arbetsuppgifter har effektiviserats, förändrats eller till och med försvunnit. Samtidigt har det uppstått en diskussion kring hur digitaliseringen påverkat yrkesrollen för redovisningskonsulter, med vissa studier som menar att yrkesrollen kommer att skifta till en mer rådgivande och strategisk roll. Tidigare forskning har främst fokuserat på de större redovisnings- och revisionsbyråerna, så kallade ”The Big Four” vilket innefattar följande förtag PwC, EY, KPMG och Deloitte, och hur de har anpassat sig till den digitala utvecklingen. Det finns däremot en kunskapslucka när det gäller mindre redovisningsbyråer och hur deras arbete påverkats av digitaliseringen i jämförelse med större byråer. Syfte: Detta är en jämförande studie mellan små och stora redovisningsbyråer. Syftet med denna studie är att undersöka digitaliseringens praktiska effekter på redovisningsprocessen för konsulter på mindre och större byråer samt deras förståelse, känslor och inställning till förändringarna. Uppsatsen fokuserar på hur digitaliseringen har transformerat redovisningskonsulternas arbetsprocess i branschen. Studien analyserar konsulternas redovisningsprocess samt identifierar delar där digitaliseringen haft inverkan. Jämförelse av skillnaderna mellan små och stora byråer gällande praktiska konsekvenser och konsulternas uppfattning av digitaliseringens effekter görs i studien. Målet är att ge en djupare förståelse av digitaliseringens inverkan på redovisningskonsulters praktik. och erbjuda värdefull kunskap för både blivande och verksamma konsulter. Metod: En kvalitativ metod genomfördes för att samla in det empiriska materialet och för att få en djupgående bild över redovisningskonsulternas praktik och hur den har inverkats av digitaliseringen. Tio verksamma redovisningskonsulter intervjuades genom semistrukturerade intervjuer. Slutsats: Digitaliseringen har haft inflytande på redovisningskonsulternas praktiska förståelse och deras redovisningsprocess genom att de har behövt anpassa sig till nya verktyg och metoder. Större byråer har högre digitaliseringsgrad och anpassar sig snabbare till ny teknik. Små byråer har en mer varierad inställning till digitala lösningar, vilket är beroende på kundkretsens preferenser. Digitaliseringen har ökat effektiviteten och förbättrat kommunikationen, men också medfört utmaningar som att lära ut digitala lösningar till äldre kunder och anpassa sig till nya system och teknologier. Trots utmaningar är konsulternas inställning över lag positiv, då digitaliseringen förbättrar effektiviteten och möjliggör mer värdeskapande arbetsuppgifter. / Background and Introduction: Digitalization has changed society at large and affected the everyday lives of both individual people and businesses. Within the accounting industry, digitalization has had a significant impact, with the transition from traditional paper-based systems to digital tools and processes. This development has presented both opportunities and challenges for companies and accounting consultants, where some tasks have been streamlined, changed, or even disappeared. At the same time, there has been a discussion about how digitalization has affected the professional role of accounting consultants, with some studies suggesting that the role will shift towards a more advisory and strategic function. Previous research has mainly focused on the larger accounting and auditing firms, known as "The Big Four" which includes the following companies PwC, EY, KPMG, Deloitte, and how they have adapted to the digital development. However, there is a knowledge gap concerning smaller accounting firms and how their work is affected by digitalization in comparison between the larger firms. Purpose: This is a comparative study between small and large accounting firms. The purpose of this study is to investigate the practical effects of digitalization on the accounting process for consultants at smaller and larger firms and their understanding, emotions, and attitudes toward the changes. The study focuses on how digitalization has transformed the working process of accounting consultants in the industry. The study analyzes the consultants' accounting process and identifies parts where digitalization has had an impact. It also compares differences between small and large firms regarding practical consequences and consultants' perceptions of the effects of digitalization. The aim is to provide a deeper understanding of the impact of digitalization on accounting consultants' practice. Method: A qualitative method was conducted to collect empirical material and obtain an indepth understanding of accounting consultants' practice and how it has been affected by digitalization. 10 active accounting consultants were interviewed through semi-structured interviews.  Conclusion: Digitalization has impacted accounting consultants' practical understanding and their accounting process by requiring them to adapt to new tools and methods. Larger firms have a higher degree of digitalization and adapt more quickly to new technology. Smaller firms have a more varied approach to digital solutions, often depending on their clients' preferences. Digitalization has increased efficiency and improved communication but has also brought challenges such as teaching digital solutions to older clients and adapting to new systems and technologies. Despite the challenges, consultants' attitudes are generally positive, as digitalization improves efficiency and allows for more value-creating tasks.