No description available.

No description available.

Detta examensarbete är skrivet för att bistå förvaltningsföretaget Skolfastigheter i Stockholm AB, SISAB, med tankar och idéer om hur de kan utveckla sitt arbete för att skapa energieffektiva beteenden i skolmiljö. En sänkt energianvändning är en viktig del av de miljömål som SISAB arbetar för. För att ge en teoretisk bakgrund undersöktes först frågan: Hur ser forskare på vad som styr våra val och beteenden? För att anknytningen till skolmiljön skulle tydliggöras kompletterades denna litteraturstudie med en mindre empirisk undersökning bland lärare. Undersökningen gjordes utifrån frågan: Hur talar lärare om energianvändning och SISABs möjlighet att skapa förutsättningar för en lägre användning förknippad med vanor? Undersökningen gjordes i syfte att fånga upp lärares idéer och få en uppfattning om vilka önskningar och behov lärare har av att ta del av SISABs kunnande i energifrågor. Lärarundersökningen gjordes också i syfte att ta reda på hur lärarens uppdrag att undervisa om miljöfrågor ser ut. I examensarbetets analys har rösterna från undersökningen analyserats i relation till den litteratur som presenterats. Parallellt diskuteras också SISABs möjlighet att verka efter de linjer forskningen presenterar och efter lärares önskningar och behov. Målet är, som titeln antyder, att presentera idéer om hur skola och förvaltare kan använda varandras kompetenser för att verka mot ett gemensamt mål, en minskad energianvändning. Den huvudfrågeställning som präglat arbetet lyder. Hur kan mötet mellan förvaltare (SISAB) och skola utvecklas i syfte att minska energianvändningen förknippad med vanor och ageranden? Ett av de resultat som presenteras i examensarbetet är att den litteratur som finns i ämnet presenteras utifrån två skilda perspektiv, dels det individuella och dels det sociokulturella. Vilket perspektiv man väljer att utgå från får konsekvenser på hur man bör arbeta för att verka för en förändring av vanor och ageranden. Denna slutsats medförde också en svårighet att komma med tips och idéer eftersom forskningen är långt ifrån stringent. Vidare visade den empiriska undersökningen att flera av lärarna såg positivt på ett närmre samarbete om energifrågor med förvaltaren, vilket ligger i linje med den litteratur som jag har tagit del av. Dock stämmer detta dåligt överens med arbetsstrategin på SISAB. Där säger de sig vilja verka utan att synas.

No description available.

This Master’s Thesis discusses the construction and possible use of a cosmic raymuon detector at the House of Science. A scintillatorbased detector has been developed from the detector used in the Stockholm Educational Air Shower Array (SEASA) project. The SEASA detectors were placed on school roofs inside car ski boxes and were therefore visible to students. The new detector is possible for students to handle by themselves. The new detector consists of three detector plates that are placed on top of each other separated by 33 cm. The school programme developed for students in the upper secondary school focuses on encouraging students to learn how they could work with data analysis and how a scientific model is developed and changed with time. The main method used is developed by Millar et al. (1999) which studies if a laboratory exercise is e ffective or not. The task tested in this thesis is shown to be effective on level 1, but can hopefully be effective on level 2 with some changes. It is also shown possible for the students to contribute to the meaning of the task.

Detta examensarbete avser att utvärdera det befintliga kursutvärderingssystemet hos Vägsektorns Utbildningscentrum. (VUC). För att studera detta har vi använt oss av fokusgrupper, intervjuer och auskultation. Studien visar att det uppstår en viss diskrepans mellan vad VUC:s vision säger om hur kursutvärdering ska hanteras och hur kursutvärderingen hanteras idag. En slutsats som vi drar är att den information som genereras av kursutvärderingen motsvarar det syfte VUC har med kursutvärderingen. En annan slutsats är att kursutvärderingen i siginte kan användas till att utveckla kursen ifråga. Med relativt små medel kan detta dock ändras. Dels genom att ställa rätt typ av frågor i kursutvärderingen, samt genom att involvera läraren mer i utvärderingssystemet. / This thesis analyzes the existing course evaluation system at VägsektornsUtbildningscentrum (VUC). To be able to study this we have used focus groups, interviews and auscultation. The study shows that there is adiscrepancy on what VUC says about the course evaluation and how the course evaluation is being used today. One conclusion is that that the information that is generated by the course evaluation corresponds to VUC goal with the course evaluation. Another conclusion is that the course evaluation not is usable for developing the course. With relative small means like asking the right question in the course evaluation could change this, and involve the teachers in the course evaluation system.

Detta examensarbete avser att utvärdera det befintliga kursutvärderingssystemet hos Vägsektorns Utbildningscentrum. (VUC). För att studera detta har vi använt oss av fokusgrupper, intervjuer och auskultation. Studien visar att det uppstår en viss diskrepans mellan vad VUC:s vision säger om hur kursutvärdering ska hanteras och hur kursutvärderingen hanteras idag. En slutsats som vi drar är att den information som genereras av kursutvärderingen motsvarar det syfte VUC har med kursutvärderingen. En annan slutsats är att kursutvärderingen i siginte kan användas till att utveckla kursen ifråga. Med relativt små medel kan detta dock ändras. Dels genom att ställa rätt typ av frågor i kursutvärderingen, samt genom att involvera läraren mer i utvärderingssystemet. / This thesis analyzes the existing course evaluation system at VägsektornsUtbildningscentrum (VUC). To be able to study this we have used focus groups, interviews and auscultation. The study shows that there is adiscrepancy on what VUC says about the course evaluation and how the course evaluation is being used today. One conclusion is that that the information that is generated by the course evaluation corresponds to VUC goal with the course evaluation. Another conclusion is that the course evaluation not is usable for developing the course. With relative small means like asking the right question in the course evaluation could change this, and involve the teachers in the course evaluation system.

Denna studie har haft till uppgift att behandla hur nya medarbetare introduceras till sitt arbete inom Vattenfall Norden. Detta med anledning av att man står inför stora rekryteringsbehov och på grund av detta upplevt ett behov av en homogenisering av introduktionen av nyanställda. Undersökningen har utgjorts av intervjuer med representanter för HR på Vattenfall Nordens olika enheter, av en enkätundersökning bland nya medarbetare och litteraturstudie inom arbetsintroduktionsrelaterad forskning och pedagogiska teorier.Slutsatserna är att det finns stora möjligheter för HR Norden inom Vattenfall att sätta upp gemensamma riktlinjer för introduktionen, och att förbättra och tydliggöra strukturen. Större vikt bör även läggas vid att erbjuda de nyanställda ett socialt stöd från såväl mer erfarna medarbetare som jämlikar när de börjar.För att introduktionen ska bli framgångsrik är det viktigt att den följs upp regelbundet och att den är flexibel för förändringar, men också att det sätts press på introduktionen från en högre nivå, att chefer och ledningen uttrycker att det är viktigt. / Vattenfall Nordic has identified a coming increase in demand on the recruitment of new employees the coming ten years due to the high rate of current employees going into retirement. As a step in improving the standard and function of the introductory process for each new employee, Vattenfall has suggested a need for standardization among their business units. This investigation was conducted to establish how such improvements could be achieved. This report consists of a theory-based part where relevant work from the field of pedagogical research is considered in the context of introducing employees in a new work environment. Following this a set of interviews were conducted with those in charge of induction procedure, and a larger e-mail survey was conducted with Vattenfall employees who recently went through the same introduction procedure.In conclusion, there is a notable opportunity to form common guidelines from Vattenfall Nordic's HR department, and also to improve and clearify the structure of the entire process. There is a need for an increased focus on the social relations of new employees, and structures for social support and guidance from more experienced co-workers as well as other newly recruited should be taken into consideration.Finally, to be able to uphold the quality and standard of the induction process, evaluation and feedback loops are essential. Follow-up evaluation should be made regularly not only to uphold dynamic improvement of the process but also to clearly emphasize to the employees that management makes the introduction to Vattenfall a high priority and that the opinion of new employees is a valued asset.

Den digitala utvecklingen kan vara den största utmaningen som skolan ställts inför sedanboktryckarkonsten. Lärarens roll och hur man ser på lärare kommer att förändras i grunden. Föratt kunna verka i denna skola behöver lärare en digital kompetens. Hur man utvecklar den ochvilka faktorer som påverkar den behandlar detta examensarbete. I arbetet används enutvecklingsmodell för lärares digitala kompetens. Denna modell har använts tillsammans medfysiklärare. Resultatet baseras på litteraturstudier och fältstudie.Fältstudien visar att det går att utveckla en lärares digitala kompetens med enkla medel. Det ärfrämst tre faktorer som påverkar utvecklingen: tillgång till datorutrustning, tillgång till förskolan anpassad mjukvara och utbildning av lärare. I en eventuell förändring av lärandeprocessenmåste lärarens och elevens pedagogiska teorigrund vara i fokus, inte tekniken.Eftersom lärare inte längre kommer ha monopol på kunskap kommer den traditionella lärarrollenförändras. Läraren kommer att bli en guide med uppdrag att stödja elevernas lärande. Endatorstödd skolmiljö bemöts mycket positivt av elever och försiktigt positivt av lärare. Detmåste starta en professionell produktion av mjukvara för användning i skolan. Alla lärare måsteutbildas så de har en tillräcklig digital kompetens för att kunna agera i morgondagens skola. / The digital development may be the biggest challenge that the school has faced since theinvention of the printing press. Several of the teachers conditions have already changed andtheir role will in the future change fundamentally. To be able to operate in the school of thefuture teachers need a digital literacy. How to develop teacher’s digital literacy and how to findthe factors that affect this competence is the subject of this master thesis. In the thesis adevelopment model for teachers' digital literacy is used. The model has been used together withphysics teachers. The results are based on literature studies and a field study.The field study shows that it is possible to develop a teacher’s digital literacy with simplemeans. There are three main factors affecting the development of teachers' digital literacy:access to computers, access to software customized for schools and training. The educationalfoundation for both students and teachers must be the focus of attention and it is important thatthis is not overshadowed by a focus on the technology. When teachers no longer have amonopoly on knowledge, the traditional teacher role will change. The teacher will become aguide with the function to support the students learning. A computer-aided school is positivelywelcomed by students and cautiously welcomed by teachers. A professional production ofsoftware for use in schools has to begin. All teachers must be trained so that they have anadequate digital literacy to be sufficient in the school of tomorrow.

Detta examensarbete handlar om hur lärare delar kunskap via lektion.se. Lektion.se är en sajt som startades 2003 och ger dess medlemmar möjlighet att dela med sig av lektionsidéer, diskutera intressanta frågor och ge tips och råd till andra medlemmar. Examensarbetet fokuserar på hur lärarna definierar och använder sajten för kunskapsdelning samt vilka förbättringar som kan göras för att upprätthålla och i bästa fall öka kunskapsdelningen mellan medlemmarna. För att kunna undersöka detta har jag gjort intervjuer med sju lärare i stockholmsregionen och genomfört en enkät på lektion.se. Jag har även gjort en observation av användarbeteendet på forumet och lektionsdatabasen.  Lärarna i studien definierar sajten på olika sätt beroende på vilka funktioner de använder. De lärare som endast tar del av andras kunskaper och inte själva delar med sig av någon kunskap ser sajten som en ”tipsbank”. Bland de lärare som både delar med sig av sin kunskap och tar del av andras kunskaper ses sajten som en praktikgemenskap för lärare. Användningen av funktionerna på sajten varierar. Det är främst lektionsdatabasen och forumet som används. Endast 1 % av medlemmarna delar med sig av sina kunskaper medan en större del av lärarna i studien har tagit del av någon annans kunskap som t.ex. lektionsidé eller tips. I studien har det framkommit olika barriärer och motiv hos lärarna till att dela med sig av kunskaper på sajten. Barriärerna är både personliga och organisatoriska. I studien har feghet, prestationsångest och en känsla av att idéerna inte är tillräckligt bra nämnts av lärarna om exempel på personliga barriärer. Tidsbrist hos lärarna och tekniska problem med sajten är exempel på organisatoriska barriärer som identifierats i studien. Lärarnas kunskapsdelning styrs främst av deras egna behov och altruism. Till exempel vill de gärna få återkoppling på deras idéer och underlätta för andra lärare genom att dela med sig av sin kunskap. ör att upprätthålla och i bästa fall öka kunskapsdelningen bör antalet barriärer somframkommit i studien minimeras. Det kan göras genom att skapa fler möjligheter tillsamarbete och att de funktioner som finns på sajten uppmuntrar till kunskapsdelning. Detkrävs också att lärarna skapar en reflekterande kultur där kunskapsdelning ses som något naturligt. / This thesis is about teachers who share knowledge through lektion.se. Lektion.se is anInternet site and started in 2003 by three teachers. It gives its members an opportunity toshare ideas for lessons, discuss interesting topics and give advice to other members. Thethesis focuses on how the teachers define and use lection.se for sharing knowledge and howthe site can be improved concerning knowledge sharing. To investigate this, seven interviewshave been conducted with teachers in and around Stockholm and a questionnaire has beenpublished on lektion.se. I have also done an observation on how the members act on the site’sforum and the lesson database.The teachers in the study define the site depending on which functions they use and how theyuse them. The teachers who only use the lessons database or forum to get access to otherteacher’s ideas, often see the site as a collection of tips. The teachers who use the lessondatabase or forum for both getting other teacher’s ideas and sharing their own ideas often seethe site as a community of practice for teachers.The use of the functions on the site varies. It is mainly the lesson database and the forum thatis used. Only 1 % of the members share their knowledge with other members. But almostevery participant in the study has used some other teacher’s advice or lesson plan. A numberof barriers and motives for sharing knowledge on the site have been identified in the study.The barriers are both personal and organizational. Cowardice, fear and a feeling ofinadequate ideas are some of the personal barriers identified in the study. A lack of time andtechnical problems are examples of organizational barriers. The knowledge sharing amongthe teachers are motivated by own needs and altruism. Through knowledge sharing, they getfeedback on their ideas and facilitate other teacher’s work.To maintain and, hopefully, increase the sharing of knowledge, the number of barriers forsharing knowledge must be minimized. It can be done by creating more opportunities forcollaboration and that the functions in the site will encourage sharing knowledge. It is alsorequired that the teachers create a reflecting culture where knowledge sharing are consideredto be something natural.