No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Studiens syfte är att undersöka olika möjliga användningar som framkommer i lärarhandledningar för ämnet svenska i årskurs 1. Två lärarhandledningar analyserades, Den magiska kulan (Felth Sjölund et al., 2011) och Livet i bokstavslandet (Alatalo, 2018). Texternas olika multimodala resurser analyserades för att sedan diskuteras i relation till dess möjliga affordans. Studiens resultat visar att olika lärarhandledningar kan uttrycka olika höga grader av förpliktelse och säkerhet. Detta har kunnat urskiljas bland annat genom texternas grammatik beroende på vilka satstyper, modala hjälpverb och satsadverbial som används mest. De multimodala resurser som finns i Den magiska kulans lärarhandledning gör att den fungerar som en instruktion för hur läraren introducerar en ny bokstav medan Livet i bokstavslandets resurser gör att den fungerar som en idébank utan stöd genom tydliga processer. Lärarhandledningarnas olika former av resurser skulle kunna göra att de kan tilltala olika lärare.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare ser på sammanflätningen mellan den fria leken och undervisning i förskolan samt hur de beskriver att de själva sammanflätar fri lek och undervisning i praktiken. Studiens teoretiska ramverk utgörs av den utvecklingspedagogiska teorin då den tar upp hur lek och undervisning sammanflätas utifrån barns intresse samt en vetenskaplig ansats i metoden som är socialkonstruktionism genom self-report. Insamling av empiri har skett genom self-report vilket är ett frågeformulär med öppna frågor genom skrift tillsammans med fem förskollärare från fyra olika förskolor. Det insamlade materialet har bearbetats med hjälp av en tematisk analys med syfte att finna upprepningar och nyckelord i förskollärarnas uppfattningar. Detta utgör studiens resultat som redovisas i rubrikerna: Den fria leken – där fantasin får flöda, Leken är grunden i undervisningen, Skillnader och likheter samt En balansgång. Resultatet visar att förskollärarna har en likasinnad syn på definitionen av begreppen fri lek och undervisning samt hur de med olika strategier kan dra nytta av den fria leken i undervisningen. Det framkom att förskollärarna tog in artefakter samt lekar som är bekanta för barnen i undervisningen för att göra det mer lekfullt och lustfyllt. Slutsatsen visar att förskollärarnas roll i den fria leken är viktig men att det är en balansgång då det är viktigt att finnas där som stöd. Den visar även att de deltar på barnens villkor utan att ta över leken.

No description available.

No description available.

This study explores vocabulary assessment approaches and their alignment with curriculumgoals, alongside the influence of national tests on language education strategies. Throughinterviews with five teachers and relevant literature review, the research highlights thecomplexities inherent in language education. Emphasizing comprehension over rotememorization emerges as a consensus among teachers, echoing Schmitt and Diane'sperspective (1993). Criticisms of glossary exams underscore concerns about surface-levellearning and its impact on critical thinking. Aligning with Firda et al.'s (2021) study, teachersprioritize assessing fundamental language skills to enhance speaking, listening, reading, andwriting abilities. The study identifies a recurring theme of aligning teaching practices with theSwedish curriculum, emphasizing creativity, adaptability, and inclusivity. Teachers'approaches reflect the curriculum's call for thematic lessons and diverse languagedevelopment opportunities, balancing written and oral proficiency, while acknowledging theinfluence of national tests. Key words: ESL/EFL, primary school, vocabulary, vocabulary acquisition, vocabularylearning, vocabulary assessment, vocabulary test.