The aim of this study is to investigate how digital teaching materials are used by teachers in grade of 4-6 and if there are some similarities or differences in the use of it. The reason for this study is because the society is constantly evolving and becoming more digital, which also includes the school and the teaching material. Teaching tools have a great impact in the way of teaching. The performed studies in this assessment shown that pupils’ motivation to learn increases when digital tools are being used in the classroom. This way of teaching contributes to promoting pupils learning skills and the way they get to learn new knowledge. In this study, a survey and interviews has been used where teachers have been asked to respond in order to get an understanding how they use digital materials in their teaching and to see if there are similarities and differences in the use of it. The given results shows that teachers use the digital teaching material for individual adaptation and also for complementing the analog teaching. The results also shows that there are teachers that still prefer the analog teaching materials in comparison to the digital material. Therefor there are some differences and similarities in the way teachers use the digital teaching materials in their education.

No description available.

Syftet med denna kvantitativa studie är att få en inblick i huruvida lärare på skolor i Mellansverige tillämpar digitala verktyg och hur inställningen till läromedlen ser ut inom yrkesgruppen. För att uppnå studiens syfte formulerades fyra frågeställningar. Materialet består av en digital enkät som delades ut till ca 500 rektorer och lärare. Det viktigaste resultatet var att majoriteten av lärarna har en positiv inställning till digitala verktyg och att samtliga lärare använder sig av verktygen i undervisningen. Studiens slutsats är att digitala verktyg ger möjlighet till en varierad undervisning, men att lärare anser att de är i behov av fortbildning för att utöka kompetensen om digitala verktyg. / The purpose of this quantitative study is to gain an insight into whether teachers at schools in central Sweden apply digital tools and what the attitude to the teaching materials looks like within the professional group. To achieve the purpose of the study, four questions were formulated. The material consists of a digital survey that was distributed to about 500 principals and teachers. The most important result was that most of the teachers have a positive attitude towards digital tools and that all teachers use the tools in teaching. The study's conclusion is that digital tools provide the opportunity for varied teaching, but that teachers believe that they are in need of continuing education to expand the competence on digital tools.

The purpose of this study is to increase the knowledge about how teachers work with digital learning material and high-achieving students in the subject of mathematics. The study is based on active teachers in grades two, three and four. We used semi-structured interviews to gain an understanding of what the teacher´s working method with high-achieving students looks like.  Digitization has brought about a major development in the school and based on our study, a clear use of digital resources can be seen in the classroom. The study shows that digital learning materials are being used by all teachers but to varying extents. The variation was largely due to different opportunities, limitations and the interest and knowledge of the teachers. However, most of the teachers were positive about the digital learning tool as the high-achieving students could easily receive tasks that were adapted to their level of knowledge. It also appeared that it was used to vary the teaching by offering different ways of working. Some teachers expressed difficulty in meeting the high-achieving students as they considered themselves to have a lack of knowledge in mathematics at a higher level. Furthermore, many teachers expressed that they have difficulties influencing digital teaching as it is characterized by several different factors. Through the interviews, it emerged that the teachers had different conditions depending on the organization, skill development and the school´s ability to purchase digital learning materials.

School constantly changes and adapts methods to teach and contents according to the society. The change has led to a growing trend for digitalcurriculum resources in the classroom and mathematic as a subject. Thepurpose of this paper is therefore to investigate usage of digital curriculum resources in learning mathematics and teachers’ opinion about thedigital curriculum resources. The data was collected by a questionnaire,in total 87 respondents participated. The data was interpreted with thedidactic triangle and external factors.As a result, teachers express that the digital curriculum resources can leadto a wider scale of teaching methods and increases motivation for the pupils. On the other hand, teachers also express that the digital curriculumresources can lead to a distraction for the pupils and that they tend to hassle. The result shows that less teachers express that digital curriculum resources are used rather than analogue material. / Skolan är i ständig förnyelse och anpassar sig både i arbetssätt och innehållsmässigt utefter hur samhället ser ut och fungerar. Det har bidragit tillatt det i matematikundervisningen idag finns ett stort intresse för att använda digitala läromedel. Denna studie har därför som syfte att utforskaanvändningen av digitala läromedel i matematikundervisning samt vadlärare som undervisar i årskurs 1–3 uttrycker om de digitala läromedlen.Studien genomfördes med forskningsmetoden enkät och 87 respondenterhar använts till studien. Empirin som samlats in har tolkats med den didaktiska triangeln och ramfaktorer.Resultatet av studien visar att lärarna uttrycker att de digitala läromedlenkan bidra till ökad variation i undervisningen och till att öka motivationenhos eleverna. Lärarna uttrycker även att de kan bidra till en distraktionhos eleverna och att de digitala läromedlen krånglar. Resultatet visarockså att det är en mindre andel lärare som uttrycker att de använder digitala läromedel i sin matematikundervisning än analoga läromedel.

I denna studie eftersträvar vi att utvidga vår uppfattning till hur olika lärare i årskurs 1–3 resonerar vid användningen av digitala verktyg och läromedel i undervisningen av de samhällsorienterade ämnena och dess möjligheter respektive utmaningar. Empirin baserades på sex olika klasslärares subjektiva uppfattningar kring digitala verktyg och läromedel, vilket genomfördes med hjälp av en kvalitativ metod. Studien utgick från läroplansteorin för att ta reda på hur läraren implementerar digitalt material i SO-undervisningen samtidigt som läroplanen tas till hänsyn. Studiens resultat tydliggör att lärarna använder sig av liknande arbetssätt och material som anses stötta elevens kunskapsutveckling, vilket avgörs till största del på lärarens digitala kompetens samt didaktiska kunskaper. Studiens slutsats är att trots olika ramfaktorer och digitala kunskaper bör läraren se till att implementera digitalt material på ett sätt som kompletterar lärarens undervisning, för ett effektivt lärande.

Abstrakt   Detta examensarbete handlar om att genomföra en kvalitativ fallstudie och med hjälp av metoderna bildanalys och gruppintervjuer öka kunskapen om elevers upplevelser av delaktighet vid användandet av digitala läromedel. I studien ingick 18 elever i årskurs 4 i en skola i norra Sverige samt deras tre undervisande lärare.   Syfte: Studiens övergripande syfte att öka kunskapen om elevers upplevelser av delaktighet vid användandet av digitala läromedel delades upp i tre frågeställningar: Hur uppfattar eleverna att det digitala läromedlet påverkar deras delaktighet? Hur beskriver eleverna användandet av digitala läromedel i skolan? Hur beskriver de undervisande lärarna elevernas delaktighet vid användandet av digitala läromedel?   Metoder: Studien genomfördes utifrån de tre frågeställningarna. De metoder som ingick i studien var bildskapande, där eleverna skapade egenproducerade bilder och korta texter. I samband med elevernas bildskapande genomfördes också kompletterande samtal med eleverna. Gruppintervjuer vid två tillfällen med de undervisande lärarna ingick också som metod i studien. Utifrån delaktighetsmodellen gjordes bildanalys av elevernas egenproducerade bilder och korta texter.   Resultat: Eleverna uttrycker i sina egenproducerade bilder att det är roligt och att det underlättar då de skriver på datorn. Flera elever beskriver att de tycker det är lättare med digitalt läromedel för de behöver bara ta fram en sak. Det som upplevs som jobbigt är när internetuppkopplingen inte fungerar som den ska. Några elever beskriver att det ibland kan vara svårt att hitta i det digitala läromedlet och det var ”krångligt” från början men det fungerar bättre nu. De undervisande lärarna bekräftar att navigationen i det digitala läromedlet var svår initialt. Speciellt svårt var det eftersom flera nya moment infördes. Lärarna uttrycker att det är osäkert om det beror på just det digitala läromedel de valt eller om det är att det är ett nytt sätt att arbeta på. Generellt så uttrycker de flesta av eleverna att använda digitala läromedel och att arbeta med dator är roligare än vanliga böcker. Lärarna beskriver det digitala läromedlet som lustfyllt och att det digitala läromedlet ”fångar” de elever som tycker skolan är svår De allra flesta eleverna uttrycker en arbetsglädje då de beskriver sin användning av digitala läromedel. De undervisande lärarna menar att det digitala läromedlets stora fördel är den snabba feedback som både elever och lärarna får med hjälp av den i det digitala läromedlet inbyggda statistik över gjorda uppgifter. Eleven beskriver känslan av att själv kunna bestämma och påverka vad hen skriver på datorn. Den ger hen en möjlighet att vara delaktighet och hen kan själv påverka sin arbetssituation. Det digitala läromedlet främjar enligt lärarna delaktigheten på så sätt att det inte längre framgår vilken svårighetsgrad eleverna har på sina uppgifter.   Slutsats: Metoden bildanalys var ett bra val, trots att eleverna endast vid ett lektionstillfälle skapade de egenproducerade bilderna så erhölls väldigt mycket information, dock var det svårt att formulera frågorna till eleverna, så att de verkligen kunde beskriva sina upplevelser av delaktighet i bilden, vilket bör ses som metodens svaghet. Vid de kompletterande elevsamtalen beskrev de sina upplevelser av delaktighet. Beträffande gruppintervjuerna så hävdar vi att de undervisande lärarna styrkte det eleverna uttryckt. Resultaten vi fått fram genom vår kvalitativa fallstudie kan vara svåra att överföra och generalisera till andra elevgrupper eftersom de sociala situationerna och lärmiljöerna kan se annorlunda ut för dessa elevgrupper. Resultaten i studien är användbara i den meningen att de kan ligga till grund för skolutveckling gällande delaktighet, digitalisering och digitala läromedel. Ett hinder för att skolor skall kunna säkerställa likvärdigheten och möjlighet att nå de mål som regeringens nationella digitaliseringsstrategi föreskriver är att det är så stor skillnad i hur skolor eller kommuner har ekonomiska medel för att genomföra digitaliseringen av skolan på ett tillfredställande sätt. I slutändan är det lärarnas arbetssätt och användandet av det digitala läromedlet, som kan möjliggöra en tillgänglig lärmiljö där eleverna är inkluderade och delaktiga, inte läromedlet i sig. / Abstract   This thesis is a qualitative case study that aims to increase the knowledge about students’ perceptions of participation when using digital educational tools. The methods used in this case study are image analysis and group interviews. The participants in this study came from a school in the north of Sweden. There where 18 students from grade 4 and 3 of their teachers participating.   Aim: The overarching aim of the study was to increase knowledge about students’ perception of participation when using digital educational tools. The perception of participation was evaluated from three angles: How do the students perceive that the digital educational material affects their participation? How are the students describing the use of digital educational tools in school? How are the teachers describing the use of digital educational tools in school?   Method: The methods used in this study where: Student´s images and group interviews. There were also additional conversations with the students in conjunction of the creation of the images and texts. Group interviews were conducted at two points in time with the teachers, one before the analysis of the student´s pictures and one after. Image analysis by using participation model was done on the students own images and texts.   Results: In the images the students expressed that it was fun and easier to write on the computer. Many of the students also described that is was easier with digital educational tools as they only need to bring one thing (the computer). The challenges they described where when the Wi-Fi connection was not working and some of them mentioned that it was hard to navigate the digital tool in the beginning, but that it was easier after a while. The teachers confirm that the navigation was challenging when the tools was first initiated, especially as multiple new elements were introduced at the same time. However, the teachers were unsure if that was due to the digital educational tools or due to that it was a new way of working. The majority of the students expressed that it is more fun to work with digital educational tools and computers, compared to regular books. The teacher described the digital educational tools as joyful learning and that it is engaging for those students that normally find the school challenging.  Most of the students also expressed a satisfaction and joy when describing their use of digital educational tools. The teacher described that a major benefit of using digital tools, is the quick feedback with statistics of performed learning exercises that the tools provide to both the student and the teacher. The students reported that they got a sense of autonomy when they can have an impact and themselves decide what they write on the computer. That gives them the opportunity to participate and be able to affect their own learning situation. From a teacher’s point of view, the digital tools stimulate the participation, where the students’ different degree of difficulty on their tasks are not reviled to their classmates.   Conclusion: It was a good choice of method to perform the image analysis because even though the students only created the images at one point in time, the information that the images provided was comprehensive. However, the verbal conversions that was performed in conjunction with the creation of the images were challenging, as it was hard to formulate the questions so that the students fully could describe their perception of participation in their image. This should be considered as the weakness of this method.   During the verbal conversations in conjunction with the creation of the images, the students described their experiences of participation. The group interviews with the teachers that followed, confirmed the students’ descriptions. The results from this qualitative case study may be challenging to transfer and standardise for other student groups as the social situations and learning environments could be different. The results of the study could be useful moving forward as it may be indicative for future educational developments regarding participation, digitalisation and digital educational material. The big difference in the funding for the digital implementation between schools and municipalities is one of the obstacles to ensure equality and the ability to reach the goals that the government have set out for digital strategy in schools. In the end, it is the teachers’ ways of working and their use of the digital educational material that is going to enable an accessible learning environment where the students are included and participating, not the educational tool itself.

Ett vanligt sätt att arbeta med läsförståelse i skolan är att låta elever läsa en lärobokstext och svara på frågor om texten. I denna uppsats undersöker jag hur sådana läsguidesfrågor som ska fungera som stöd för läsförståelsen kan påverka elevernas läsförståelse och lässtrategier. Detta undersöker jag genom ett test där en högstadieklass får läsa en lärobokstext i historia från det digitala läromedlet Clio Online. Hälften av klassen får i samband med läsningen svara på textkontrollerande läsguidesfrågor, medan andra hälften får svara på inferensfrågor. Därefter får alla elever svara på enkätfrågor om textens svårighetsgrad och sina strategival under uppgiften samt kontrollfrågor som testar deras läsförståelse. Resultatet visar att eleverna som besvarar inferensfrågor ägnar längre tid åt uppgiften att läsa texten och besvara frågorna. Dessa elever visar en starkare metakognitiv medvetenhet, genom att färre av dessa elever överskattar sin egen förståelse av texten. Denna elevgrupp får också ett bättre totalresultat på kontrollfrågorna som testar deras läsförståelse. Detta indikerar att inferensfrågorna tycks styra eleverna till en djupare läsning och en bättre läsförståelse. Samtidigt får dock eleverna som besvarar textkontrollerande läsguidesfrågor ett bättre resultat på den kontrollfråga som efterfrågar en helhetsförståelse av texten. Fler i denna grupp anger dessutom som lässtrategi att de läste igenom hela texten snarare än att leta efter svaren i texten, vilket bör leda till en djupare läsning. Detta resultat verkar till viss del orsakas av att några av eleverna som får inferensfrågor tycks sakna antingen motivation eller förmåga att besvara dessa, och därmed inte blir hjälpta av dem i sin läsning. Resultatet kan också förklaras med att läsguidesfrågorna eleverna får vid ett tillfälle inte är det enda som påverkar deras läsning, utan de påverkas också av andra faktorer såsom motivation eller en vana vid vissa lässtrategier. Även elever som får frågor som leder dem mot en ytlig läsning kan alltså läsa på en djupare nivå, och tvärtom. Denna undersöknings begränsade omfattning gör att det inte går att dra några säkra slutsatser utifrån resultatet. Den försiktiga slutsats som kan dras är att för svåra inferensfrågor för eleven inte tycks hjälpa läsförståelsen, medan inferensfrågor på en lagom nivå tycks kunna leda till en djupare läsförståelse än textkontrollerande frågor.

Dagens samhälle blir mer digitaliserat för varje år som går och skolan följer den utvecklingen; därmed ökar digitaliseringen och användandet av digitala läromedel även i skolan. Därför är undersökningen relevant för den nutida skolans utveckling. Digitala läromedel är något som används frekvent i matematikundervisning, vilket är något vi har observe- rat under våra VFU-perioder. Dessutom uppmärksammade vi att många yrkesverksamma lärare är mindre insatta i innehållet i digitala läromedel, till skillnad från innehållet i de analoga läromedlen som används. Vi såg att det fanns studier kring digitala läromedel, men att det verkade vara brist på studier med fokus på hur algebra behandlas i elevuppgifter i digitala läromedel. Matematikområdet algebra är i sig ett område där tidigare forskning lyfter behovet av vidare forskning. Därav valde vi att specificera vår undersökning om hur algebra behandlas i elevuppgifter i digitala läromedel. Analysen i undersökningen grundar sig i ett analysschema med kategorier och kriterier utformade efter teorier från Sjödén (2014), Choppin m.fl. (2014), Blanton m.fl. (2015) samt Madej (2021). Teorierna har hjälpt oss att analysera det digitala och algebraiska innehållet i elevuppgifterna och Blantons m.fl. (2015) Big ideas framhäver väsentliga delar av algebraundervisning. Syftet med undersökningen är att belysa vilka potentiella mervärden som skapas genom olika digitala läro- medel inom området algebra för årskurs 6. Det görs genom insamling av data för en kvantitativ innehålls- analys av elevuppgifter innehållande algebra i tre digitala läromedel som används i grundskolan. Valet av läromedel gjordes utifrån vilka digitala läromedel vi har sett används av yrkesverksamma lärare i mellan- stadiet. Resultatet som kan utläsas av analysen är att digitala läromedel erbjuder olika möjligheter som inte erbjuds i analoga läromedel, samt att det algebraiska innehållet varierar i de olika digitala läromedlen. / Today's society is becoming more digitized every year and school follows that evolution; therefore the digitization and the use of digital curriculum materials increases in school as well. This study is relevant for today’s school development. Digital curriculum materials are frequently used in mathematics teaching, which we have noticed during our work-based education (VFU). We also noticed that teachers have less insight about the digital curricu- lum materials than in the books that are used. We found studies about digital curriculum materials, but there seemed to be a lack of research with focus on how algebra is processed in pupil tasks in digital curriculum materials. The mathematical field of algebra is an area where previous research requires further research. Hence, we chose to specify our investigation about how algebra is processed in pupil tasks in digital cur- riculum materials. The analysis in our inquiry is based on an analysis schedule with categories and criteria designed from theories from Sjödén (2014), Choppin et.al. (2014), Blanton et.al. (2015) and Madej (2021). The theories were helpful when we analyzed the digital and algebraic content in the pupil tasks and Blantons et.al. (2015) Big ideas highlights essential parts concerning algebra teaching. The study aims to highlight potential values created through various digital curriculum materials in the area of algebra for grade 6. It is done by collecting data for a content analysis of pupil tasks containing algebra in three digital curriculum materials used in primary school. The choice of resources was made based on which digital curriculum materials we have seen been used by professional teachers in middle school. The result that can be deduced from the analysis is that digital curriculum materials offer different potential values that are not offered in analog curriculum materials, and that the algebraic content where digital values occur varies depending on the digital curriculum materials.

Digitala läromedel blir ett vanligare inslag i skolgången då ny teknologi erbjuder tidigare okända pedagogiska möjligheter. Denna uppsats undersöker hur elever som använder ett digitalt läromedel i form av en virtuell lärmiljö för matematiklärande upplever denna lärmiljö. Dessutom undersöks elevernas prestation i lärmiljöns matematiska uppgifter. Skillnader mellan elever i olika årskurser samt elever som är matematiskt låg- eller högpresterande studeras. Matematisk prestation beskrivs utifrån Goods (1981) passivitetsmodell som innebär att lågpresterande elever är mindre risktagande i klassrumsmiljön. Elevernas upplevelse av digitala läromedel studerades i en virtuell lärmiljö bestående av två moduler, en spelmodul och en modul för skriven dialog. Upplevelsen av lärmiljön undersöktes genom att studera hur intressant eleverna tyckte att spelet var, huruvida eleverna tyckte att agenten gjorde att de brydde sig mer när de spelade, samt om de gillade den skrivna dialogen. Tidigare insamlad data från elever i årskurs 6-8 som använt den virtuella lärmiljön undersöktes med kvasiexperimentell metod och analyserades med ANOVA. Analysen påvisade en skillnad mellan låg- och högpresterande elever i hur mycket de tycker att en pedagogisk virtuell agent engagerar dem i en virtuell lärmiljö. Matematiskt högpresterande elever anser att agenten gör dem mer engagerade än vad matematiskt lågpresterande elever anser. Detta kan tyda på att lågpresterande elevers passivitet utöver traditionell klassrumspedagogik också påverkar elevernas upplevelse av digitala läromedel. I vidareutvecklingen av den virtuella lärmiljön och skapandet av andra virtuella lärmiljöer är det viktigt att se till att elever både lär sig och engageras av lärmiljön. Utvecklare bör också ta hänsyn till de skillnader som finns mellan låg- och högpresterande elevers upplevelse av lärmiljön. Detta kan exempelvis ske genom att den virtuella lärmiljön görs anpassningsbar för att passa elever oberoende av prestationsnivå. Detta är en viktig målsättning för att se förbättra lågpresterande elevers möjligheter i skolan, något som virtuella lärmiljöer och digitala läromedel i allmänhet kan utgöra ett kraftfullt medium för.