Syftet med denna kvalitativa dokumentstudie har varit att studera hur kammarrätten i Sverige förhåller sig till barns rätt att uttrycka sin vilja, hur föräldraansvaret framställs samt hur lagrummen kring barns rätt är utformade och hur dessa bedömningar görs i relation till barnkonventionen och föräldrabalken. För att besvara syftet har 14 domar från kammarrätten analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys. Studiens teoretiska utgångspunkt är socialkonstruktionismen med ett fokus på barndomssociologi. Därutöver används begreppen barnrättsperspektivet, agens samt åldersordning. Studien visar att barnperspektivet i olika delar kan vara bristfälligt, trots barnkonventionens inkorporering i svensk lagstiftning. Barn är en marginaliserad grupp som löpande osynliggörs och förminskas i stor utsträckning. Barnens vilja är inte alltid utredd eller tydlig och många beslut tas utan att barnen får hävda sin rätt. Åldersordningen bidrar till att förstärka den rådande sociala hierarkin och förstärker barns position som underminerade den mer dominanta gruppen vuxna. Detta medför en förminskning av barn samt att barn fråntas sin agens och hindras från att delta i rättssammanhang de ska ha tillgång till. Det tydliggörs även att barn tilldelas mer agens och respekt i enlighet med deras stigande ålder, snarare än att alla barn får en jämlik behandling.

The purpose of this paper is to examine how propaganda has been used by two dictatorships, namely Nazi Germany and the Soviet Union under the leadership of Josef Stalin. By examining a number of propaganda posters and paintings, we aim to find similarities as well as differences in how the two nations attempted to create imagined communities amongst their people. While conducting this examination of the propaganda material, we have acquired and used some of the ideas of Benedict Anderson, who has coined a concept that he calls “Imagined Communities”. In conclusion, it is established that the most obvious similarity is that both leaders are heavily included in their propaganda material, both pictured and mentioned in text. The biggest difference that was discovered is how Stalin, in his propaganda, assembled people of different economical, educational and genetic backgrounds while Hitler seemed more interested the gathering of a people with little to no racial differences.

Denna C-uppsats innefattar en studie vars syfte är att undersöka hur diskurserna kring Malmös visioner om trafik och miljö uttrycks i olika planer och styrdokument samt hur tjänstemän som arbetar med stadsplanering i staden tänker kring kombinationen av minskad biltrafik och en växande stad. Vidare undersöks relationen mellan visionen för Malmö och minskning av biltrafiken i staden, för att olika hinder i planeringsprocessen skall kunna påvisas. Studiens genomförande grundas på en dokumentstudie av Malmös planer och styrdokument, samt kvalitativa intervjuer med tjänstemän och konsulter, som dagligen arbetar med stads- och trafikplanering i Malmö.I studien framkommer att Malmö stads visioner kan bromsa vägen mot en minskad trafik. Resultaten från studien visar bland annat på problem kring att bilen fortfarande har ett visst statusvärde och att tillväxt med automatiskt ökad biltrafik ligger högst på prioriteringslistan vid planering av staden. Miljöns saknad av en egen talesman utpekas också som ett problem, samtaktörernas, och deras olika intresses, brist på en plats att mötas. / The aim of this survey is to study how visions of traffic and sustainability are framed in the municipal plans of Malmö, and how officials that work with city-planning reflect on the relation between the need of reducing car-traffic and the tendency toward a growing city. Further examines the relationship, between the city-vision and the reducing of car-traffic in the city, to point out the obstacles in the process of planning. The study is based onqualitative interviews made with officials and consultants working with city- and trafficplanning in Malmö.The result of this study shows that the car still has an important value and that the officials who work with city-planning give high priority to growth which automatically means increased car-traffic. Another problem is that the participants in the process have different interests and lack a common ground in the sense of a common discourse, leaving the environment itself with a lack of a spokesperson.

Denna C-uppsats innefattar en studie vars syfte är att undersöka hur diskurserna kring Malmös visioner om trafik och miljö uttrycks i olika planer och styrdokument samt hur tjänstemän som arbetar med stadsplanering i staden tänker kring kombinationen av minskad biltrafik och en växande stad. Vidare undersöks relationen mellan visionen för Malmö och minskning av biltrafiken i staden, för att olika hinder i planeringsprocessen skall kunna påvisas. Studiens genomförande grundas på en dokumentstudie av Malmös planer och styrdokument, samt kvalitativa intervjuer med tjänstemän och konsulter, som dagligen arbetar med stads- och trafikplanering i Malmö. I studien framkommer att Malmö stads visioner kan bromsa vägen mot en minskad trafik. Resultaten från studien visar bland annat på problem kring att bilen fortfarande har ett visst statusvärde och att tillväxt med automatiskt ökad biltrafik ligger högst på prioriteringslistan vid planering av staden. Miljöns saknad av en egen talesman utpekas också som ett problem, samt aktörernas, och deras olika intresses, brist på en plats att mötas. / The aim of this survey is to study how visions of traffic and sustainability are framed in the municipal plans of Malmö, and how officials that work with city-planning reflect on the relation between the need of reducing car-traffic and the tendency toward a growing city. Further examines the relationship, between the city-vision and the reducing of car-traffic in the city, to point out the obstacles in the process of planning. The study is based on qualitative interviews made with officials and consultants working with city- and trafficplanning in Malmö. The result of this study shows that the car still has an important value and that the officials who work with city-planning give high priority to growth which automatically means increased car-traffic. Another problem is that the participants in the process have different interests and lack a common ground in the sense of a common discourse, leaving the environment itself with a lack of a spokesperson.

Att komma tillrätta med de beteendeproblem som förekommer i den svenska skolan ses av både många lärare, föräldrar och elever som en stor utmaning. Grundat i detta problem var studiens övergripande syfte att få en djupare förståelse för stödinsatser då en beteendeproblematik uppkommit. Studiens kvalitativa ansats tog sin utgångspunkt i en strävan att uppnå en djupare förståelse, dels för stödinsatserna i sig, men främst för elevers upplevelse av det stöd de fått i skolan. Datainsamlingen gjordes främst genom kvalitativa intervjuer med sammanlagt åtta elever i årskurs 6-9, men också genom en dokumentstudie i syfte att sammanställa de åtgärder som fanns i skoldokument. Hälften av informanterna undervisades i resursskolor och hälften gick i sina ordinarie skolor. Resultatet visade att alla informanter saknade dokumentation kring extra anpassning. Däremot hade samtliga informanter åtgärdsprogram. Övervägande del av åtgärderna i skoldokumenten berörde organisatoriska aspekter i form av åtgärder angående var eleven skulle undervisas och om anpassad studiegång. Utöver organisatoriskt inriktade åtgärder förekom även åtgärder som berörde anpassningar i den specifika lärandemiljön. De stödåtgärder som informanterna framhöll som mest betydelsefulla utgjordes i fallande ordning av: undervisning i särskild undervisningsgrupp, individuellt stöd av lärare, anpassad studiegång, stressreducerande/motivationshöjande åtgärder, undervisning i eget arbetsrum samt praktisk lektion i ordinarie klass. Det som angavs som orsak till att en stödåtgärd upplevdes särskilt betydelsefull var: att en lugn studiemiljö erhölls, att känslan av tillhörighet ökade och utanförskap minskade, lärarens förmåga att hjälpa eleven att förstå, lärarens förmåga att skapa en bra relation och visa omsorg, att individuella behov bejakades och lärandemiljön anpassades därefter samt att lärandet upplevdes meningsfullt. I empirin framträdde genom elevernas berättelser, läraren som det viktigaste redskapet för att deras studier skulle fungera väl. Då resultatet analyserades utifrån KASAM (Antonovsky, 2005) framträdde en god lärar-elevrelation som ett betydelsefullt bidrag till elevens upplevelse av meningsfullhet med studierna. Lärarens kompetens genom förmågan att förklara bidrog för de allra flesta informanter till att både skapa begriplighet i skolvardagen och till att skolans krav upplevdes hanterbara. Studiens resultat indikerar ett behov av att lärare anstränger sig för att se och bekräfta eleven bakom ett beteende och att i skolverksamhet säkerställa att ett medvetet arbete på gruppnivå genomförs. Detta med syfte att även de elever som står i centrum för beteendeproblematiken ska få så goda chanser som möjligt att utveckla goda mellanmänskliga relationer både till andra elever och till lärare.

Syftet med den här studien är att undersöka nyanlända elevers resultat och upplevelser av det nationella provet i svenska som andraspråk i årskurs nio vårterminen 2018. Frågeställningarna är:   Hur presterar eleverna på det nationella provets olika delar? <ul type="disc">Vilka svårigheter upplever eleverna med provet och varför?   Studien genomfördes i två delar. En dokumentdel baserad på resultatsammanställningar av elevsvar från det nationella provet och en intervjudel bestående av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem elever. Resultatet visar att eleverna fick lägst resultat på läsdelen av provet och på momentet att granska och värdera texten. I elevintervjuerna framkom att fyra av fem elever upplevde läsdelen som svårast. Respondenterna uppgav flera orsaker till detta: frågorna var svåra att förstå, respondenterna hade för lite erfarenhet av innehållet i texterna, man läser inte den typen av texter i hemlandet, svårt att hinna läsa alla texterna, texterna innehöll svåra ord samt svårt att tolka och uttrycka egna tankar om texterna. I skrivdelen valde tre elever att skriva en recension medan två valde en argumenterande text. Orsakerna som uppgavs till detta var främst att dessa texter var lättare att skriva och att eleverna hade övat mest på dessa typer av texter.

<p>Behörighetskrav inför</p><p>gymnasial yrkesutbildning -</p><p>vem innesluts och vem utesluts?</p><p>Kjell Lundberg</p><p>Sammanfattning</p><p>Bakgrunden till mitt valda ämne är att jag arbetar på ett fordonstekniskt PRIV program. Elever</p><p>som går detta program har inte blivit antagna till ett nationellt program på grund av behörighetskraven</p><p>i Lpf-94. Flera av dessa elever skulle klara karaktärsämnena på ett nationellt program,</p><p>men skulle ha stora svårigheter i kärnämnena, även med extra hjälp.</p><p>De läroplansutredningar och behörighetskrav som jag har studerat är för: 1955 års yrkesskolreform,</p><p>Lgy-70, Lpf-94 och SOU 2008:27 Framtidsvägen – en reformerad gymnasieskola (förslag</p><p>till gymnasiereform GY-10).</p><p>Syftet med studien:</p><p>• Hur ser behörighetskraven till yrkesutbildning ut i de olika läroplanerna?</p><p>• Vad är tankarna bakom läroplanerna?</p><p>• Hur kan kraven i utredningarna till läroplanerna ses i ljuset av perspektiv på kunskap?</p><p>Metoden jag har använt mig av är en dokumentstudie och kunskapsbegreppet används som</p><p>teoretiskt perspektiv.</p><p>Studien börjar med en historisk utblick på yrkesutbildningar. Den fortsätter sedan med en</p><p>förklaring av syftet med läroplaner och framarbetningsstrategier av läroplaner.</p><p>Resultaten av min studie är: Med 1955 års yrkesskolreform flyttades yrkesutbildningen in i</p><p>skolmiljö. De två huvudargumenten till detta var att statsmakten ville göra det möjligt att fostra</p><p>ungdomar till demokratiska medborgare och man såg inte hur arbetsmarknaden skulle hinna</p><p>med att utbilda lärlingar.</p><p>Lgy-70 har de generösaste antagningsvillkoren. I denna läroplan blev nästan alla ungdomar</p><p>antagna till yrkesutbildning förutom att det fanns chans att bli antagen under fri kvot. Den fria</p><p>kvoten öppnade dörren för bl.a. ungdomar med utländskt utbildning och sökande som på grund</p><p>av handikapp inte kunnat uppnå full behörighet.</p><p>Lpf-94 är unik på det sättet, att det var första gången kärnämnesbetyg från grundskolan användes</p><p>som behörighetskrav till yrkeslinjerna. Samtliga program blev treåriga och gemensamma</p><p>kärnämnen infördes.</p><p>Gymnasieutredningen SOU 2008:27 (GY-10) föreslår en tydlig skärpning av behörighetskraven</p><p>för yrkesprogrammen. Utredaren föreslår minst godkänt i åtta kärnämnen, i jämförelse</p><p>med dagens tre. Nu är cirkeln sluten vad gäller yrkeskunskaperna. Utredaren föreslår vidare en</p><p>yrkesexamen, som ger en erkänd kompetens i yrket och med en komplimenterande lärlingsutbildning</p><p>till yrkesprogrammen. Nu hoppas utredarna att arbetsmarknaden skall ha kapacitet att</p><p>utbilda lärlingar, som man inte var övertygad om arbetsmarknaden hade på 50-talet.</p><p>Vidare resultat av min studie ger vid handen följande: Det källmaterial till läroplanerna jag</p><p>har analyserat har använt i stort sett samma argument till att ändra läroplanerna. Näringslivet</p><p>vill ha förändring t.ex. bättre yrkeskunskaper och statsmakten vill försäkra sig om en bred medborgarfostran</p><p>tillsammans med en möjlighet för individen att senare i livet genomgå kompetensutveckling</p><p>och högskolestudier.</p><p>Abstract</p><p>The decision to select this particular content of my thesis was due to my present occupation as a</p><p>teacher attached to a vehicle mechanics “PRIV” programme (reduced national program). Students</p><p>who participate in this programme have been excluded from the national programme due</p><p>to the criteria of admittance in Lpf-94. Several of these students would pass the trade subjects at</p><p>the national programme, but encounter difficulties with the basic subjects, in spite of added</p><p>support.</p><p>I have scrutinized the following curriculum proposals and admittance rules for: 1955 Trade</p><p>School Reform, Lgy-70, Lpf-94 and SOU 2008:27 Framtidsvägen – en reformerad gymnasieskola</p><p>(the current proposal to a new Upper Secondary School Reform, GY-10). The hypothesis</p><p>of my study is to find answers to the following questions:</p><p>• What rules of admittance applies to Vocational Schools in the different Curriculums?</p><p>• What is the basic content of thoughts behind the different Curriculums?</p><p>• How do the demands for in the proposals of the curriculums meet the conceptions of</p><p>knowledge in perspective?</p><p>The method used is a literature study and conception of knowledge is used as the theoretical</p><p>perspective.</p><p>The literature study commences with a historical retrospection of vocational training. From</p><p>there it elaborates on the purpose of curriculums and the design strategies of same.</p><p>The conclusion of my thesis is: The 1955 Reform of the trade school established the vocational</p><p>training within the existing educational training system, due to the desire from the government</p><p>to avail the possibilities in bringing up young people as responsible and democraticly</p><p>aware citizens. There was also a fear that the market did not have the capacity to train enough</p><p>trainees.</p><p>Lgy-70 has got the most generous admittance conditions. The authorities at that time realised</p><p>the importance of that education above elementary school level was availed to everybody. Even</p><p>in the case of not being born in Sweden or being a handicapped student.</p><p>Lpf-94 is unique in the following way: It introduced restrictions to enrol to the Upper Secondary</p><p>School (vocational school). All programmes became three years and all students studied</p><p>the same basic subjects.</p><p>The proposal which forms GY-10 reinforces the trend of restrictions to enrol to the Upper</p><p>Secondary School. At the same time this proposal is back to the 1955 Trade School ambition of</p><p>acquiring final trade skill. An apprenticeship as a complement to the in-house training is proposed</p><p>and further, now, the researchers are hopeful that the market shall have the capacity to</p><p>train trainees, contrary to what the researchers believed in the fifties.</p><p>Finally, all the proposals to curriculums have used the same argument to the content of the</p><p>curriculums. The business environment demands a change and the authorities will ensure a</p><p>broad civil obedience, together with a possibility for the citizen to study at the next level.</p>

Behörighetskrav inför gymnasial yrkesutbildning - vem innesluts och vem utesluts? Kjell Lundberg Sammanfattning Bakgrunden till mitt valda ämne är att jag arbetar på ett fordonstekniskt PRIV program. Elever som går detta program har inte blivit antagna till ett nationellt program på grund av behörighetskraven i Lpf-94. Flera av dessa elever skulle klara karaktärsämnena på ett nationellt program, men skulle ha stora svårigheter i kärnämnena, även med extra hjälp. De läroplansutredningar och behörighetskrav som jag har studerat är för: 1955 års yrkesskolreform, Lgy-70, Lpf-94 och SOU 2008:27 Framtidsvägen – en reformerad gymnasieskola (förslag till gymnasiereform GY-10). Syftet med studien: • Hur ser behörighetskraven till yrkesutbildning ut i de olika läroplanerna? • Vad är tankarna bakom läroplanerna? • Hur kan kraven i utredningarna till läroplanerna ses i ljuset av perspektiv på kunskap? Metoden jag har använt mig av är en dokumentstudie och kunskapsbegreppet används som teoretiskt perspektiv. Studien börjar med en historisk utblick på yrkesutbildningar. Den fortsätter sedan med en förklaring av syftet med läroplaner och framarbetningsstrategier av läroplaner. Resultaten av min studie är: Med 1955 års yrkesskolreform flyttades yrkesutbildningen in i skolmiljö. De två huvudargumenten till detta var att statsmakten ville göra det möjligt att fostra ungdomar till demokratiska medborgare och man såg inte hur arbetsmarknaden skulle hinna med att utbilda lärlingar. Lgy-70 har de generösaste antagningsvillkoren. I denna läroplan blev nästan alla ungdomar antagna till yrkesutbildning förutom att det fanns chans att bli antagen under fri kvot. Den fria kvoten öppnade dörren för bl.a. ungdomar med utländskt utbildning och sökande som på grund av handikapp inte kunnat uppnå full behörighet. Lpf-94 är unik på det sättet, att det var första gången kärnämnesbetyg från grundskolan användes som behörighetskrav till yrkeslinjerna. Samtliga program blev treåriga och gemensamma kärnämnen infördes. Gymnasieutredningen SOU 2008:27 (GY-10) föreslår en tydlig skärpning av behörighetskraven för yrkesprogrammen. Utredaren föreslår minst godkänt i åtta kärnämnen, i jämförelse med dagens tre. Nu är cirkeln sluten vad gäller yrkeskunskaperna. Utredaren föreslår vidare en yrkesexamen, som ger en erkänd kompetens i yrket och med en komplimenterande lärlingsutbildning till yrkesprogrammen. Nu hoppas utredarna att arbetsmarknaden skall ha kapacitet att utbilda lärlingar, som man inte var övertygad om arbetsmarknaden hade på 50-talet. Vidare resultat av min studie ger vid handen följande: Det källmaterial till läroplanerna jag har analyserat har använt i stort sett samma argument till att ändra läroplanerna. Näringslivet vill ha förändring t.ex. bättre yrkeskunskaper och statsmakten vill försäkra sig om en bred medborgarfostran tillsammans med en möjlighet för individen att senare i livet genomgå kompetensutveckling och högskolestudier. Abstract The decision to select this particular content of my thesis was due to my present occupation as a teacher attached to a vehicle mechanics “PRIV” programme (reduced national program). Students who participate in this programme have been excluded from the national programme due to the criteria of admittance in Lpf-94. Several of these students would pass the trade subjects at the national programme, but encounter difficulties with the basic subjects, in spite of added support. I have scrutinized the following curriculum proposals and admittance rules for: 1955 Trade School Reform, Lgy-70, Lpf-94 and SOU 2008:27 Framtidsvägen – en reformerad gymnasieskola (the current proposal to a new Upper Secondary School Reform, GY-10). The hypothesis of my study is to find answers to the following questions: • What rules of admittance applies to Vocational Schools in the different Curriculums? • What is the basic content of thoughts behind the different Curriculums? • How do the demands for in the proposals of the curriculums meet the conceptions of knowledge in perspective? The method used is a literature study and conception of knowledge is used as the theoretical perspective. The literature study commences with a historical retrospection of vocational training. From there it elaborates on the purpose of curriculums and the design strategies of same. The conclusion of my thesis is: The 1955 Reform of the trade school established the vocational training within the existing educational training system, due to the desire from the government to avail the possibilities in bringing up young people as responsible and democraticly aware citizens. There was also a fear that the market did not have the capacity to train enough trainees. Lgy-70 has got the most generous admittance conditions. The authorities at that time realised the importance of that education above elementary school level was availed to everybody. Even in the case of not being born in Sweden or being a handicapped student. Lpf-94 is unique in the following way: It introduced restrictions to enrol to the Upper Secondary School (vocational school). All programmes became three years and all students studied the same basic subjects. The proposal which forms GY-10 reinforces the trend of restrictions to enrol to the Upper Secondary School. At the same time this proposal is back to the 1955 Trade School ambition of acquiring final trade skill. An apprenticeship as a complement to the in-house training is proposed and further, now, the researchers are hopeful that the market shall have the capacity to train trainees, contrary to what the researchers believed in the fifties. Finally, all the proposals to curriculums have used the same argument to the content of the curriculums. The business environment demands a change and the authorities will ensure a broad civil obedience, together with a possibility for the citizen to study at the next level.

Syftet med denna kvalitativa dokumentstudie har varit att med utgångspunkt i LSS-bedömningar studera hur enskildas rätt till insatser förhandlas, och kan ses i relation till lag, förarbeten samt Agenda 2030, Förenta nationernas konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning samt Uppsala kommuns program för full delaktighet för personer med funktionsnedsättning. För att besvara syftet har utredningar och prejudicerande domar analyserats genom kvalitativ innehållsanalys. Studiens teoretiska avstamp är i socialkonstruktionismen och Webers teori om byråkrati. Därutöver används begreppen inkludering, exkludering, normalitet och andrefiering. Studien visar att det främst är personkretstillhörighet, samt behovets/stödets omfattning och karaktär, som har betydelse vid bedömningar. Vidare har medicinska underlag betydelse för hur både personkretstillhörighet och stödbehov bedöms. Tolkningen av begreppet goda levnadsvillkor framträder implicit i materialet. Omsorgsmässiga behov tycks premiera sociala behov. Gränser finns för vad som bedöms utgöra ett behov. Även om ett behov anses föreligga, kan det behövda stödets karaktär anses vara en annan än den som enligt riktlinjer utgör skäl för beviljande av insatser. Fokuset på omsorgsmässiga behov skiljer sig från de vägledande dokumenten, vilka nästan uteslutande betonar den sociala aspekten. Resultatet har utöver detta påvisat hur myndigheter gör generaliserade tolkningar av praxis och förarbeten för att legitimera sina beslut. Motiveringar sker genom “icke-motiveringar” som inte förankras i den enskildes situation. Även den hierarkiska kedjan inom och mellan myndigheter tycks ha betydelse för beslutsfattandet. Prejudicerande domar förändrar villkoren för stöd, vilka får konsekvenser för bedömningarna som görs på handläggande myndigheter. Det rättighetsperspektiv som finns i utredningar och domar fokuserar på villkor för tillgång till insatser snarare än erhållandet av rättigheter. I sin helhet visar studien på hur handläggare navigerar mellan olika intressen knutna till dels lagens intention, dels organisatoriska ramar, dels enskildas förväntningar. Slutsatsen dras att en reform kan behövas, där lagens verkliga intention klargörs.

Examensarbetet behandlar innehåll i idrott och hälsa 1 och dess relation till likvärdig utbildning. Likvärdig utbildning är en del av skollagen, samtidigt finns det inget definierat begrepp från svenska myndigheter vad det innebär. Tidigare forskning om idrott och hälsa i skolan visar på att ämnet innehåller fysisk aktivitet, bollspel och praktiska moment. Syftet med arbetet är undersöka hur lärares planering och val av undervisningsinnehåll påverkar likvärdig utbildning.Undersökningen bygger på kvantitativ data som är visualiserad genom en univariate data analysis. Materialet är termins-och årsplaneringar från lärare i idrott och hälsa 1. Resultaten analyserades med teori utvecklad av Basil Bernstein. Begreppen som användes för analysen var the pedagogical device, framing of knowledge och vertical & horizontal discourse. Resultaten visar på att lärare väljer ut olika sorters innehåll och ämnesfokus. De visar även på att lärare arbetar med mycket praktiska moment och att få av lektionerna är kopplade till kursplanen. Analysen visar på att lärare i idrott och hälsa 1 har olika förståelse hur de olika ämnesområdena inom idrott och hälsa bygger på varandra och är relaterade till varandra, lärarna har stor kontroll över hur undervisningen är strukturerad och vilket innehåll som förekommer. Slutsatsen argumenterar för att utbildningen inte är likvärdig på grund av lärarnas val, yttre faktorer och ämnets struktur.