In this thesis the Dublin City Development Plan 2005-2011 has been critically assessed in order to establish how well sustainability aspects have been considered. For this purpose, policy documents of sustainable development at international, national, regional, and local levels have been studied in order to compare their objectives with the objectives set out in the Dublin City Development Plan 2005-2011. It was found that the Dublin City Development Plan 2005-2011 contains serious, highly positive intentions regarding sustainable development. The Dublin City Development Plan 2005-2011 has shown that it understands the importance of sustainability and it is in agreement with the policy objectives set out by the policy documents at international, national, regional, and local level. However, it was concluded that the Dublin City Development Plan 2005-2011 is not delving into the subject deep enough. Specificplans, strategies and targets for how to reach sustainable development are for the most part missing. In conclusion, the thesis has provided recommendations for the next version of the Dublin City Development Plan.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2009.

No description available.

No description available.

I strävan efter lösningar på den globala uppvärmningen har transportsektorn och dess utsläpp identifierats som ett stort hot mot de globala målen som Agenda 2030. Transportsektorn har länge varit dominerad av fordon drivna med fossilbränslen som huvudfokus, men nu skiftar fokuset till cykel som ett transportsätt. Detta ställer frågan vad kan göras för att utveckla cykelns roll i samhället och vad görs. Denna studie har undersökt hur samarbetet mellan kommuner, regioner och regeringen sker i cykelplaneringen. Samt vilka olika målsättningar, utmaningar och förhållningssätt man har till cykelns roll i samhället. Det undersöktes med hjälp av en litteraturstudie där Ystads kommun, Region Skånes och den nationella cykelstrategin analyserades genom kodning av nyckeldokument. Resultatet visar att fortsatt samarbete är av stor vikt, cykelplaneringen behöver befästas inom planorganen som en institutionell praktik fortsatt och fördjupat. Aktörerna behöver fortsätta sitt arbete för att harmonisera olika system med varandra. / In the search for solutions to combat global warming the transport sector and its emissions have been identified as a big threat to the global goals such as Agenda 2030. The transport sector has for a long time been dominated by motor vehicles as its main focus, but now the focus shifts towards the bicycle. The present paper asks what can be done to develop the role of the bicycle in the society and what is being done. This study has examined how the collaboration between municipalities, regional governments and the state is done when the bicycle is in focus. What goals, challenges and approaches that are present towards the bicycles roll in society. This was examined with a literature study of Ystads municipality, Region Skåne´s, and the national bicycle strategy which was coded. The result showed that a continuation of the existing collaboration is of great value, bicycle planning needs to be entrenched as an institutional practice. The actors needs to continue their work to harmonize different systems with each other.

Prior research on trust has deemed that negotiations and showing disagreements in professional settings are instrumental for improving learning processes. This thesis attempts to use this prior knowledge to distinguish the patterns of negotiations. How they are initialised, sustained, and reach a ‘balanced outcome’. Because there has yet not been any clear mention of what the ‘agreements’ in negotiations might be, I employed a unique binary categorisation where agreements and disagreements were noted during negotiations. It was found that negotiations are highly dependent on the surrounding environment, and negotiations are improved when actors are supplied with the appropriate geographies where agreements/disagreements become natural to express. Although, initially beliefs were that this could be a convenient approach for using a trust-based framework, it led to the recognition that ’agreements’ in negotiations instead should be distinguished as ’consensus’. When actors had established some consensus on important issues at conferences it was observed that it improved negotiations. Furthermore, this proposed that conclusions achieved from these 'patterns of negotiations' were more likely to be transferred from formal-to-informal and informal-to-formal milieus. / Förhandlingar och missnöjesuttryck är en tongivande faktor när det kommer till kunskapsdelning i professionella sammanhang, enligt tidigare forskning. Denna uppsats tar avstamp i detta och försöker konkret skildra hur förhandlingar fungerar i praktiken; och de samband som kan ses med hjälp av ett tillitsbaserat ramverk. Målet är att förstå på vilket sätt förhandlingarna inleds, pågår och slutligen når 'balanserade lösningar'. Eftersom det råder ett underskott av beskrivningar på vilket sätt 'enighet' tar sig uttryck i förhandlingar, har jag försökt att beskriva denna tillitsbaserade process genom en unik binär utväxling mellan enighet/oenighet. Det bekräftades att förhandlingar beror av den omgivande miljön och att de berikas av olika nöjes- och missnöjesuttryck. Samt, att graden av enighet/oenighet passar mer eller mindre bra beroende på var aktörerna befinner i just det tillfället. Även om angreppssättet kändes rimligt initialt visade det sig att 'enighet' bäst kan förstås som 'konsensus'. När konferensdeltagarna etablerat konsensus kring viktiga sakfrågor blomstrade gängse förhandlingar mellan dem. Dessutom pekade resultatet på att de lösningar som uppnåtts genom att aktörerna först etablerar konsensus och sedan får möjlighet att visa på ömsesidigt engagemang i diskussioner där missnöjesuttryck känts lämpliga; gör att lösningar enklare förflyttas från formella till informella miljöer, och vice versa.

The aim of this study is to investigate the role of human and social capital in start-up creation process. Specifically it reveals the types of interaction between “soft” factors and institutional characteristics of the regions and investigates to what extent does the role of human and social capital varies in different institutional settings. To address this questions a multilevel model has been used which allows to capture relationships both in time and space. The data used in this paper stem from regional macrodata on human and social capital as well as industrial structure of Swedish economy. The study revealed important facts about start up creation processes, namely dual characteristic of entrepreneurship patterns in Sweden. In the metropolitan regions of the country human and social capital play much more important role than in the other regions, where the entrepreneurial activity is to large extent a result of current economic conditions and industrial settings.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2007.

<p>Innovation Policy has been a high priority matter on the political agenda in Norway during the first half of this decade. In 2003-2004 the first two official policy-documents on innovation policy where publicised with great publicity. Based on official policy-documents, Norwegian research and analysis of public action plans for innovation, this thesis aims at finding the essence of Norwegian innovation policy. In addition, this thesis also tries to prove the relevance between contemporary theories of innovation and Norwegian innovation policy. This thesis could be seen as a critical scientific based remark to whether or not innovation should be claimed as a distinct area of politics in Norway.</p>

<p>Uppsatsen ”Östersjön – hav eller resurs?” är skriven 2008 av Amanda Haak på C-nivå med hjälp av handledaren Hele Kiimann, doktorand Kulturgeografiska institutionen Uppsala Universitet.</p><p>Gasledningsprojektet är ett av de mest debatterade projekten idag. Dagligen publiceras nya artiklar och skrifter om projektet och majoriteten av kritiken som riktas mot det är negativt. Syftet med denna uppsats är att jag skall beskriva de bakomliggande aspekterna för att därefter förklara gasledningsprojektet samt själv slutligen besluta om jag är för eller emot bygget av gasledningen. Efter att ha läst på om de om de olika argumentenoch studerat fakta är jag fortfarande mestadels negativt inställd. Detta beror på de omfattande negativa effekterna på Östersjöns marina miljön.</p><p>I min analys har jag tittat på tabeller över antalet ton landad fångst per år av ett fåtal fiskarter i Östersjön. Tanken var att jag därigenom skulle kunna se att arterna redan är under stora påfrestningar och därefter ställa en amatörmässig och spekulativ prognos om en gasledning antingen kan förvärra eller förbättra läget. Analysen visade att mängden torsk i Östersjön har minskat drastiskt de senaste åren. Detta tros bero på ökat fiske under 1980-talet i samband med en minskning av inflödet från Atlanten och därmed minskad salthalt. Gasledningen kan minska detta inflöde ytterligare vilket kan medföra att torskens reproduktion, som är beroende av en specifik salthalt, kollapsar och arten kan dö ut i Östersjön. Detta kan få konsekvenser både för fiskenäringen och för artsammansättningen i havet.</p><p>När jag började jobba med denna uppsats var det bestämt vilken väg gasledningen skulle ta genom Östersjön, men efter påtryckningar från delvis Svenskt håll har man nu börjat studera en alternativ dragning vilken även skall inkludera en förgrening till Sverige. Funderingarna kring en ny dragning uppkom på grund av att gasledningen skulle dras allt för nära Gotland och allt för långt in i den Svenska ekonomiska zonen. Den alternativa dragningen är endast på planeringsstadiet, men anses idag bli den slutgiltiga vägen förledningen. Detta kan vara intressant att följa upp och eventuellt göra en nykonsekvensanalys när den nya rutten är beslutad.</p>