Inledning Barn möter mer och mer teknik i sin vardag och det är oundvikligt att den moderna tekniken även kommer in i förskolans verksamhet (Åkerblom 2014). För att digitala medier i förskolan ska bli digitala lärverktyg och användas som just verktyg för barns lärande ställs större krav på pedagogers digitala kompetens. Detta beskrivs i Skolverkets (2016b) förslag till ny nationell IT-strategi, i strategin beskrivs kompetensutveckling som nödvändig. Alla barn ska ges samma förutsättningar till lärande och få samma möjligheter till att utmanas i en digital lärmiljö, likvärdigheten ses som viktig. Som en följd av förslaget till ny strategi finns också förslag till revidering av Läroplan för förskolan (Lpfö 98 rev. 2016), nya texter och formuleringar ska tydliggöra hur barns digitala kompetens ska utvecklas i förskolan. Syfte och frågeställningar Utifrån förslag till nya och förändrade styrdokument är syftet med den här undersökningen att ta reda på hur pedagoger förhåller sig till digitala lärverktyg i förskolan som just verktyg för barns lärande.Frågeställningar:* Använder pedagoger digitala lärverktyg i förskolan för att skapa förutsättningar för lärande?* Hur uppfattar pedagoger sin egen digitala kompetens? Metod En kvantitativ studie med kvalitativa inslag görs, vilket innebär en enkätundersökning med färdiga svarsalternativ men även med inslag av öppna följdfrågor. Resultat Enkätundersökningens resultat visar pedagogers positiva inställning till att använda digitala lärverktyg. Det framgår även att digitala lärverktyg används som ett integrerat verktyg, detta görs vid exempelvis fotografering, informationssök och i skapande aktiviteter där olika ämnen vävs samman. Några pedagoger lyfter hur de skapar en digital lärmiljö genom att använda projicering. Samtidigt speglar resultatet en viss osäkerhet kring användning av digitala lärverktyg tillsammans med barnen i ett lärande syfte. Nästan hälften av pedagogerna använder aldrig digitala lärverktyg eller enbart några gånger per månad och majoriteten ansersig behöva kompetensutveckling. Den kompetens som innehas beskrivs ha inhämtats på egen hand utifrån eget intresse.

Sammanfattning/Abstract Westerdahl, Anna (2022). Digitala lärverktyg som specialpedagogisk resurs. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp.   Förväntat kunskapsbidrag Denna studie förväntas kunna bidra till ytterligare information om hur digitala lärverktyg används i undervisningen för elever med läs- och skrivsvårigheter. Vidare finns också perspektivet som handlar om vilka kunskaper och uppfattningar några lärare har om digitala lärverktyg.   Syfte och frågeställningar Studien som är genomförd syftar till att bidra med kunskap om hur digitala lärverktyg används i undervisningen för att stötta elever som är i läs- och skrivsvårigheter, samt vilka kunskaper och uppfattningar några lärare har om digitala lärverktyg. Frågeställningar 1.     Vilka kunskaper och uppfattningar har några lärare om digitala lärverktyg?  2.     Hur används digitala lärverktyg i undervisningen för att stötta elever som är i läs- och skrivsvårigheter?  Teori  Den teoretiska förankringen i denna studie ämnar ligga till grund för analysen av studiens empiri. Den teori som används är Vygotskijs (1978) sociokulturella perspektiv eftersom det ligger till grund för valda begrepp för att förstå lärande i sociala sammanhang. Metod För att få svar på studiens frågeställningar genomfördes en kvalitativ undersökning med frågeformulär och semistrukturerade intervjuer. Bryman (2016) förklarar att i den kvalitativa forskningsprocessen är förhållandet mellan teori och praktisk undersökning betydande och att den kvalitativa forskaren söker efter en förståelse för kontextens betydelse för beteenden, åsikter och värderingar. Analysen har inspirerats av grundad teori, något som Bryman (2016) menar ska ses som en process i vilken forskaren jämför det material som kodas. Resultat Studiens resultat visar att i enlighet med tidigare forskning behöver lärare få möjlighet till kontinuerlig utbildning om hur digitala lärverktyg kan användas i undervisningen samt vilka digitala lärverktyg som finns att tillgå. Studien visar också att förståelsen för vad digitala lärverktyg betyder och innebär är bristande hos flera av lärarna. Däremot är lärarna i studien positivt inställda till att använda sig av digitala lärverktyg i undervisningen och majoriteten se att det kan ha en positiv effekt för elever i behov av stöd i sin läs- och skrivutveckling.  Vidare önskar merparten av deltagarna i denna studie att få stöd av någon, antingen specialpedagog, speciallärare eller annan person med kompetens inom området, när digitala lärverktyg ska introduceras till elever. Specialpedagogiska implikationer Det ligger i speciallärarens uppdrag att vara stöd för både lärare och elever för att möjliggöra en tillgänglig lärmiljö (SFS 2017:1111). Speciallärare som har specialkompetens inom språk-, skriv- och läsutveckling ska arbeta språkstimulerande och som ett led i detta kan arbetet med digitala lärverktyg ingå. Detta för att arbeta individanpassat och efter elevernas specifika behov (Skolverket, 2019).  Om skolor ska kunna implementera arbetet med digitala lärverktyg krävs det planering och stöd från huvudmän och skolledning (Agélii Genlott et al., 2021). Speciallärarens roll i detta blir att stötta skolledning, lärare och elever både i val av vilka digitala lärverktyg som ska köpas in och användas, samt hur fortbildningen för lärare och elever ska fungera.

No description available.

Sammanfattning/AbstractReuterskiöld, Christine (2013). ”Paddor i praktiken”, Skolutveckling i digitala lärverktyg/iPad – från teori till praktik. (”Toads in practice” School development in digital tools/iPads – from theory to practice), specialpedagogik avancerad nivå, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle.Problemområde. Skolutveckling kan vara medlet och metoden för att nå ett mål, eller flera. Man skapar något nytt, ett hopp om förhoppningsvis något bättre, än det som redan finns. Det kan vara en utveckling i det lilla, men också som stora skolutvecklingsprojekt. Men ibland kanske, skolutveckling och förändringsarbete även används till att ”släcka bränder” när akuta problem uppstår?Digitala lärverktyg då? Dessa kan skapa möjligheter till kunskap, lärande och kreativitet och även vara ett verktyg som ger elever i behov av särskilt stöd möjligheter till kunskap och lärande på samma villkor som alla elever i skolan ska få för att klara sin utbildning. Men ibland kan säkert ett digitalt lärverktyg även skapa frustration. Dess egenskaper och ibland brist på funktion, ekonomiska kostnader och tekniskt krångel, kan skapa mer irritation än tillfredsställelse hos användare. I mitt arbete som gymnasielärare har jag träffat många elever, i behov av särskilt stöd, med diagnos eller i behov under en viss tid. Hade dessa elever fått en bättre utbildning om jag använt mig mer av digitala lärverktyg?I september månad 2013, var jag på en föreläsning om hur iPad kan fungera praktiskt för elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Här såg jag och fick prova de funktioner som bl a finns i detta verktyg – fotografering, filma, lyssna, läsa, skriva, rita, scanna, dokumentera, hämta information, lyssna på musik, spela spel mm. Denna föreläsning skapade en nyfikenhet för verktyget och vad den kan användas till. Kan den vara ett hjälpmedel för elever i behov av särskilt stöd där möjligheter skapas att kunna lära och delta i undervisning i skolan och samhället som alla elever har rätt till? Är det möjligt att iPaden kan användas till allt detta? Ska den ersätta papper, penna och våra tryckta böcker? Många tankar och funderingar skapades.Specialpedagogiska skolmyndigheten SPSM (www.spsm.se, 20140120) använder ordet tillgänglighet. Med det menas, att alla barn och elever som går i förskola och skola, ska kunna inhämta och utveckla kunskaper och värden. Det betyder bl a att man ska tänka på vilka individuella behov som kan finnas i en grupp och anpassa verksamheten efter det. SPSM (20140120) säger vidare att undersökningar har gjorts som visar att det behövs mer kunskaper om vad som behövs och krävs, för att en verksamhet ska bli tillgänglig för barn och elever i behov av särskilt stöd.Syftet med studien är att undersöka, hur man på olika nivåer i en kommun i södra Sverige, har kunnat införa digitala lärverktyg, från politisk vision, till förvaltningsnivå vidare till lärnivå, på en grundskola, vilken har valt iPads som digitalt lärverktyg. Vidare undersöks grundskolans möjligheter för tillgänglighet och lärande för alla elever på skolan, där även elever i behov av särskilt stöd, ingår.Frågeställningar. Här nedan redovisas de problemformuleringar som min studie bygger på.1. Kan användning av iPads på en grundskola, skapa tillgänglighet i lärandet för alla elever, även för elever i behov av särskilt stöd eller krävs det fler faktorer?2. Vilka strategier har använts för att implementera digitala lärverktyg på kommunens skolor?3. Vilka faktorer krävs, för att skolutveckling med digitala lärverktyg, ska kunna genomföras på olika nivåer i en kommun?Teori. Studien beskriver en organisation utifrån Human Resource-perspektivet samt utifrån den amerikanska psykologen Abraham Harald Maslows (1908-1970) teori om människans behov och motivation.Metod. I denna studie har det genomförts fyra halvstrukturerade intervjuer samt en enkätundersökning. Utifrån en hermeneutisk-fenomenologisk ansats d v s utifrån tolkning av samtal och texterna i mina intervjuer, samt de svar jag finner i enkät och i en kvalitetsredovisning vid namn Qualis, tolkas ”den levda vardagsvärlden ur den intervjuades eget perspektiv” (Kvale, Brinkmann, citat 2009, s 39).Resultat. Det beslut som politikerna i kommunen för studien har tagit kring utbyggnaden av digital kompetens och implementering av digitala lärverktyg, har påverkat alla människor i organisationen. Budgeteringen för detsamma är det första steget mot möjligheten till skolutvecklingen. Att ta vara på människor förmågor, talanger, engagemang och kreativitet har också betydelse. En lärplattform, Vklass, har implementerats, vilket är viktigt för kommunikationen mot vårdnadshavare, kollegor och elever ska fungera väl, säger tjänstemän. När det gäller internet har det inte fungerat fullt ut tidigare. Nu ska nätverken däremot vara utbyggda på skolorna, vilket ska hjälpa till för större tillgänglighet. Kunskap och förhållningssätt till It, blir en viktig undervisningsuppgift för skolan, för lärare, elever och vårdnadshavare. Det behövs undervisning kring etik- och källkritik med eleverna samt att ge information kring hur eleven ska hantera internet, som skapar säkerhet och trygghet i användningen av it. Vårdnadshavare är viktiga att få med i en så stor skolutvecklingssatsning där eleverna ska använda ett digitalt lärverktyg, i sitt dagliga lärande. Det är vårdnadshavare som möter eleven hemma, när läxor och uppgifter ska göras. Om en elev dessutom, är under 18 år, har föräldrarna ansvaret för eleven och kan här, ha åsikter kring användandet av It.Kommunikation är ett ord som har återkommit i studien. Det har förts öppna diskussioner kring skolutvecklingsprojektet i kommunen. Detta visar på att man vill ha med alla ”på tåget”. Kommunen har startat ett Skoldatatek i kommun som projekt. Flera intervjuade anser att det behövs i kommunen. Skoldatateket har bl a startat en föräldrarutbildning för de föräldrar som har elever i behov av särskilt stöd. Här får föräldrarna lära sig hur eleverna använder iPads i sitt lärande. Det kan göra att det blir lättare att följa sitt barn hemma vid läxläsning och arbete hemma. Ett ledarskap bör bevara och förnya de långsiktiga målen, under tiden skolutvecklingen pågår. Både tjänstemän i kommunen samt personal på grundskolan för studien försöker arbeta utifrån denna princip. Att utvärdera är viktigt. Rektor har klara uttalade åsikter kring pedagogisk organisation, inkludering, tillgänglighet och satsning på digitala lärverktyg. Engagemang hos rektorer och personer i ledarställning skapar också engagemang bland övriga medarbetare på skolan. Rosenqvist (2013) beskriver en idéskiss, för hur en alternativ organisation av klass- och gruppindelning kan se ut, i ”varierande grupper och gruppstorlekar”. Utifrån denna modell, finns många av de idéer, som rektorn har, kring sin organisation av det inre pedagogiska arbetet på grundskolan för studien. Denna och annat arbete på skolan, har resulterat i en certifiering av skolans kvalitet. Enligt Qualis kvalitetsutvärdering har pedagoger, föräldrar och elever förtroende för ledningen på skolan. Eftersom organisationen av det pedagogiska arbetet endast, varit igång under en termin, så går det inte att uttala sig om det färdiga resultatet ännu. Den nya organisationen för det pedagogiska arbetet på GS bidrar, anser jag, till elevers möjligheter till tillgänglighet, inkludering och delaktighet i det dagliga arbetet på skolan. iPaden har gjort eleverna mer inkluderade, genom att alla elever har tillgång till lärverktyget. Tillgänglighetsmodellen visar helheten för en tillgänglig utbildning. Alla intervjuade i studien, har fått se och fundera över modellen vid intervjutillfällena. De konstaterar att modellen måste ses, utifrån varje enskild elevs specifika behov. Mer kompetensutveckling behövs kring arbetet med iPads, i funktionen och kurser i konkret lärande med lärplattan. Det finns ett behov av en kunskap, kring hur man använder iPads och digitala lärverktyg på ett annat sätt – ”att tänka utanför boxen”. Att arbeta utifrån Ruben R. Puenteduras modell, SAMR-modellen (www.hippasus,com/rrpweblog) är ett sätt. Genom det, ska fler elever kunna utveckla sitt lärande och få större måluppfyllelse via iPads. Specialpedagogerna kommenterar att elever i behov av särskilt stöd, inte blir så synliga, i och med att alla elever, har tillgång till iPad med individuellt sammansatta appar för varje elev, utifrån deras individuella behov. Elever i behov av särskilt stöd, använder sina alternativa verktyg mer idag än tidigare när de hade datorer, säger en specialpedagog. Det är dock inte bara själva iPaden, som har betydelse för elevers tillgänglighet och inkludering av utbildning, på skolan. Pedagogik, vuxnas närvaro med olika kompetens, organisationen samt vikten av den fysiska och sociala miljön spelar också roll. Maslows behovspyramid (Bolman, Deal, 2012)1. Fysiologiska behov - behov av föda, vatten, syre, fysisk hälsa och välbefinnande.2. Säkerhet - behov av att vara förskonad från faror, angrepp och hot3. Tillhörighet och kärlek - behov av positiva och kärleksfulla relationer med andra människor.4. Uppskattning och självkänsla - behov av att känna sig uppskattad och värdefull5.Självförverkligande - behov av att utveckla och förverkliga sin inneboende potentialSteg 1 och 2 har högst prioritet i Maslows behovspyramid. De fem stegen i behovspyramiden spelar roll i hela organisationen. Varje individ påverkar utvecklingen eller ”icke-utvecklingen” i organisation. Sammanfattningsvis kan det konstateras att grundskolan för studien, gör ett gediget arbete, med elever som är i behov av särskilt stöd. För en elev i behov av särskilt stöd, tror jag att det måste kännas skönt att bli självständig, genom att ha alla sina alternativa verktyg i en enhet, som iPaden, men att de också finns andra verktyg att använda. Att dessutom ha iPaden både i skolan och hemma för läxläsning och dylikt, skapar en frihet för eleven. Skolan ska ju lära för livet och skapa möjligheter till ett självständigt liv, i framtiden. Nu återstår, att alla pedagoger får kunskap i hur man arbetar med de enskilda eleverna utifrån deras specifika behov för att verktygets kapacitet ska komma till användning fullt ut. Det är lätt att uttrycka, men det krävs mycket tid och kraft från hela organisationen från kommun till pedagog, för att det praktiskt ska infrias. Nu gäller det att finna hur och med vad man ska arbeta vidare med, för att de digitala lärverktygen ska komma eleven till godo fullt ut, för att en likvärdig, tillgänglig och inkluderad skola ska bli verklighet tillsammans med all den kunskap som människorna i kommunen och på grundskolan för studien har. Specialpedagogiska implikationer. Kommunen och grundskolan GS, strävar efter en inkluderande och tillgänglig skola enligt intervjupersonerna i denna studie. Alla ska ha tillgång till iPad som ett lärverktyg. Det pedagogiska arbetet på GS organiseras, utifrån en inkluderande syn. För en del elever kan tillgången till en dator eller en Ipad, vara helt avgörande för, om en elev ska kunna ta till sig kunskap i tillräckligt stor omfattning, eller inte.

Sammanfattning/AbstractLarsen, Katarina (2019). “Här kan ju alla göra det” Digitala lärverktyg som specialpedagogiska hjälpmedel. “Here everyone can do it” Digital learning tools within special needs education. Specialpedagogprogrammet, 90 hp, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet.Förväntat kunskapsbidragI detta examensarbete undersöks vad det kan bero på att elever i läs- och skrivsvårigheter ibland väljer att överge sina digitala kompensatoriska hjälpmedel. Studien tar även upp vilken inverkan de digitala lärverktygen har på inlärningen för elever i läs- och skrivsvårigheter.Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att beskriva och analysera ett antal specialpedagogers, lärares och elevers syn på användningen av digitala lärverktyg generellt samt i vilken utsträckning verktygen används efter introducering av elever som befinner sig i läs- och skrivsvårigheter.TeoriTeorierna som ligger till grund för detta arbete är systemteori och även då Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori samt det sociokulturella perspektivet. I den teoretiska tolkningen har det använts både nationell och internationell forskning.MetodMetoden som använts vid denna studie är intervjuer vilka är kvalitativa och semistrukturerade. Studien genomfördes på tre f-6 skolor i två olika kommuner där den ena kommunen har en 1:1 satsning och alla elever där har en egen Ipad. Efter att empirin analyserats tematiserades materialet utifrån systemteorin och det sociokulturella perspektivet.ResultatResultatet av detta arbete visar att anledningar som kan göra att elever väljer att överge sina digitala lärverktyg kan vara att de känner sig utpekade, att de tycker att verktygen är svåra att använda, att tekniken inte fungerar eller att de inte ser nyttan av att använda dem. Det kan även bero på att lärarna inte är tillräckligt förtrogna i hur verktygen fungerar och därför inte kan stödja eleverna på rätt sätt. Pedagogerna på alla skolorna var överens om att de behövde bli bättre på att följa upp i vilken grad de digitala lärverktygen användes av eleverna. De intervjuade pedagogerna upplevde att för elever som befann sig i läs- och skrivsvårigheter ökade deras motivation och självkänsla när de använde digitala lärverktyg. De fick också bättre förutsättningar att delta i undervisningen på samma villkor som sina klasskamrater.Specialpedagogiska implikationerUtifrån resultatet av denna studie framträder vikten av att regelbundet utvärdera hur elever i läs- och skrivsvårigheter upplever sina digitala lärverktyg. Det är också av stor vikt att både lärare och specialpedagoger får utbildning i hur verktygen fungerar för att på så sätt kunna stötta eleverna och visa på vikten av att använda de digitala lärverktygen.Nyckelorddigitala lärverktyg, kompensatoriska hjälpmedel, läs- och skrivsvårigheter, sociokulturella perspektivet, systemteori

The aim of this master thesis was to explore what learning students developed in mathematics when using an interactive digital tool. The issue the study focused was what cardinality skills five-year-old students established when playing Fingu by investigating how they handled the critical aspects of cardinality. Research agrees that the ability to compose and decompose numbers in a flexible way is a basic mathematical competence and an important prerequisite for developing arithmetic skills (Anghileri, 2006; Locuniak & Jordan, 2008; Neuman, 1987; Nunes & Bryant, 2007). Another basic competence in developing counting skills is the ability to rapidly perceive the exact number of objects in a group instead of counting one-by-one (Clements & Sarama, 2014).Fingu, is a game where to two different sets of fruits are visable on a screen and the player are supposed to represent the total amount of fruits with an equal number of fingers by touching the screen. In total there are 60 different tasks with different configurations, combinations and different sums up to ten. In a research project between the university of Gothenburg and the University of Kristianstad, called Conditions and tools for development of arithmetic competencies (CoDAC), 112 students between five to eight years old participated in an intervention where they played Fingu regularly over an eight-week period. The results from the CoDAC-project showed that there was a small positive effect for all ages on a standardized test. Data base for this follow-up study was derived from the CoDAC project. The method used was mainly video-observations and the results were presented as case studies where students' changed ways of representing and transforming numbers were qualitatively analysed. Variation theory and Nunes & Bryants (2007) further development of Piagets theory of how children develop an understanding of cardinality was used for interpreting what learning in mathematics Fingu support and what cardinality skills five-year-old students established when playing Fingu. The results of the study showed that all students increased their understanding of the cardinal aspect of numbers but also that there was a variation in the skills that the students developed. Furthermore, it can be noted that the students' subitize competence were developed. The implication of this study is that it seems promising to use Fingu as an early intervention in pre- and primary school. The results are also consistent with previous findings that digital tools can have a positive effect even though the intervention is limited in time.

Syfte: Studien syftar till att undersöka speciallärares upplevelser och erfarenheter i användningen av digitala lärverktyg för elever i läs- och skrivsvårigheter samt undersöka om skillnader och likheter finns mellan de två skolformerna grundskola och anpassad grundskola.  Metod: Studien är kvalitativ och har genomförts via tio semistrukturerade intervjuer varav fem speciallärare i grundskolan och fem i anpassad grundskola, samtliga verksamma på låg- och mellanstadiet. Resultat: Speciallärare som fått fortbildning och har ett eget intresse av digitala lärverktyg upplever sig trygga i att göra medvetna val som när, var och hur verktygen bäst används och integreras i lärprocessen. Samma speciallärare uttrycker i högre grad positiva inlärningseffekter av digitala lärverktyg. Gällande likheter mellan skolformerna visar studiens resultat att speciallärare i båda skolformerna önskar mer fortbildning avseende digital kompetens. Skillnader som framgick var att växelverkan mellan analog och digital undervisning var mer förekommande i grundskolan medan anpassad grundskola arbetade i högre grad digitalt då det var mer gynnsamt för eleverna.  Slutsats: Det krävs nya krafttag kring digital kompetens för att skolan ska kunna erbjuda likvärdig utbildning till alla elever, vilket innebär att politiska beslut, kommunernas strategiarbete och skolledningens plan behöver samspela.

Mobiltelefoner används i dagsläget knappt som lärverktyg i matematikundervisningen trots att den digitala tekniken är en stor del av det svenska samhället. Genom mobile learning ges elever möjlighet att utnyttja mobiltelefonen som lärverktyg både i formella och informella sammanhang. Syftet med studien är att öka kunskapen om huruvida lärare ser mobiltelefonen som ett potentiellt lärverktyg i grundskolans tidigare år. Studien besvarar frågor om elva lärares inställning till och kunskap om mobiltelefonen, vad de ser som möjligheter och svårigheter med verktyget samt deras syn på mobile learning i utomhusmatematik. För att besvara dessa frågor används kvalitativa intervjuer och teorierna Technological Pedagogical and Content Knowledge och Radical-local teaching and learning. Resultatet visar att lärare generellt är positivt inställda till mobiltelefonen som lärverktyg och mobile learning, dock i olika utsträckning. Utifrån resultatet kan slutsatsen dras att lärare behöver fortbildning för att bli mer förtrogna med mobiltelefonens användning som lärverktyg i matematikämnet. / Cellphones are currently barely used as a learning tool in mathematics education, even though digital technology is a large part of the Swedish society. Through mobile learning, students are given the opportunity to use the cellphone as a learning tool in both formal and informal contexts. The purpose of the study is to increase knowledge about whether eleven teachers see the cellphone as a potential learning tool in the previous years of primary school. The study answers teachers' attitudes to and knowledge of the cellphone, what they see as opportunities and difficulties with the tool and their view of mobile learning in outdoor mathematics. To answer these questions, qualitative interviews and the theories Technological Pedagogical and Content Knowledge and Radical-local teaching and learning are used. The results show that the teachers in general are positive to the cellphone as a learning tool and the concept of mobile learning, but in varying degrees. Based on the results, it can be concluded that teachers need further training to become more confident to use cellphones as a learning tool in the subject of mathematics.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka förskollärares erfarenheter, uppfattningar och strategier gällande användningen av digitala verktyg i förskolan. Undersökningen syftar även till att utforska vilka faktorer och utgångspunkter som vägleder deras praktik på området. Till undersökningen intervjuades åtta förskollärare, varav två informanter hade vidareutbildning till pedagogista och pedagogisk utvecklare. Studien utgår från en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Det sociokulturella perspektivet används för att förstå interaktioner och lärande med hjälp av digitala verktyg. Resultatet visar bl.a. att förskollärarna upplever god tillgång till digitala verktyg, där de ser både möjligheter och utmaningar med dessa. Majoriteten av informanterna upplever att kollegorna är positiva till användningen av digitala verktyg, medan två informanter påpekar en brist på kollegial samsyn, vilket leder till sporadisk användning och behovet av att starkt motivera syftet med dessa verktyg i verksamheten. I undersökningen poängterar även förskollärarna att vårdnadshavare ofta använder digitala verktyg på ett sätt som inte gynnar barnens utveckling, vilket skiljer sig från förskolans pedagogiska användning. Sammanfattningsvis ger studien en inblick i hur förskollärare navigerar i det digitala landskapet, med syftet att integrera teknik på ett sätt som stärker pedagogisk kvalitet och barns lärande. Samtidigt belyser studien de rådande utmaningarna och oenigheter internt bland kollegor, i samverkan med barnens hemmiljö likväl till regeringens utskott kring slopade krav om digitala verktyg och WHO:s riktlinjer.

I litteratur och tidigare forskning framgår digitala lärverktyg som viktiga hjälpmedel för elever med läs- och skrivsvårigheter. Datorn och dess program som rättstavning, talsyntes och tal-till-text kan ha en avgörande betydelse för dem för att nå målen i sin utbildning. Trots detta visar forskning att det är många elever som väljer att tacka nej till användning av datorer. I tidigare forskning finns det få exempel där elevernas röster blir hörda och där man kan ta del av deras tankar och känslor kring digitala lärverktyg och deras inverkan på lärande. Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur några högstadieelever med dyslexi och/eller språkstörning upplever användningen av digitala lärverktyg. Studien har genomförts på två skolor i två olika kommuner. Genom en intervjuundersökning har vi fått svar från tio elever. Intervjusvaren sammanställdes och analyserades. Resultatet har sammanställts utifrån fem teman: tillgång, användning, stöd, fördelar och utmaningar. Studiens teoretiska ramverk utgjordes av sociokulturella perspektiv och multimodal teori. Slutsatser som dragits är att eleverna har tillgång till flera olika digitala lärverktyg men de väljer inte alltid att använda sig av alla de har tillgång till. Elever uppfattar att verktygen främst ger dem stöd i läs- och skrivsituationer och möjliggör för dem att följa med i klasskamraternas tempo och göra samma uppgifter som övriga. Utmaningar som eleverna beskriver med verktygen är exempelvis yttre faktorer som teknikstrul och dålig internetuppkoppling, att program som tal-till-text försvårar inkludering då det krävs en tyst plats där inget försvårar ljudupptagningen. Digitala lärverktyg utmanar också när stöd uteblir vid användning av dem. / In literature and previous research it shows that digital learning tools are an important aid for pupils with reading and writing difficulties. The computer and its programs like spelling, word prediction, speech synthesis and speech-to-text can have a crucial meaning for them to reach the goals for their school education. Despite this, research shows that many pupils choose to say no to the use of computers. In previous research there are few examples where the students' voices are heard and where they can share their thoughts and feelings about digital learning tools and their impact on learning. The aim of this study is to contribute with knowledge of how some high school students with dyslexia and/or language impairment experience the use of digital learning tools. The study was conducted at two schools in two different municipalities. Through an interview survey, we have received answers from ten students. The results of the interviews were compiled and analyzed. The results have been compiled based on five themes: access, use, support, benefits and challenges. The theoretical framework of the study consisted of sociocultural perspectives and multimodal theories. Conclusions drawn are that students have access to several different digital learning tools but they do not always choose to use all they have access to. Students experience that the tools primarily give them support in reading and writing situations and enable them to follow the classmates´ pace and do the same tasks as others. Challenges that the students describe with the tools are, for example, external factors such as technology problems and poor internet connection and that programs such as speech-to-text make inclusion more difficult as a quiet place is required where nothing interfere sound recording. Digital learning tools also challenge when support is not available in use.