Denna studie har som syfte att undersöka de budskap som två läseböcker för skolans yngre åldrar kan innehålla. Detta genom att studera de implicita/indirekta och explicita/direkta diskurser, föreställningar och normer som språket i böckerna förmedlar till läsaren kring kategorierna kön, sexualitet och etnicitet. Diskursanalys har i denna studie fått agera som både det teoretiska perspektivet och det metodiska redskapet. Tillsammans med ett intersektionellt perspektiv och tankar från normkritisk pedagogik har jag strävat efter att synliggöra de maktoordningar som finns i läseböckerna Pojken och Tigern av Lars Westman (2001) och Mer om Moa och Mille A av Moni Nilsson (2000). De diskurser som identifierats i denna studies resultat är fnittriga flickor och pratiga pojkar, den knegande karln och hans matmor samt Pojke + flicka = sant. Likaså diskurserna den främmande främlingen och den duktige förtryckta medborgaren. Dessa diskurser som identifierats har visat sig förmedla normerande och maktproducerande föreställningar när det gäller hur kvinnliga och manliga attribut konstrueras till de stereotypiska könsrollerna. Studien visar även hur framställningen av heterosexualitet kontinuerligt ses som idealet samt hur vithetsnormen synliggörs som det självklara och därmed utesluter ”de andra”. Dessa diskurser och maktoordningar som synliggjorts i diskursanalysen kring kön, sexualitet och etnicitet har därefter problematiserats utifrån skolans styrdokument och Sveriges diskrimineringslag.

Detta är en språkvetenskaplig studie med avsikt att belysa aspekter av det språkbruk som kan tänkas ha inflytande på föreställningen om personer med funktionsnedsättningar. Genom kritisk diskursanalys med utgångspunkt i ableismen studeras hur olika ord för att benämna personer med funktionsnedsättningar förekommer och diskuteras på internet samt hur språklig diskriminering eventuellt kan urskiljas. Analysen är uppdelad i flera delar där det görs en undersökning av hur vanliga ord för att benämna personer med funktionsnedsättningar förekommer i tre webbaserade korpusar, en analys av språket i bloggtexter från 2014 där ordet handikappad påträffas samt en beskrivning av hur handikappad diskuteras på nätverket funktionshinder.se, en portal för personer med funktionsnedsättningar. När bloggtexterna analyserats framkommer det att vid de tillfällen som den kollektiva beteckningen handikappade förekommer konstrueras de som tillskrivs grupptillhörigheten som offer i olika sammanhang. När handikappad används som adjektiv är det i majoriteten av fallen för att beskriva en känsla/situation av tillfällig fysisk nedsatthet. Återkommande är också att personer använder begreppet som metafor för att vara utan något och då vanligtvis något tekniskt som en mobiltelefon eller internetuppkoppling. Återkommande attityder och argument på funktionshinder.se är att ord har en ursprunglig betydelse som en ska ta hänsyn till, att det går att ställa högre krav på auktoriteter än allmänheten vad gäller ordval, att de ordval en gör är konsekvensen av ålder eller kunskap/okunskap eller att det ges uttryck för en oförstående inställning till språkförändring och diskussionen om den.

Bakgrund: HIV är en viral infektion som smittar via blod, sexuell kontakt, amning och förlossning. HIV-relaterat stigma är negativa uppfattningar, känslor och attityder gentemot de som lever med HIV eller uppfattas ha det. Fokus är främst kvinnors upplevelser av HIV-relaterat stigma eftersom det är en utsatt grupp. Genom att undersöka deras upplevelser och tillämpa personcentrerad omvårdnad kan hälsa uppnås, vilket är målet för omvårdnad. Syfte: Att beskriva HIV-positiva kvinnors upplevelser av HIV-relaterat stigma. Metod: Arbetet är en litteraturöversikt över nio artiklar som granskades med kvalitetsgranskningsprotokoll. Artiklarna analyserades utifrån en deduktiv ansats med hjälp av ”Model of Stigma” gjord av Churcher.Resultat: Resultatet presenterades under fyra kategorier; vicarious, enacted, internalized och perceived stigma. HIV-relaterat stigma upplevs som en förlust av identitet, värdighet, arbete och sociala relationer. Detta medförde mycket skam för de drabbade och för att undvika detta dolde vissa sin status. Slutsatser: Kvinnornas upplevelser av HIV-relaterat stigma påverkade deras liv på många olika plan. Omgivningens attityd mot dem påverkade mycket. Bland annat den mentala hälsan hos de HIV-positiva personerna påverkades negativt av stigma. Sjuksköterskan bör därför stötta den HIV-positiva personen i att hitta en ny identitet med sjukdomen så att personen kan uppnå hälsa. / Background: HIV is a viral infection which is transmitted through blood, sexual contact, perinatal transmission and breastfeeding. HIV-related stigma is negative beliefs, feelings or attitudes about an individual based on their true or perceived HIV-status. The focus is on HIV-positive womens’ experiences, because it is a vulnerable group. Health can be achieved by exploring their experiences and using personcentered care, which is the goal for nursing.Aim: To describe HIV-positive womens' experiences of HIV-related stigma.Method: A literature review was made.  Nine articles were examined with quality protocols and analyzed through a deductive approach with ”Model of stigma” of Churcher.Results: The result was presented underneath four categories; vicarious, enacted, internalized and perceived stigma. HIV-related stigma was experiencd as a loss of identity, dignity, work and social relationships. It brought a lot of shame to the women and some of them hid their status to avoid it.Conclusions: The women’s’ experiences of HIV-related stigma affected their lives on multiple levels. Their surrounding context affected them a lot. Their mental health was affected negatively by the stigma. Hence the nurse should support the HIV-positive person to find a new identity with the disease in order to achieve health.

Diskriminering, kränkning och trakasserier i samhället hämtar kraft i normer som kategoriserar människor i olika hierarkier. Dessa normer bär på idén om något önskvärt och normalt och samtidigt på föreställningar om det som avviker. Syftet med denna undersökning är att studera i vilken mån nationella provets texthäften inkluderar och synliggör de grupper som definieras i diskrimineringslagen. Undersökningen diskuterar också vilka konsekvenser detta får för skolans demokratiska uppdrag utifrån begreppen norm och den andra. Undersökningen genomfördes med kvantitativ innehållsanalys och ett kodschema. Studiens resultat visar att texthäftena inkluderar och synliggör många av diskrimineringsgrunderna men att några uttryck förekommer väldigt sällan eller inte alls. Vidare speglar resultatet att vissa grunder blir norm medan andra blir uttryck för det avvikande, ”de andra”.

Syftet med denna studie är att med hjälp av intervjuer med utrikesfödda kvinnor från Mellanöstern, gå in på djupet kring deras svårigheter på den svenska arbetsmarknaden. Med hjälp av en sociologisk synvinkel har jag studerat de svårigheter som utrikesfödda kvinnor upplever på den svenska arbetsmarknaden. Studien har en kvalitativ ansats med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades med hjälp teorierna intersektionalitet, socialt kapital och humankapital, något som gör att studien delvis har en deduktiv ansats. Genom analysens gång, för att få en djupare förförståelse av respondenternas upplevelser, började jag dock med en induktiv analys.    Studien visar på att bristande språkkunskaper samt ojämlikheter på basis av etnicitet och kön gör det svårt för utrikesfödda på den svenska arbetsmarknaden. Samtliga respondenter i studien anser att de upplevt diskriminering när de sökt arbete, och när de har arbetat, i Sverige. De har blivit diskriminerade i huvudsak på grund av deras kön, etnicitet, och på grund av brister i det svenska språket enligt mina intervjuer med dem. Detta förklaras med hjälp av mina valda teorier, som visar på hur maktstrukturerna på den svenska arbetsmarknaden styr över hur stora deras chanser är till att få ett bra arbete, där de blir väl behandlade. Men de ser inte helt mörkt på sin tillvaro, de har ständigt hopp om att lyckas i Sverige, även om det är svårare för de än för ”svenskar”.

Utrikes föddas arbetsmarknadssituation är ett omtalat problem i dagens samhälle. Det övergripande syftet med denna uppsats är att analysera utrikes föddas överutbildning i Sverige. Detta görs med hjälp av humankapitalteorin och diskrimineringsteorier. Även olika studier om överutbildning presenteras som visar att överutbildning dels förekommer på grund av skillnader i språkkunskaper. Tidigare forskning om diskriminering bidrar även med en förklaring om utrikes föddas arbetsmarknads­situation. För att bidra med ny kunskap om ämnet vill uppsatsen besvara om även skillnader i förmåga att förstå och se logiska samband i skriven text, det vill säga läsförståelse, kan vara en bidragande orsak till överutbildningen hos utrikes födda. För att undersöka detta har data från Programme for the International Assessment of adult competencies (PIAAC), som är en internationell undersökning av vuxnas kunskaper och färdigheter, analyserats. Utifrån det insamlade datamaterialet skapades fyra regressioner för att undersöka skillnaden i överutbildning mellan inrikes- och utrikes födda. Genom resultatet och den tidigare forskningen om ämnet kan det konstateras att det råder överutbildning hos utrikes födda på den svenska arbetsmarknaden. Vidare visar uppsatsen att detta till viss del kan förklaras av skillnader i läsförståelse mellan inrikes- och utrikes födda. Detta resultat ger ny insikt om varför överutbildning uppstår och skulle möjligtvis kunna hjälpa till att förbättra utrikes föddas situation på arbetsmarknaden om arbetsmarknadsåtgärder kan utformas på ett bättre sätt med hjälp av denna kunskap. Efter genomförda regressioner fanns det en del utav överutbildningen som fortfarande inte kunde förklaras, som med stöd av tidigare forskning och teorier till viss del skulle kunna förklaras av diskriminering.

Titel: Erfarenheter av stigmatisering i hälso- och sjukvården bland personer som drabbats av HIV - En litteraturstudie. Bakgrund: HIV (Humant Immunbrist Virus) har länge varit förknippat med stigmatisering eftersom okunskap och osäkerhet fortfarande förekommer beträffande smittvägar och smittbarhet.                                                                                                           Syfte: Syftet med studien var att belysa erfarenheter av stigmatisering i hälso- och sjukvården bland personer som drabbats av HIV. Metod: En litteraturstudie genomfördes med tio stycken kvalitativa artiklar från åtta olika länder. Artiklarna granskades, analyserades och sammanställdes.                                                                                                               Resultat: I resultatet presenteras två kategorier och fem underkategorier. Kategorierna är: Att bli bemött med bristande vård handlingar och upplevelser av integritetskränkning. Underkategorierna är: Överdrivna säkerhetsåtgärder, ignorant bemötande, bristande sekretess, kränkande kroppsspråk och kränkande verbal kommunikation. Konklusion: Bristande kunskap om HIV kan internationellt ses som en bidragande faktor till att patienter än idag upplever varierande stigmatiserade bemötande från vårdpersonal. För att motverka stigmatiseringen krävs forskning som kan generera kunskap om hur vårdpersonal kan ge ett bättre bemötande och att denna kunskap sprids till vårdpersonal. Nyckelord: HIV, stigmatisering, patientupplevelse, diskriminering. / Title: Experiences of stigma in health care among people affected by HIV- A literature review Background: HIV (Human Immunodeficiency Virus) has been associated with stigmatization for a long time because of ignorance and uncertainty still exists regarding the transmission routes and infectivity. Aim: The aim for the study was to highlight experiences of stigma in health care among people affected by HIV. Method: A literature study was conducted with ten qualitative articles from eight different countries. The articles were examined, analyzed and compiled. Results: The result generated two categories and five subcategories. The categories are: To be treated with a lack of care actions and experiences of integrity violation. The sub-categories are: excessive security measures, ignorant attitudes, lack of secrecy, offensive body language and abusive verbal communication.                                                                   Conclusion: Lack of knowledge about HIV can be seen internationally seen as a contributing factor to the patients still experiencing varying stigmatized treatment by health professionals. To counteract the stigma requires research that can generate knowledge on how health professionals can provide better treatment and that this information is disseminated to the medical staff. Keywords: HIV, stigmatization, patient-experience, discrimination.

Hiv är en av de mest stigmatiserade sjukdomarna i världen. Det är en kronisk sjukdom med livslång behandling. Hiv har sedan dess uppkomst präglats av stigmatisering, diskriminering och fördomar. Ett problem som kvarstår än idag. Rädsla och okunskap kring sjukdomen förekommer hos hälso- och sjukvårdspersonal och bidrar till ett vårdlidande för patienten. Syftet med studien är att belysa hiv-positiva patienters upplevelser i mötet med hälso- och sjukvårdspersonal. Examensarbetet är en litteraturstudie som grundar sig på Axelssons metod (2012, ss. 203-220). Arbetet består av  tio  vårdvetenskapliga  artiklar  av  både  kvalitativ  och  kvantitativ  metod.   Det insamlade materialet resulterade i två huvudteman; upplevelsen av stigmatisering och diskriminering samt positiva upplevelser. Dessa två huvudteman beskriver sammanlagt sex subteman. Patienter upplever att sjuksköterskor har en bristande kunskap kring hiv. Detta överensstämmer med sjuksköterskors egna upplevelser om sin okunskap i mötet med hiv-positiva patienter. Hos hälso- och sjukvårdspersonal existerar en rädsla att få infektionen. Denna rädsla resulterar i en sämre vårdupplevelse för patienten och upplevelsen av stigmatisering och diskriminering förstärks. För att vården ska bli bättre är det av betydelse med en kunskapsutveckling hos personalen och att kunskapen regelbundet repeteras. Hälso- och sjukvårdspersonal behöver få insikt om den problematik som finns kring hiv, relaterat till patienters upplevelse av att behandlas annorlunda och utsättas för stigmatisering.

Sammanfattning Det finns många anti-mobbningsprogram och metoder för att förhindra förekomsten av mobbning. Det svenska anti-mobbningsprogrammet Friendsprogrammet använder sig av en hela-skolan-ansats för att reducera förekomsten av mobbning. Vidare fokuserar Friends-programmet på normkritisk pedagogik för att reducera mobbning med utgångspunkt i diskrimineringsgrunderna/normer och värderingar. Det primära syftet med Friendsprogrammet är ett främjande anti-mobbningsarbete, men fokus ligger även på förebyggande och åtgärdande arbete. Eftersom mobbning syns på tre nivåer, sker anti-mobbningsarbete på individ-, grupp- samt organisationsnivå. Friendsprogrammet inkluderar samtliga i ett anti-mobbningsarbete. För att utvärdera huruvida Friendsprogrammet är verksamt, har programteori använts som en metod. I denna studie har gruppintervjuer utförts med lärare på en grundskola som är belägen i en liten tätort i mellansverige för att undersöka huruvida Friendsprogrammet är verksamt i en liten-skol-miljö. Resultatet visar att kontextuella förutsättningar påverkar implementeringen av Friendsprogrammet samt ett främjande arbete, vilket innebär att ett främjande anti-mobbningsarbete inte alltid är mest relevant. Vidare framgår av resultatet att den undersökta Friendsskolan inte tillämpar Friendsprogrammet fullt ut, utan mer som en inspiration. Skolan kombinerar sina egna metoder med metoder från Friendsprogrammet. Trots att skolans anti-mobbningsarbete skiljer sig från Friendsprogrammets arbetssätt, inkluderas ett anti-mobbningsarbete på samtliga tre nivåer: individ-, grupp- samt organisationsnivå.

Inledning: Den skapade bilden av att invandrare skulle vara farligare än den infödda populationen i landet riskerar leda till en undermedveten strukturell diskriminering som genomsyrar det västerländska samhället och således även rättssystemet. Tidigare forskning har visat att etniska minoriteter utsatts för negativ särbehandling vid såväl polisens ingripande som vid domstolens beslut. Denna särbehandling kan tänkas leda till en förlust av rättssystemets legitimitet och därmed till en ökad brottslighet i samhället. Som teoretiskt ramverk för problemet användes social conditioning theory och focal concerns theory. Syfte: Att undersöka huruvida det bland svenska juriststudenter förekommer negativ särbehandling av etniska minoriteter. Metod: En enkätstudie genomfördes på totalt 210 juriststudenter från fyra universitet i Sverige. Enkäten bestod av två fallbeskrivningar med åtta frågor till respektive fallbeskrivning. Av urvalet fick 104 studenter läsa om gärningsmän med typiskt skandinaviska namn och 106 studenter fick läsa om gärningsmän med typiskt arabiska namn. Mann Whitney-U test genomfördes mellan respondenterna som läst om skandinaviska respektive arabiska gärningsmän. Därtill undersöktes Spearmans rangkorrelation mellan respondenternas attityder till våldsbrott. Resultat: Vid grov misshandel uppfattades gärningsmannen med arabiskt namn vara farligare för samhället än gärningsmannen med skandinaviskt namn. Vidare fanns tendenser till att respondenterna undermedvetet uppfattade gärningsmannen med arabiskt namn som mer förekommande vid rån än gärningsmannen med skandinaviskt namn. Diskussion: Respondenterna visade tendenser till undermedvetna fördomar om etniska minoriteter, men lät inte dessa fördomar påverka det valda straffet. Resultatet visar att stereotypa fördomar kan finnas på ett undermedvetet plan, vilket torde kunna leda till negativ särbehandling i vissa situationer när det kommer till domstolsfrågor. Resultaten är i linje med tidigare forskning och studiens teoretiska ramverk, men påvisar samtidigt den komplexitet som ligger bakom problemet. / <p>2016-06-01</p>