Syfte – Studien syftar på att identifiera en användbar metod för att beräkna fyllnadsgrad i distributionslager samt undersöka hur visualisering av lagerfyllnadsgraden påverkar lagerplaneringens operativa arbete. För att uppnå studiens syfte har fyra frågeställningar formulerats: Vilka parametrar behövs för att beräkna fyllnadsgraden för klämgods i ett distributionslager? Vilken praktiskt användbar metod kan användas för att beräkna fyllnadsgraden för klämgods i ett distributionslager? Hur kan de framtagna parametrarna sammanställas för att kunna visualisera aktuell fyllnadsgrad? Hur kan en visualisering av lagerfyllnadsgrad påverka planeringsavdelningen i det operativa arbetet? Metod – Förstudien visar att en metod för att beräkna lagerfyllnadsgrad vid djupstapling saknas. Studien har med sin abduktiva ansats undersökt hur verksamheter arbetar med lagerfyllnadsgrad. Därefter har litteraturstudien analyserats och med stöd från insamlad empiri har författarna skapat en illustration av metoden. Resultat – Studien resulterade i en metod som beräknar lagerfyllnadsgrad och kan användas som ett analysunderlag vid optimering av lagerutrymmet. Metoden beräknar en plats- och en produktspecifik lagerfyllnadsgrad. Studien presenterar ett konkret exempel på hur metoden kan visualiseras och hur den är den är tänkt att användas. Implikationer – Metoden ämnar sig åt att inspirera till en ökad kontroll på hur mycket gods som finns på lagret. Den är specifikt inriktad på staplingsbart gods inom djuplagring för att hjälpa till vid en visualisering och beräkning av lagerfyllnadsgrad. Vid en implementering av metoden är det viktigt att förstå hur lagret fungerar och godsets parametrar för beräkning. Begränsningar – Metoden som tagits fram bygger på klämgods vid standardkvantiteter. Studien är en enfallsstudie vilket innebär att metoden troligen inte kan appliceras direkt på andra företag utan att granskas och justeras efter deras förutsättningar. / Purpose – The purpose of the study is to identify a usable method to calculate stock fulfilment rate in a distribution warehouse and investigate how a visualization of the stock fulfilment rate affects the operative planning organisation. To fulfil the purpose of this study four research questions were formulated: 1. Which factors is needed to calculate the stock fulfilment rate for block stacking inventory in a distribution warehouse? What method could be used to calculate the stock fulfilment rate for block stacking inventory in a distribution warehouse? How could you summarize these factors to visualize the stock fulfillment rate? How can a visualization of the stock fulfillment rate affect the operative planning organisation? Method – The pre-study shows that the theory lacks a method for calculating the stock fulfilment rate with block stacking. The study has with its abductive approach investigated how businesses works with stock fulfilment rate. From this, the literature study has been analysed with support from the result and the authors has created an illustration of the method. Findings – The study resulted in a method which calculates stock fulfilment rate and can be used as an analytical information when optimizing the storage area. The method calculates a location- and product specific stock fulfilment rate. The study then presents an example on how the method could be visualized and used. Implications – The method aims at inspiring to an increased control of the warehouse storage capabilities. It is focused on block stacking and to help at a visualization and calculation of stock fulfilment rate. At an implementation stage is it important to understand that the storage and block stacking factors when doing the calculations. Limitations – The purposed method builds on block stacking and handling units. The study carried out is a case study which means that the result is not applicable directly without further examination of other businesses and their preconditions.

Syfte – Syftet med studien är att identifiera kritiska begränsningar i inlagringsprocessen i ett distributionslager för att därmed kunna effektivisera materialflödet. Studiens syfte uppnås genom att följande forskningsfrågor har formulerats: Vilka kritiska begränsningar kan förekomma i materialflödet i en inlagringsprocess i ett distributionslager? Hur kan de identifierade begränsningarna exkluderas i en inlagringsprocess? Metod – Studien hade en induktiv ansats och datainsamling skedde genom intervjuer, observationer, dokumentstudier och litteraturstudier. En fallstudie genomfördes på ett distributionslager och empiri och teori har jämförts för att kunna uppfylla studiens syfte. Resultat – Studiens resultat påvisar att de förekommande kritiska begränsningarna i ett distributionslager är brist på yta, materialhantering, automatiska system samt lagerlayout. Studiens slutsats är att begränsningarna är sammankopplade och påverkar varandra eftersom de ingår i samma process. För att exkludera begränsningarna bör distributionslager implementera diverse standarder i sin inlagringsprocess och arbeta med ständiga förbättringar. Implikationer – Studien bidrar inte med nya teorier men bidrar med praktisk nytta för distributionslager med liknande kriterier som studiens fallföretag. Begränsningar – Studien riktar enbart in sig på distributionslager och var en fallstudie av enfallsdesign. Genom att utföra flera liknande undersökningar på företag med liknande kriterier hade generaliserbarheten kunnat stärkas. / Purpose – The purpose of the study is to identify critical constraints in the inbound process at a distribution warehouse. To accomplish the purpose two research questions were formulated: Which critical constraints can occur in the material flow in the inbound process at a distribution warehouse? How can the identified constraints be excluded in the inbound process? Method – The study was performed inductively, and the data collection techniques were interviews, observations, document studies and literature studies. A single case study was performed at a distribution warehouse and the empirical data and theories were compared to accomplish the purpose of the study. Findings – The result of the study demonstrates that the critical constraints in the inbound process at a distribution warehouse are space, material handling, automatic systems and warehouse layout. The conclusion of the study is that the constraints are connected and affect each other since they are all included in the same process. To exclude the constraints different types of standards should be implemented in the inbound process, and distribution warehouses should work with continuous improvements. Implications – The study does not contribute to new theories but can be practically beneficial for distribution warehouses similar to the studies case study. Limitations – The study only focuses on one distribution warehouse and is therefore a single case study. The generalizability could have been higher if the study had been conducted at multiple distribution warehouses.