Bakgrund: Tidigare studier visar en ökad misstro till välgörenhetsorganisationer samtidigt som det ökade antalet organisationer ökar konkurrensen mellan organisationerna om bidragsgivarnas donationer. Detta ställer krav på välgörenhetsorganisationer att marknadsföra sig för att nå ut till allmänheten. Eftersom organisationerna till stor del är beroende av allmänhetens förtroende för att finansiera sin verksamhet är den ökade misstron oroväckande. Vi ställer oss därför frågan: Kan det nya intresset för marknadsföring inom branschen användas för att vinna tillbaka allmänhetens förtroende och därmed minska risken för uteblivna donationer?Syfte: Syftet med studien var att studera vilka faktorer som påverkar allmänhetens förtroende för välgörenhetsorganisationer. Detta ska sedan ligga till grund för en analys av hur marknadsföringsinsatser för välgörenhetsorganisationer kan bidra till ett ökat förtroende hos allmänheten.Metod: En kvalitativ insamlingsmetod användes där 21 respondenter deltog i fyra olika fokusgrupper. Respondenterna delades upp efter nivå av engagemang inom välgörenhet som på så sätt skulle kunna representera olika målgrupper. Empirin har sedan analyserats med hjälp av innehållsanalys.Resultat: De mest framträdande faktorerna som påverkade respondenternas förtroende var transparens, tydlighet i vad varje bidrag får för positiva konsekvenser, handlingar hos representerande för organisationen och personliga rekommendationer. Utöver detta så var det även viktigt att marknadsföringen var effektiv men inte framstod som alltför kostsam. Vidare visade sig en del skillnader mellan respondenter med högt och lågt engagemang avseende hur viktiga de olika faktorerna var för respektive målgrupp, vilket skulle kunna påverka hur organisationerna väljer att utforma sin marknadsföring.Slutsats: Välgörenhetsorganisationer kan påverka allmänhetens förtroende genom att anpassa sin marknadsföring för att visa transparens och tydlighet i vad varje bidrag ger för positiva konsekvenser. Marknadsföring i form av representanter för organisationer och word-of-mouth hade även stor påverkan, framförallt på de som är mindre engagerade inom välgörenhet. Utformning och medieval kan med fördel anpassas utefter målgrupp, beroende på mottagarens befintliga engagemang inom välgörenhet. / Background: Previous studies have shown an increase in distrust for charities. At the same time the competition has grown among the different charity organizations and has affected the amount of donations given to each individual charity. This has created an advanced requirement on marketing strategies within the industry. Due to the charities reliability on public donations it is concerning when the distrust has increased over the past years. We ask ourselves: can the interest for new marketing strategies be of service to charities, in enabling them to win the public's trust and therefore decrease the possibility for left out donations?Purpose: The purpose of this study was to examine the different aspects that affect the public's trust toward charity organizations. This will then be our base for analyzing how marketing strategies for charities can contribute to an increased trust.Method: A qualitative research method was used where 21 respondents participated in four focus groups. Respondents were divided into groups by level of commitment to charities and represented different target groups. The empirical data was then analyzed using a content analysis.Results: The most common factors that affected the participants trust for charities was transparency, clarity on the positive effect of the donations, the image that was reflected by organization representatives and personal recommendations. Apart from this it was important that the marketing was effective but under the circumstances of not being projected as too expensive. There was also a difference between the high and low commitment levels which could affect how the charities choose to design their marketing.Conclusion: Charities have the possibility of affecting the public's trust for charities through adjusting their marketing to show transparency of the organization and specifically showing the positive consequences of the donations made. The charities image and personal recommendations effected the delegate’s perception, especially the lower committed groups were affected by this. The marketing channels can be adjusted to fit the target groups, in relation to their commitment to charities.This paper is written in Swedish.

Due to technological innovations, the society has new needs and expectations of the public libraries and what they offer. The web can now be seen as a competitor to the library services or as an opportunity for them to market the organization, for example through social media. The aim of this bachelor thesis was to examine how public librarians used Instagram in marketing purposes. The research questions we wanted to answer were: • What motives were there to use Instagram for marketing purposes for public libraries? • What interaction is created through marketing over Instagram? • How do librarians think of the use of Instagram in the future? The theoretical basis for the thesis is Gummessons model of the Relationshipsmarketingtheory (RM). RM focuses on the weight of relationships between organizations and their customers. For collecting data a qualitative method was used. Six librarians from three different libraries were elected for interviews. The result showed that public librarians generally had a positive attitude towards library marketing through Instagram. They wanted to show what the library could offer, establish their place in society and reach out to new users, and Instagram was a natural part of the marketing. The study showed that the interaction with library users was low, but the interaction with other libraries and their staff was higher. In the future, librarians had a positive attitude towards developing their Instagram use. Instagram would then become equated with traditional marketing, but requested more clear using guidelines. The librarians also wanted more staff to be involved in the marketing.

Sociala medier är en av de snabbast växande marknadsföringsplattformerna i världen och öppnar upp för den globala marknaden. Företag kan använda det som ett alternativ eller som ett komplement till traditionell marknadsföring, då det erbjuder både kostnadsfördelar och snabb spridning av information. Idag använder 61 % av vuxna och 73 % av tonåringar regelbundet sociala medier, vilket gör det till en aktuell plattform för företag att befinna sig på. Genom sociala medier kan företag förstå konsumenternas behov samtidigt som de direkt kan kommunicera med potentiella kunder och utveckla en mer lönsam relation. Sociala medier är därför ett viktigt verktyg för företag att använda i deras affärsprocess för marknadsföring och kommunikation med konsumenten. Vi har därför funderat kring om företag utnyttjar sina sociala kanaler på ett effektivt sätt eller om företag endast skapar en social kanal för att det är en aktuell plattform. Det har konstaterats att sociala medier idag används mer av både konsumenter och företag och vi har därför valt att försöka få en inblick i hur företag använder sina sociala kanaler på bästa sätt. Syftet med undersökning är att granska hur ett modeföretag kan arbeta med sociala medier som ett marknadsföringsverktyg. Undersökningen har berört företags val av sociala kanaler, vilken strategi företag använder sig av och hur detta leder till en interaktion och återkoppling mellan företag och kund. För att samla in material till vår studie har både observationer och personliga intervjuer genomförts med tre modeföretag, där bland annat företagens strategiska planering bakom deras sociala kanaler beskriver deras syn på möjligheter och utmaningar som tillkommer vid kommunikation genom sociala medier. Vår studie visar att företag kan använda sociala medier som ett marknadsföringsverktyg där företagen arbetar strategiskt med sina sociala medier. Utifrån de intervjuer som genomförts i denna studie kan vi konstatera att samtliga företag har en genomtänkt strategi för publicering på deras sociala kanaler. Genom observationerna visas även att samtliga modeföretag har en frekvent uppdatering med flera inlägg i veckan på deras sociala kanaler, vilket visar att företagen är aktiva och engagerar sig med sina följare.

Det har skapats en allt större förväntning från modeföretags kunder att de ska vara aktiva på sociala medier. För att modeföretag ska lyckas nå sin målgrupp genom bruset av all marknadsföring på sociala medier krävs det utvecklade marknadsföringsstrategier som är anpassade till den tänkta målgruppen. Det är viktigt att företag är medvetna om sin målgrupps attityder och beteende vid utformningen av marknadsföringsstrategier, eftersom attityder och beteenden skiljer sig åt mellan olika målgrupper. Utvecklingen av sociala mediekanaler sker ständigt vilket innebär att modeföretag måste anpassa sina marknadsföringsstrategier på dessa kanaler för att möta trenderna och nå ut till sina kunder på ett framgångsrikt sätt.  För att avgränsa oss i vår studie har vi valt att undersöka vilka marknadsföringsstrategier på sociala medier som är lämpliga för modeföretag med en målgrupp som inkluderar modeintresserade män i åldrarna 20-40 år. Ökad kundlojalitet är ett utfall av marknadsföring som företag ofta eftersträvar och därför har vi i vår studie valt att fokusera på detta mål. Syftet med studien är därför att undersöka hur modeföretag med en målgrupp som inkluderar modeintresserade män i åldrarna 20-40 år kan utveckla sina marknadsföringsstrategier på sociala medier för att möta sina kunders efterfrågan och därigenom bygga relationer som kan leda till ökad kundlojalitet. Studien har genomförts genom en mixad metod. Vi har använt oss av en enkätundersökning där respondenter från vår målgrupp deltog för att undersöka attityder och förmodat beteende kring modeföretags marknadsföring på sociala medier. För att komplettera vår empiri med ett annat perspektiv så genomfördes en intervju med ett modeföretag med vår målgrupp som fick fungera som ett exempelföretag i vår studie. Dessutom genomfördes en kvalitativ innehållsanalys av internetbaserade artiklar och dokument gällande trender inom social medier idag. Dessa tre forskningsmetoder har tillsammans format vårt resultat. Vårt resultat visar att modeföretag med vår målgrupp bör inkludera ett fortsatt fokus och verksamhet på både brand communities och de etablerade sociala mediekanalerna för att deras marknadsföringsstrategier på sociala medier ska generera kundlojalitet. Nyare verktyg som vi har identifierat ett ökat intresse för och som även skulle kunna generera kundlojalitet vid rätt användning är online influencers, dark socials samt videoformatet. I vår studie har vi tagit fram riktlinjer kring hur modeföretag med vår målgrupp kan arbeta med dessa marknadsföringsstrategier och verktyg för att uppnå kundlojalitet. Engelsk titel (kopiera från uppsats) *: Longing for customer loyalty – fashion companies journey for achieving customer loyalty through marketing activities on social mediasEngelska nyckelord *: Social medias, marketing strategies, trends, customer loyalty, trustworthy marketingSustainable development anges som nyckelord på engelska?: NEJEngelsk sammanfattning *: Today’s expectations regarding that fashion companies should be active users of social medias has been created by their customers. It is necessary to develop marketing strategies adjusted to the target group in order for fashion companies to reach out to their target group through the noise of all marketing activities on social medias. Social medias are in constantly development, which imply that fashion companies need to adjust their marketing strategies on these channels in order to confront the trends and reach out to their customers in a successful way. It is important that companies are aware of their target groups’ attitudes and behaviour when marketing strategies are designed, since attitudes and behaviours can differ between different target groups. In order to delimit our study, we decided to examine which marketing strategies that are suitable for fashion companies with a target group that includes men with an interest in fashion in the age between 20-40 years old. Increased customer loyalty can be an outcome of marketing that companies often aim for, which is why we decided to focus on customer loyalty as a marketing goal in our study. The purpose of this study is to examine how fashion companies with a target group that includes men with an interest in fashion in the age of 20-40 years’ old can develop their marketing strategies for social medias in order to meet the demand of the customers and thereby build relationships that can lead to customer loyalty. This study has been implemented through a mixed method where we have used a survey to examine respondents from our target group’s attitudes and putative behaviour on social media. To complement our empirics with another perspective we did an interview with a fashion company that had the same target group as us. This fashion company served as an example of a fashion company in our study. Additionally, a qualitative content analysis including online articles and documents regarding today’s trends within social medias was carried out. These three research methods formed our findings together. Our findings show that fashion companies sharing our target group should include continued focus and activity on both brand communities and established social media channels in their marketing strategies regarding social medias to be able to generate customer loyalty. Newer tools we have identified increased interest in that also could generate customer loyalty when using them in the right way are online influencers, dark socials and video. We have developed guidelines in our study regarding how fashion companies sharing our target group can work with these marketing strategies and tools to achieve customer loyalty.

Syfte: Syftet med denna studie är att analysera spekulanters preferenser beträffande foton i en annons, för att skapa en förståelse för effekten av att använda sig av mänskliga modeller.   Metod: En experimentell studie med ett deduktivt synsätt där analyser av vetenskapliga artiklar och litteratur har utförts för att ge en god överblick av tidigare forskning. Insamling av empiri har skett genom en experimentell kvantitativ metod och enkätundersökningar. Vi har analyserat vårt resultat i SPSS och framställt deskriptiv statistik, korrelationsanalys, klusteranalys, faktoranalys och T-test.   Slutsats: Vår undersökning leder oss till slutsatsen att bostadsintressenter rent generellt är mer positivt inställda till en bostadsbild där mänskliga modeller exkluderas. Emellertid visar studien att det finns tre variabler vars högsta medelvärde uppmätts i experiment tre, nämligen hemtrevlig, insyn, och utsikt. Således gör vi konklusionen att en konstellation av en manlig och en kvinnlig modell vid marknadsföringen av en bostad, påverkar bostadsintressenters inställning positivt vad gäller dessa tre variabler.  Uppsatsens bidrag: Vårt bidrag till företagsekonomins och marknadsföringens forskningsområde är en ökad förståelse för hur mänskliga modeller inom bostadsannonsering påverkar intressenter på bostadsmarknaden. Vidare bidrar arbetet också genom att innefatta riktlinjer för branschen att rätta sig efter vid användning av modeller i sin marknadsföring av bostäder.

Society has become more and more digitalized. Thru time, consumers have built up a resistance for classic marketing strategies such as advertisement in magazines. The resistance for advertisement hasn’t yet become as strong in the digital world. One of many reasons for that is because the digital world is constantly evolving and changing. This change has forced companies to come up with new solutions in order to differentiate them from the competitors. One strategy that has become popular is viral marketing. Viral marketing comes from digital WOM which means that people talk about the company to friends and family. From a consumers’ perspective, viral marketing is still quite new and that is why the authors have chosen to study consumer behaviour regarding sharing advertising videos. In this study, the authors have chosen to collect the primary data with two different methods, a focus group and a survey research. The purpose for the two different methods is to get an overview of the current behaviour but also to get a deeper knowledge of the individuals’ thoughts and the group dynamics that exist. Results of the study shows that consumer behaviour regarding sharing advertising videos depends on; if the video has a capturing story, if the consumer gets affected or if the individual or someone can get benefits from the video. Who is sharing the video, if the video is talked-about or if the individual has been recommended to watch the video are factors that affect if the consumer wants to watch it and where it allows themselves to be exposed to it.

Syftet med denna studie var att undersöka hur restauranger påverkades av recensioner och ratings gjorda av konsumenter online. De valda recensionssidorna var Tripadvisor och Yelp, samt Facebook som ett socialt nätverk. Detta undersöktes genom en kvalitativ och kvantitativ studie, i form av två intervjuer och statistisk analys av data som vi samlades in från 89 restauranger i Stockholm.  Vi konstaterade att det inte fanns någon stark koppling mellan recensioner, ratings och ett företags nettoresultat. Trots detta var elektronisk word-of-mouth (eWOM) en viktig del av en restaurangs marknadsföring och recensioner var en stor del i beslutsprocessen om kunder valde att gå till restaurangen eller inte. För restauranger var det viktigt kunna bemöta och kompensera missnöjda kunder, även om det inte direkt syntes på deras resultat så kan det få konsekvensen att restaurangen fick dåligt rykte online. Vi kunde se vissa skillnader på synsättet mellan en restaurang med hög rating respektive låg rating på områden så som interaktivitet online. Synen på vilket av WOM och eWOM som är mest effektivt skiljde sig även mellan företagen. Överlag kunde stora skillnader dock inte påvisas.

No description available.

This thesis is a study of Futurum.kom´s campaign "Lyssna dig rik". Futurum.kom is a regional marketing project between Länsbibliotek Sydost, Regionbibliotek Kalmar and 25 public libraries in the county of Blekinge, Kalmar and Kronoberg. The aim of the Futurum.kom project is to strengthen the role of the public library in society. "Lyssna dig rik" was a cluster group campaign with the aim of making people know about the possibilities of loaning audiobooks in libraries. The target group was lorry drivers in the age of 30-65 with the possibilities to listen to audiobooks at work. The analysis is based on the following issues:  Which were the stated goals with the "Lyssna dig rik" campaign?  Which interventions were made at the main library to achieve the stated goals with the "Lyssna dig rik" campaign?  Which became the external results of the "Lyssna dig rik" campaign?  In which way became the external results in the target area of the "Lyssna dig rik" campaign at the main library, an effect of the interventions of the cluster group and main library? The method is a case study and an evaluation study mainly based on interviews with librarians and lorry drivers. The study reveals that the majority of the interviewed lorry drivers did notice the "Lyssna dig rik" campaign. They were on the other hand already aware of the fact that audiobooks are available in libraries and they didn’t change their opinions about audiobooks and libraries as a result of the campaign.

<p>SkiStar äger flera skidanläggningar i Sverige och Norge och vill undersöka hur man ska marknadsföra alpin skidåkning mot den svenska grundskolan för att på lång sikt bygga upp ett intresse för utförsåkning. Många tidigare generationer i Sverige har växt upp med skidåkning som en naturlig vinteraktivitet. SkiStar har märkt att utförsåkningen nu för tiden utsätts för allt hårdare konkurrens från många nya sysselsättningar vilket oroar. Debatten om hårdare tolkningar av skollagen vad det gäller hur skolorna får ta ut avgifter av eleverna är också ett problem som har oroat SkiStar.</p><p>För att kunna utforma en marknadsföringsstrategi för hur SkiStar ska kunna marknadsföra sig mot elever i grundskolan behövde jag information om hur det ser ut i skolorna idag och hur skolorna ser på sina friluftsdagar. Jag har haft kontakt med en skola i varje län i Sverige. På den skolan har jag intervjuat en idrottslärare och jag har genomfört en enkätundersökning i en niondeklass. Jag har även intervjuat politiker, skolverket, andra organisationer som marknadsför sig mot skolor och SkiStars marknadsavdelningar.</p><p>Utifrån informationen jag har fått in genom intervjuer och undersökningar har jag letat samband, dragit slutsatser och till slut utformat en marknadsföringsstrategi för hur SkiStar ska marknadsföra alpin skidåkning mot grundskolan i framtiden. Marknadsföringsstrategin syftar till att skapa ett intresse för utförsåkning på lång sikt. För er som vill läsa om resultatet utan att behöva bläddra igenom massor av sidor med siffror och statistik så hänvisar jag till sidan 41 där en resultatsammanfattning</p><p>presenteras.</p>