<p>Trots ett allt mer urbaniserat samhälle går tillväxten i Sveriges glesbygder framåt. Att näringslivets satsningar på mindre orter kan vara avgörande för hela regioners fortlevnad skapade ett intresse hos oss för vad som attraherar företag att etablera sig på dessa mindre orter. Detta utmynnande i vår problemformulering; vilka drivkrafter har ett marknadsdrivande företag till etablering på mindre ort.</p><p>Ett aktuellt fall av ett marknadsledande företags etablering på en mindre ort, är IKEA och deras val av etablering i Haparanda. Detta har både uppmärksammats och ifrågasatts varför vi fann sakfrågan intressant och givande att utreda.</p><p>Syftet med vår studie är att identifiera och undersöka de bakomliggande faktorerna till Ikeas etablering i Haparanda. Våra delsyften är att utreda de avgörande faktorerna, undersöka hur företagets position på marknaden har påverkat beslutet samt hur Haparanda kommun har arbetat för IKEA:s etablering.</p><p>Den process som bäst beskriver vår arbetsgång kallas för iterativ strategi. Detta innebär att man under arbetets gång pendlar mellan teori och empiri för att kunna komplettera med ytterligare information. Vår studie präglas av en hermeneutisk kunskapssyn eftersom vårt mål är att skapa en förståelse för fenomenet vi valt att studera. För bästa resultat har vi använt oss av en kvalitativ metod innefattande av sex stycken semistrukturerade telefonintervjuer, detta för att skapa en djupare insikt. Som komplement till våra egna intervjuer har vi även använt oss av en direktsänd tv-intervju med Ingvar Kamprad och Sven-Erik Bucht.</p><p>Den teoretiska referensramen består av tre olika delar; strategi, platsens karaktär och placehunting. I dessa teoridelar ingår i nästa led teorier som behandlar marknadsexpansion, planering, marknadsdrivande företag, konsumenternas egenskaper, kluster samt hårda och mjuka faktorer. Dessa teorier kopplades samman med våra empiriska data för att analyseras. Genom analysen har vi kommit fram till ett antal slutsatser som utgör studiens resultat. IKEA:s position på marknaden har absolut påverkat beslutet om lokalisering i Haparanda. Samtidigt som den mjuka faktorn ”det osakligt sakliga” spelat en stor roll genom Sven-Eriks Bucht, som främsta företrädare och marknadsförare av sin kommun, och hans goda relation med Ingvar Kamprad. Även konsumenternas egenskaper att vilja färdas långt för att handla på IKEA har varit grundläggande för att kunna genomföra beslutet.</p>

<p>Sedan Berry et al (1983) definierade relationsmarknadsföring har en mängd forskning försökt förklara vilka faktorer egentligen som ligger bakom en relationskvalitet. Begrepp som engagemang, förståelse, förtroende, relationens längd med mera är några av sakerna som forskare försökt att definiera relationskvaliteten. Samtidigt är det vanligt att företag försöker ta reda på hur deras konsumenter bedömer företaget och dess service i olika varianter, till exempel ”kund-barometer” eller ”nöjd-kund-index”. Dessa undersökningar ger företaget en vetskap om hur kunden bedömer företaget men inte var som ligger bakom vilket medför att de inte får reda varför konsumenten ger sina omdömen och samtidigt vet inte företaget hur de ska förbättra sig eller förändra sig för att skapa en bättre relation till sina konsumenter. Utifrån detta resonemang formulerade vi vårt problem:</p><p>Vilka bakomliggande delar av relationskvalitet är av betydelse i relationen mellan hyresgäst och hyresvärd?</p><p>Vårt syfte med studien är dels att tillverka en sambandsmodell med samlade bakomliggande faktorer för utvärdering av relationskvalitet och empiriskt använda oss av denna samt undersöka och beskriva hyresgästens bedömning av sin hyresvärd och hur nöjd den är med sitt boende.</p><p>Genom en undersökning med enkäter med 153 svarande sökte vi svaret på denna fråga. Vi har använt oss av statistiska metoder för att identifiera de faktorer som visat sig vara viktiga för hyresgästen i sin bedömning av sitt boende och till hyresvärden</p><p>ÖviksHem AB Det insamlade datamaterialet analyserades sedan utifrån de olika begreppens förankring i den teoretiska sambandsmodellen. De statistiska metoder som användes för analysen är Reliabilitets testet Cronbach’s alpha, faktoranalyserna Principal Components Analysis och Maximum Likelihood, genom vilka vi slutligen utvann tre faktorer: interaktionsfaktorn, utfallsfaktorn och boendemiljöfaktorn. Dessa tre faktorer användes sedan som oberoende variabler i en multipel regressionsanalys, där deras samband med hyresgästernas tillfredställelse med sin relation till hyresvärden testades.</p><p>Det slutgiltiga resultatet visar på att interaktionsfaktorn har störst samband med hyresgästernas tillfredställelse med sin relation till hyresvärden tätt följt av utfallsfaktorn. Medan boendemiljöfaktorn inte uppvisar lika starka samband med hyresgästernas tillfredställelse med relationen till hyresvärden.</p>

<p><strong><p>SAMMANFATTNINGEN</p><p>Uppsatsens titel:</p>Mixed Martial Arts, ett slag för svensk idrott.<strong><p>Nivå:</p>Kandidatexamen i ekonomi på Handelshögskolan, Umeå universitet<strong><p>Författare:</p>David Ek och Linus Hultkrantz<strong><p>Handledare:</p>Håkan Boter<strong><p>Nyckelord:</p><p>(UFC), Marknadsmixen, Segmentering, Integrated Marketing Concept (IMC), SWOT, Event</p><p>Marknadsföring, Virus Marknadsföring och Gerilla Marknadsföring</p>Mixed Martial Arts (MMA), Kampsport, Ultimate Figthing Championship<strong><p>Syfte:</p><p>(MMA) i Sverige och vilka marknadsföringskanaler som ger den största genomslagskraften</p><p>samt att se vilket påverkan UFC har haft på de svenska åskådarna av MMA.</p>Syftet med studien är att undersöka om det finns en marknad för Mixed Martial Arts<strong><p>Tillvägagångssätt:</p><p>Sverige för MMA var att genomföra en undersökning i form av en enkät utdelat till studenter</p><p>vid Umeå universitet. De studenter som efterfrågades var mellan 18-40 år och vilket gav en</p><p>representativ bild av befolkningen i Sverige.</p>Studiens tillvägagångssätt för att observera om det fanns en marknad i<strong><p>Empiri:</p><p>dataprogrammet i SPSS, för att kunna visa med grafer hur sambanden mellan kön, fakultet,</p><p>ålder och hemort relaterar till preferenser och om MMA är en attraktiv produkt eller inte.</p>Det empiriska materialet insamlat från respondenterna sammanställdes i<strong><p>Analys:</p><p>Genom att studera de svaren kunde tendenser urskiljas om vilka potentiella målgrupper som</p><p>fanns. Vidare beskrevs vilka marknadsföringskanaler som var mest effektiva och vart</p><p>målgruppen var belägen.</p>Materialet som sammanställdes i empirin diskuteras mer djupgående i analysen.<strong><p>Slutsatser:</p><p>var mer positivt inställda till kampsport och MMA. I förhållandet mellan fakulteterna var det</p><p>den samhällsvetenskapliga fakulteten och den teknisk- naturvetenskapliga som var mest</p><p>benägna att vara potentiella konsumenter av produkten. De respondenter som ansåg att</p><p>kampsport och bollsporter var mest underhållande tyckte i större utsträckning att kampsport</p><p>var underhållande. Vidare kan det urskiljas att det var flesta av deltagarna i undersökningen</p><p>kom från norra delarna i Sverige och det leder oss till slutsatsen om att det definitivt finns en</p><p>marknad i norra Sverige men sannolikt även i övriga Sverige.</p><p>En annan slutsats är att det mest effektiva sättet att attackera marknaden på är att använda sig</p><p>av Internet, då yngre generationer i större utsträckning brukar Internet för att inhämta</p><p>information gemfört med andra medier som TV och tryckta tidningar.</p><p>Av ovannämnda kan konstateras att det mest attraktiva segmentet är män i åldrarna 18 till 29</p><p>år med samhällsvetenskaplig eller teknisk- naturvetenskaplig utbildning och bor i norra</p><p>Sverige samt tycker om att se på bollsporter och kampsporter.</p>Av det insamlade materialet kan vi konstatera att män i åldrarna 18-29 år generellt</strong></strong></strong></strong></strong></strong></strong></strong></strong></strong></p>

<p>I och med att marknader blir allt mer mättade och produkter allt mer homogena blir pressen större på företagen att genom sin kundinriktade personal tillföra ett mervärde till produkterna. Detta ökar det totala värdet för kunden och särskiljer ett företag från dess konkurrenter. I och med att personalen blivit en allt viktigare resurs har intern marknadsföring fått en mer central roll i det strategiska ledarskapet. Genom en väl planerad och genomförd intern marknadsföring kan ett företag sprida information och kommunicera med de anställda, stärka humankapitalet genom exempelvis kompetensutveckling och nyttja motiverande system för att ge personalen incitament att prestera enligt sin fulla potential.</p><p> </p><p>I samband med att ett företag utvecklar nya projekt eller idéer är interna marknadsaktiveter nödvändiga för att kunna förankra dessa bland personalen, innan de presenteras för den externa marknaden, företagets kunder. Det finns i dagsläget inga generella strategier för hur intern marknadsföring bör utformas som går att applicera på olika företag i olika branscher. Av den anledningen är det vanligt att företag brister i genomförandet med sina interna marknadsföringsåtgärder vilket kan få förödande konsekvenser. Om inte företag lyckas sälja in sina idéer till sina anställda kan de heller inte förvänta sig helhjärtade satsningar av dem i arbetet med dessa. Internt stöd är således en grund för extern framgång.</p><p> </p><p>Denna studie har genomförts på uppdrag av Företaget och syftar till att utreda vilka brister som återfinns i Företagets interna marknadsföring och vad som föranleder dessa problem, för att vi ska kunna framställa förslag på förbättrande åtgärder.  Dessa förslag har sitt ursprung i en teoretiskt baserad och analyserad kvantitativ studie bland Företagets butikspersonal samt en kvalitativ studie som innefattar två av Företaget butikschefer. Vi har även mottagit information från huvudkontoret via Kontaktpersonen.</p><p> </p><p>Företaget upplever svårigheter med att förankra projekt internt bland sin butikspersonal och upplever ett bristande engagemang och förståelse för exempelprojektet Varumärket från en betydande andel butiker. Vi är övertygade om att grunderna till dessa problem går att återfinna inom ramen för intern marknadsföring. För att lättare kunna studera detta problem har vi delat upp det breda ämnet intern marknadsföring i mindre fragment som är lättare att undersöka och ger en bättre helhetsbild av Företagets olika problemområden. Eftersom Företagets butiksanställda är deras operativa enhet mot kund anser vi att dessa individers åsikter och uppfattning är av stor vikt att tillvarata för att kunna förbättra situationen.</p><p> </p><p>Vår studie uppdagade flera problemområden inom Företagets interna marknadsföring. Bland annat brist på delaktighet, motivation och kunskap hos butikspersonalen. Men vi ser inga problem att Företaget i framtiden ska kunna lyckas utveckla och förankra nya projekt och idéer internt bland sina anställda. Vi har utvecklat en modell där nyckelorden är delaktighet och feedback från butiksanställda. När butikspersonalen får delta i hela utvecklingsprocessen av nya idéer och projekt, kommer de att vara redo att möta kunden på ett engagerat och kompetent sätt vid extern release av nyheterna.</p>

No description available.

No description available.

<p>Den rekordartade tekniska utvecklingen som världen har utsatts för under de senaste 100 åren har lett till att vi nu får se dess negativa biverkningar, förstörelsen på vår natur. Detta har i sin tur lett till att organisationer fått upp ögonen för fördelarna som uppstår med att arbeta mot miljöförstörelsen. Nya organisationer och företag gör entré på marknaden hela tiden och alla, nya som gamla, spelar en stor roll för vår miljö. Genom att arbeta för en minskad miljöpåverkan kan en organisation inte endast skaffa sig konkurrensfördelar utan även skapa ett bättre samarbete med intressenter och sina anställda.</p><p>Denna framväxt av miljömedvetna organisationer gjorde det intressant för oss som författare att titta närmare på hur dessa organisationer använder sig av grön marknadsföring. Vi valde att applicera det på en kommun, nämligen Halmstad kommun. En kommun har, precis som ett företag, mål med sin verksamhet, och detta är oftast att skapa vinst och tillväxt. Vidare har samtliga marknadsföringsmässiga mål som skall ligga i linje med organisationens övergripande mål. Det var därför intressant för oss att se vad kommunen hade för marknadsföringsmässiga mål och om grön marknadsföring användes för att uppnå dessa. Vårt huvudproblem lyder enligt följande: ” Vad har Halmstad kommun för marknadsföringsmässiga mål och används grön marknadsföring för att nå dessa?” </p><p>Syftet med uppsatsen blir således att förklara, beskriva och undersöka vad Halmstad kommun har för marknadsföringsmässiga mål och om grön marknadsföring används för att uppnå dessa. Halmstad kommun är en ekokommun och vi vill även se om de kan dra någon nytta av det i sin marknadsföring. Metodkapitlet ger en närmare beskrivning kring hur vi rent praktiskt har gått tillväga med våra undersökningar. Vi har använt oss av en kvalitativ ansats där vi har intervjuat åtta olika respondenter.</p><p>I den teoretiska referensramen behandlar vi relevanta teorier som vi anser oss behöva för att besvara vårt problem. Vi presenterar teorier kring begreppet Corporate Social Responsibility, grön marknadsföring, varumärke och ekokommun. I empiriavsnittet redogör vi för resultatet av intervjuerna som vi gjort med personer anställda på Halmstad kommun. Vidare i analyskapitlet ställs den insamlade teorin mot vår insamlade empiri. I det avslutande kapitlet, slutsats, görs en djupare analys där vi konstaterar att Halmstad kommun i allra högsta grad använder sig medvetet eller omedvetet av grön marknadsföring för att uppnå sina marknadsföringsmässiga mål. Vi lämnar även rekommendationer på hur kommunen kan öka sin grad av grön marknadsföring.</p>

<p>The purpose to this study is to find an understanding of the effects of how sponsorship can affect companies and their business and at the same time get a better understanding of how sponsorship is or can be used as a marketing tool in today’s marketing. By using a quality research method we have chosen to use a half structured research method to make it possible to find out how sponsorship as a marketing tool can be used from a company perspective in relation to our chosen thesis. To enhance the readers understanding we describe the base of sponsorship and principals for sponsorship, after that describes a deeper perspective of sponsorship, what sponsorship is, and what factors are needed to be taken into consideration. Further on we illustrate the figure that later on will constitute the analysis with attributes like: association, exposure, relations and integrated communication. We also discuss effects and disadvantages with using sponsorship as a marketing method. </p><p>In the chapter of empirical foundation we reproduce a version from the interview made in</p><p>association with Swedbank AB (publ), Länsförsäkringar Halland and Halmstads Fastighets</p><p>AB.</p><p>The conclusion of this study is that sponsorship, today, is a growing and more often used</p><p>marketing method among Swedish companies. The sponsorship method is used as a</p><p>complement to remaining methods within the promotion mix. Sponsorship is mainly used </p><p>as a public relation tool to constitute the base to give rise to image, customer relations but also</p><p>to build strong brands in a way of be associated with positive and trustworthy values. </p><p>Through sponsorship the companies intentions are to give rise to goodwill, show they are </p><p>trustworthy and also show their involvement in the society. The local sponsorship </p><p>constitute predominantly part of the total Swedish sponsorship. The messages that are </p><p>communicated through sponsorship to the segment have better possibilities to be understood in </p><p>a positive way than traditional advertising. After having studying the comparison of different </p><p>aspects that have been expressed as important variables by the companies included our chosen </p><p>theory for this case study, we believe that the A-ERIC model doesn’t put enough emphasis on </p><p>goodwill and therefore should be extended. This could be strengthening further by describing </p><p>more in-depth how and why companies conduct goodwill. Goodwill increasing sales and how </p><p>much the brand can be strengthened are difficult variables to quantify, which means that a </p><p>concrete result of the effects of sponsorship is hard to calculate.</p><p>Sponsorship and goodwill are used as keywords for this study.</p>

<p>Liljedal Communication AB is a marketing company with twelve employees in Örebro. In the marketing business is it extra important to work creatively to reach the target market with a message.</p><p>Creativity is defined as the creation of new ideas where the idea is adequate, useful and feasible. Organisational creativity is created by individuals in the right environment for using their creativity. In this paper we present theories about creative individuals and the situation that affects their creativity. Furthermore theories are presented about different strategies that aim to increase creativity. The importance of the preparation of a problem is highlighted.</p><p>Two interviews were conducted with the Vice President and Creative Director, moreover did the authors visit an idea meeting at the company. This is the base for the empirical part. The situation and strategies for creativity in the theoretical part and the empirical part is compared. Liljedal has a focus on becoming a creative organisation; this is noticeable both in their work environment and their working strategy.</p><p>The conclusion is that Liljedals have good possibilities to work creatively. They also have a strategy worked out in detail for their creative work, this strategy is well conformed with the researchers strategies for increased creativity.</p>

<p>Det är vanligt att skolor som ligger i bostadsområden med låg status och dåligt rykte automatiskt också tillskrivs dessa egenskaper. Under min VFU-tid på Tumba gymnasium var jag med om att marknadsföra skolan till några Huddingeklasser i årskurs nio. Följande uttalande från en elev sådde ett frö till vad som senare kom att bli min uppsats:</p><p>-”Om skolan ligger i Tumba, då måste det ju vara skit!”.</p><p>Syftet med min undersökning är att ta reda på hur skolor med dåligt rykte och låg status kan arbeta för att skapa en positiv bild av skolan. För att ta reda på detta har jag studerat två s.k. goda exempel; Rinkebyskolan och S:t Botvids gymnasium. Jag försöker ta reda på vilka faktorer som har varit avgörande för att få till stånd en attitydförändring samt om skolorna arbetar i enlighet med den forskning som finns om framgångsfaktorer inom skolan. Jag undersöker även hur skolorna arbetar med marknadsföring. Undersökningen är av kvalitativ art och jag har intervjuat Börje Ehrstrand som är rektor på Rinkebyskolan, Tom Hagman som tidigare var rektor på S:t Botvids gymnasium samt Arne Stade som är förvaltningschef i Botkyrka kommun. Som komplement till mina intervjuer analyserar jag tidningsartiklar skrivna om Rinkebyskolan och S:t Botvids gymnasium.</p><p>Av resultatet drar jag den slutsatsen att det är av stor betydelse vilken inställning skolledningen har och hur de väljer att möta den negativa bild som finns av skolan. Det är viktigt att de som arbetar på skolor i segregerade bostadsområden har förmåga att kunna se möjligheter framför begränsningar. Skolledningen bör ha förmåga att vara nytänkande och våga hitta egna vägar istället för att efterlikna andra. Av min undersökning framgår också att båda skolorna delvis arbetar i enlighet med den forskning som finns om framgångsfaktorer inom skolan. Tidningsartiklarna om Rinkebyskolan och S:t Botvids gymnasium ger en odelat positiv bild av förändringsarbetet och min uppfattning är att skolledningarna på de båda skolorna har arbetat aktivt med att skapa positiva associationer till sin verksamhet. Rinkebyskolan får exempelvis besök av nobelpristagaren i litteratur varje år, och S:t Botvids gymnasium har haft besök av flera riksdagspolitiker däribland Göran Persson.</p>