本研究的主要目的在探討是否我國新上市公司盈餘管理的現象與証券交易法上所規定的上市申請的門檻有關。我國新上市公司在上市後多有業績衰退及上市前盈餘管理之現象（曾國楊，民國84年）。這種人為的業績擴充或增加盈餘，往往是為了符合法規中上市申請的規定，特別是上市門檻的規定。倘若公司上市可以為原始股東帶來大量的邊際利益，列在可接受的範圍內，申請上市公司自有動機從事上市前業績人為擴充及盈餘管理的現象。本研究就在探討這項研究問題。 本研究以民國74年至83年間斬上市的公司為樣本，測試獲利能力較差或存續期間較短之新上市公司，是否較有動機在上市前從事盈餘管理。實証結果顯示： 就獲利能力來說，獲利能力較差之第一類上市公司在上市前會以應計項目及與營業有關之應計項目來操縱盈餘；但就第二類上市公司而言，實証結果反而與假說所預測的相反，即獲利能力較優的新上市公司反而會在上市前操縱盈餘。 就存續期間來說，第一類上市公司之實証結果大致與假說所預測的一致，但未達顯著水準，即存續期間較短之新上市公司，並不會在上市前以應計項目式與營業有關之應計項目來進行盈餘管理。就第二類上市公司來說，實証結果則與假說相反，但也未達顯著水準。 / This study aims to investigate whether the earnings management prior to IPO (Initial Public Offerings) relates to the qualifications of an IPO. In general, a firm will manage its earnings prior to IPO and have sales recess subsequent to IPO. Due to mandated IPO qualifications, perhaps, the motivation of earnings management or artificial sales expansion comes from the mandated IPO qualifications. The empirical sample period covers from 1985 to 1994 on which the empirical findings can be summarized as follows. 1. Low profitability first class firms will manage their earnings prior to IPO by the use of net accruals and net accruals from operations. In contrast, high profitability second class firms will manage their earnings prior to IPO. 2. This study cannot conclude that a younger IPO firm has a stronger incentive in managing its earnings than an older firm does.

在財務會計準則公報第一號「一般公認會計原則彙編」發布之前，上市公司可引用的會計方法彈性極大，可源自於美國的教課書或一般公認會計原則；亦可採用一些與會計方法有關的法規之規定，例如稅法、公司法與商業會計法等。因為這些彈性的存在，管理當局在其自身最大利益的考量之下，必然會傾向選擇對其自身最為有利的會計方法來編製財務報表，提供相關的財務資訊。 　　本研究根據財務會計準則公報第一號之相關規定與公報實施之前會計實務之差異為出發點，推論財務會計準則公報第一號的發布會大大地縮小管理當局編製損益表時操縱損益或會計選擇的空間。本研究運用應計項目尺度的變動來量度管理當局會計選擇的彈性或空間的改變。 　　本研究以財務會計準則公報第一號發布前後上市公司財務報表資訊，針對其應計項目的變動情形進行實證分析獲致以下的結果： 　　1.在總應計項目上，以前後二年及三年之平均數為分析對象，發現財務會計準則公報第一號發布前之總應計項目尺度，明顯大於之後之總應計項目尺度。 　　2.在與營業有關應計項目上，以前後二年及三年之平均數為分析對象，發現財務會計準則公報第一號發布前之與營業有關應計項目尺度，明顯大於之後與營業有關應計項目尺度。 　　3.針對流動比率、營運資金、營業週期天數、負債對股東權益比、總資產等五個財務屬性，將樣本區分為二組進行敏感度分析，發現此五個變數對前二項的結果並沒有影響。 　　據以上的實證結果，本研究獲致以下結論： 　　1.財務會計準則公報第一號的發布，確使管理當局利用總應計項目進行損益操縱或會計選擇空間縮小了。 　　2.財務會計準則公報第一號的發布，確使管理當局利用與營業有關應計項目進行損益操縱或會計選擇的空間縮小了。

<p>Den information som företag lämnar i sina finansiella rapporter ger dess intressenter en möjlighet att analysera företagets verksamhet. Det är då av stor vikt att informationen är tillförlitlig, vilket i sin tur är beroende av egenskaperna hos det som mäts.</p><p>År 2004 kom nya normer för hur redovisning av pensioner skulle ske. En stor förändring var att företagen, istället för Finansinspektionen, skulle ta fram många av de antaganden som behövs vid beräkningen av de förmånsbestämda pensionsplanerna. Dessa antaganden kan ha en stor påverkan på företagens finanser</p><p>vilket innebär en risk att de används i earnings management-syfte.</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida ett företags finansiella situation påverkar dess val av aktuariella antaganden vid beräkningen av de förmånsbestämda pensionsplanerna.</p><p>De kvantitativa data som undersökningen bygger på insamlades från</p><p>årsredovisningar från 75 koncerner av ett ursprungligt urval av 272. Det material som hämtades utgjordes av aktuariella antaganden samt andra finansiella variabler som rapporterades i årsredovisningarna för år 2004 och 2005. Koncernerna delades in i två grupper utifrån förhållandet mellan pensionsförpliktelsen och totala tillgångar. Hypoteserna som genererades med stöd av teorier ifrågasätter huruvida</p><p>företag med signifikanta pensionsförpliktelser använder aktuariella antaganden i earnings management-syfte. Hypotes 1 testar huruvida koncerner med signifikanta pensionsförpliktelser i genomsnitt har gjort aktuariella antaganden som, ceteris paribus, ger ett lägre nuvärde på pensionsförpliktelsen. Hypotes 2 testar huruvida</p><p>gjorda aktuariella antaganden hos gruppen med signifikanta pensionsförpliktelser, ceteris paribus, ger ett lägre nuvärde på pensionsförpliktelsen än i gruppen med osignifikanta pensionsförpliktelser.</p><p>Hypotes 1 testades med regressionsanalys och kunde påvisa ett svagt samband mellan gjorda aktuariella antaganden och soliditet. Vid testningen av hypotes 2 användes ett oberoende grupp T-test och här kunde en liten skillnad urskiljas mellan de två grupperna. De samband och skillnader som kunde observeras visade sig dock inte vara statistiskt signifikanta vilket innebär en större risk för att resultaten har naturliga förklaringar.</p><p>I studien dras slutsatsen att det inte finns ett tydligt stöd för att hävda att earnings management förekommer i redovisningen av förmånsbestämda pensionsplaner hos noterade koncerner i Sverige.</p>

Den information som företag lämnar i sina finansiella rapporter ger dess intressenter en möjlighet att analysera företagets verksamhet. Det är då av stor vikt att informationen är tillförlitlig, vilket i sin tur är beroende av egenskaperna hos det som mäts. År 2004 kom nya normer för hur redovisning av pensioner skulle ske. En stor förändring var att företagen, istället för Finansinspektionen, skulle ta fram många av de antaganden som behövs vid beräkningen av de förmånsbestämda pensionsplanerna. Dessa antaganden kan ha en stor påverkan på företagens finanser vilket innebär en risk att de används i earnings management-syfte. Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida ett företags finansiella situation påverkar dess val av aktuariella antaganden vid beräkningen av de förmånsbestämda pensionsplanerna. De kvantitativa data som undersökningen bygger på insamlades från årsredovisningar från 75 koncerner av ett ursprungligt urval av 272. Det material som hämtades utgjordes av aktuariella antaganden samt andra finansiella variabler som rapporterades i årsredovisningarna för år 2004 och 2005. Koncernerna delades in i två grupper utifrån förhållandet mellan pensionsförpliktelsen och totala tillgångar. Hypoteserna som genererades med stöd av teorier ifrågasätter huruvida företag med signifikanta pensionsförpliktelser använder aktuariella antaganden i earnings management-syfte. Hypotes 1 testar huruvida koncerner med signifikanta pensionsförpliktelser i genomsnitt har gjort aktuariella antaganden som, ceteris paribus, ger ett lägre nuvärde på pensionsförpliktelsen. Hypotes 2 testar huruvida gjorda aktuariella antaganden hos gruppen med signifikanta pensionsförpliktelser, ceteris paribus, ger ett lägre nuvärde på pensionsförpliktelsen än i gruppen med osignifikanta pensionsförpliktelser. Hypotes 1 testades med regressionsanalys och kunde påvisa ett svagt samband mellan gjorda aktuariella antaganden och soliditet. Vid testningen av hypotes 2 användes ett oberoende grupp T-test och här kunde en liten skillnad urskiljas mellan de två grupperna. De samband och skillnader som kunde observeras visade sig dock inte vara statistiskt signifikanta vilket innebär en större risk för att resultaten har naturliga förklaringar. I studien dras slutsatsen att det inte finns ett tydligt stöd för att hävda att earnings management förekommer i redovisningen av förmånsbestämda pensionsplaner hos noterade koncerner i Sverige.

Pro forma EPS reporting is a fairly new accounting disclosure; it has since been modified in 2003 by the U.S. Securities and Exchange Commission, to include additional disclosure and filing requirements. This “Regulation G” has been around for nearly a decade and since that time a major financial crises in the United States has occurred. This study attempts to analyze trends in pro forma EPS reporting within the S & P 500 constituents during the Great Recession, and speculate as to whether earnings management was apparent. This study provides evidence that there was a significant increase in the proportion of pro forma disclosers and magnitudes of those disclosers. Results also indicate that the presence of negative earnings and intangibles have a significant effect on the magnitude of these differences and that there appears to be a level of consistency in pro forma reporting among firms. Results allude to the possibility of short term and long term earnings management strategies during the Great recession among S & P 500 constituents.

Prior empirical research, mainly conducted in US under the US GAAP, has indicated that managers in listed banks use loan loss provisions as a primary tool for income smoothing activities. Since 2005 the accounting environment in the European Union (EU) changed, as all listed companies are required to comply with International Financial Reporting Standards (IFRS). Some arguments envisage that IFRS is a set of high quality standards that plug some inconsistencies relative to national General Accepted Accounting Principles (GAAP). The overall objective of the present study is to examine earnings management and in particular income smoothing through the use of loan loss provisions (LLP) to manage earnings under IFRS and national GAAPs. The sample consists of twenty large commercial banks listed in the Nordic countries (Denmark, Finland, Norway and Sweden) for the years 2004-2012 (including early adopters) and sixteen banks for the years 1996-2003 under each country’s national reporting regime. Furthermore we present the body of earning management literature in conjunction with agency theory in order to grasp managers’ opportunistic behavior. Finally we assess the institutional role of financial reporting standards and the arguments of how IFRS could restrict earnings management activities as proposed by some authors. Overall, our results indicate some degree of income smoothing activities through loan loss provisions by bank managers both under national GAAPs and IFRS. The study contributes to the broad literature body on earnings management, while testing income-smoothing activities on a single industry compared to previous studies where the samples comprises a variety of firms in different industries.

Denna studie undersöker ifall det förekommer earnings management (EM) vid stock-for-stock-förvärv på den svenska marknaden. Tidigare forskning har gett tydliga tecken på att EM sker inför företagsförvärv och det finns starka incitament att använda sig utav det. Detta undersöks genom att studera om det sker en ökning av diskretionära periodiseringar, som mäts genom Modified Jones Model, åren innan förvärvet till skillnad från tidigare år. Studien undersöker även om målföretagets relativa storlek har en påverkan på EM. Undersökningens resultat från första hypotesprövningen indikerar att EM förekommer i svenska bolag redan tre år innan stock-for-stock-förvärv. Resultatet från den andra hypotesprövningen visade ingen signifikant skillnad mellan grupperna Små förvärv och Stora förvärv medan resultatet från den tredje visade att storleksförhållandet mellan företagen har en inverkan på användningen av EM. Detta visades genom att företagen med de tio största förvärven har en signifikant högre summa diskretionära periodiseringar än de med de tio minsta förvärven.

This study poses two questions relating to earnings management with the intent to mislead the market for the firms equity and debt. A multiple regression model is used to test two hypoteses through 7 hypothesized determinants of discretionary accruals and 3 control variables. A sample of Swedish real estate firms, including only the years when the firms are both quoted and have disclosed discretionary revaluations of their real estate properties is analyzed. Evidence is found of earnings management with the intent of misleading the stock market but no such evidence is found of earnings management with the intent of misleading the market for corporate debt. The implications of the findings are discussed and the direct and indirect harm of earnings management is specified.

My study examines the effect of regulatory pressures on the earnings management behavior of nonprofit (i.e., tax-exempt) hospitals. Prior research provides evidence that managers of nonprofit hospitals manage reported earnings to a range just above zero profit in order to conform to regulator low or zero profit expectations. I extend this research by investigating how reported performance on another accounting measure important to regulators, (i.e., charity care), further explains the earnings management behavior of nonprofit hospitals. Specifically, I develop theory to predict that nonprofit hospitals use discretionary accruals to manage positive earnings toward regulator low profit expectations less aggressively when reported performance on charity care is higher than regulator expectations. The intuition behind this prediction is that nonprofit hospital managers can benefit from reporting higher earnings (from profit-based compensation and/or enhanced reputations for operational efficiency), however, they must balance this against the costs of regulatory scrutiny. Results are consistent with my prediction. Further, I validate that my results are not alternatively explained by the mechanical relationship of my test variables, the general hospital economic environment, and/or the specific reporting environment of my sample firms. I do so by comparing the earnings management behavior of nonprofit hospitals to that of for-profit hospitals. Overall, results suggest that nonprofit managers strategically manage earnings higher when their firms are less vulnerable to regulator scrutiny of their reported chairy care. As such, my study contributes to the earnings management literature and has policy implications important to regulators, especially given the current U.S. healthcare environment.

This dissertation investigates how economically-comparable peer firms can be used to obtain inferences about a company’s accounting quality in two different research settings. The first Chapter examines whether auditor industry specialization, measured using auditor market share by industry, improves audit quality. After matching clients of specialist and non-specialist auditors according to industry, size and performance, there are no significant differences in audit quality between these two groups of auditors. In addition, this Chapter uses two analyses that do not rely primarily on matched samples. First, examining a sample of Arthur Andersen clients that switched auditors in 2002, there is no evidence of industry-specialization effects following the auditor change. Second, using a simulation approach, this study shows that client characteristics, and particularly client size, influence the observed association between auditor industry specialization and audit quality. Overall, these findings do not imply that industry knowledge is not important for auditors, but that the methodology used in extant studies examining this issue may not fully parse out the effects of auditor industry expertise from client characteristics. The second Chapter examines whether account-level expectation models for analytical audit procedures can be enhanced by using information from economically-comparable peer firms. This Chapter assesses the effectiveness of three main types of expectation models, with and without including information from peer firms: heuristic, time-series, and industry cross-sectional models. Information from peer firms improves the accuracy of all models and improves the detection power of time-series and industry cross-sectional models. Comparing between models, one-period heuristic models are generally unreliable, and industry cross-sectional models can be more effective than time-series models. These findings may help auditors of public companies and financial analysts in selecting expectation models and finding peer firms to assess the reasonability of a company’s financial information at the account-level.