<p>Abstract</p><p>Student democracy as an objective and as a means</p><p>Essay in Political Science, D-level</p><p>Author: Erik Lisshammar</p><p>Tutor: Susan Marton</p><p>Despite attitudes towards student democracy being generally positive, students have almost no influence over their position. This implementation study looks into whether or not students’ weak position of power results from something other than a democratising of schools taking priority when student influence is encouraged.</p><p>With an aim of explaining what is hoped to be achieved and if these intentions are to be spread, the purpose is to investigate to what extent standards concerning student democracy are transferred between institutions. In order to find out, the question is posed of whether their aims for student democracy conform. This overriding question is coupled together with the following four defining research questions:</p><p>1. Why does the government seek student democracy/influence?</p><p>2. Why does parliament seek student democracy/influence?</p><p>3. Why does the National Agency for Education seek student democracy/influence?</p><p>4. Why does the high school board for Karlstad and Hammarö seek student democracy/influence?</p><p>To answer all these questions, the theory of sociological institutionalisation is put into operation. It is then applied to documents that illustrate the institutions’ incentives and relations to one another. When the contents of the texts are analysed it is clear that all parties really want to increase student democracy/influence. Furthermore, all the institutions have an aim to improve students’ democratic power in society together with perceptions and behaviour in public life. The government and parliament are alone in striving after an improvement in students’ learning and making use of their competence, so the answer to the overriding question is actually no. Similarly, the National Agency for Education is also alone in its ambition to improve students’ knowledge as is the high school board in wanting to increase the freedom of choice for those concerned.</p><p>These differences, as well as the similarities, have a clear connection with the inter-institutional exchanges. Differing objectives are caused by an unsuccessful transfer of standards, whilst identical standards arise as a consequence of successful transfers.</p>

Vårt syfte med arbetet har varit att ta reda på lärares syn på samt arbete med elevinflytande. I vår uppsats har vi velat belysa förutsättningar, fördelar och nackdelar med elevinflytande. Vi har granskat vad som står i styrdokumenten angående ämnet och vi har också tittat på olika teorier som kan ligga bakom avsnittet om elevinflytande. Genom att använda oss av en kvalitativ forskningsmetod, har vi fått fram olika resultat om elevinflytande i praktiken. Vi har tolkat vårt resultat, som vi fått från våra intervjuer, utifrån den hermeneutiska traditionen vilket gett oss en bild av hur verkligheten kan se ut. Hur lärare ser på elevinflytande skiljer sig åt. Det formella inflytandet kännetecknas av klassråd och elevråd medan det informella präglar inflytandet i undervisningen. Vi har valt att lägga tyngd vid det informella elevinflytandet. Vårt resultat pekar på att elevinflytandet i undervisningen inte finns i den utsträckning som styrdokumenten förespråkar. Det är dock en önskan från de flesta lärare att elevinflytandet ska öka.

Uppsatsens syfte är att beskriva och jämföra två bild- och två svensklärares inställning och tolkning på och konstruktion av elevinflytande och demokratifostran, samt skapa en förståelse för hur elevinflytande och demokratifostran kan komma till uttryck i undervisningen på en grundskola i år 7-9 och på en gymnasieskola i respektive ämne ur ett lärandeperspektiv. Frågeställningarna som besvaras är: – Vilken inställning och tolkning har lärarna av elevinflytande och demokratifostran i relation till gällande styrdokument? – Hur konstruerar lärarna elevinflytande och demokratifostran i sin undervisning? – Vilka likheter och skillnader finns det mellan lärarnas inställning och tolkning på och konstruktion av elevinflytande och demokratifostran? I uppsatsen problematiseras elevinflytande och demokratifostran utifrån lärandeteorier, teorier kring demokrati och deliberativa samtal, samt utifrån vad tidigare forskning har visat. Studien är en kvalitativ undersökning där det insamlade empiriska materialet består av semistrukturerade intervjuer. En bildlärare och en svensklärare på en högstadieskola respektive en gymnasieskola i södra Sverige har intervjuats och det är de som utgör empirin för att uppnå studiens syfte. I resultatet framgår det att lärarna tolkar elevinflytande med att det kan handla om att individanpassa undervisningen utifrån elevens eget intresse och kunskapsnivå i ämnet. Lärarna har en positiv inställning till elevinflytande och de menar bland annat att lärandet stimuleras genom en ökad delaktighet. Resultatet visar också att lärarna ser en koppling mellan elevinflytande och uppdraget att fostra demokratiska medborgare. Styrdokumenten i bildämnet kunde upplevas som att de öppnade upp för större möjligheter för ett elevinflytande i jämförelse med ett mer teoretiskt ämne. Samtalet ses som en viktig komponent i samband med elevinflytande och det sociala samspelet upplevs som betydelsefullt för lärandet. Analysen visar att utifrån lärarnas beskrivningar kring elevinflytande och demokratifostran att de i undervisningen möjliggör demokratiska arbetsformer där eleverna kan lära sig demokratiska kompetenser. Utformningen sker genom olika lärandesituationer i form av aktiviteter som består av mellanmänskliga möten elever och lärare sinsemellan. De demokratiska kompetenser som eleverna får med sig är bland annat tolerans, respektera varandra, komma överens, samt ansvar för sig själv och andra.

No description available.

Den här uppsatsen behandlar elevinflytande över skolundervisningen. Alla styrdokument som reglerar den svenska skolan framhåller vikten av ett sådant inflytande, ändå tyder tidigare undersökningar på en allmän brist på elevinflytande på detta område. För att få inblick i elevernas syn på problemet intervjuade jag sex gymnasieelever. Resultatet visar att elevinflytande över undervisningen är en mycket viktig faktor när det gäller att skapa motivation bland elever. Brist på inflytande hämmar inte bara elevernas intresse för ämnet i fråga, det skadar dessutom deras förtroende för lärarna. Ur intervjumaterialet utkristalliserar sig en ideallärare, lyhörd för såväl elevernas åsikter som deras intressen. Eleverna visade dessutom ett starkt förtroende för sina lärares förmåga att leda dem rätt. / This essay explores the concept of student influence in class. All governing documents regarding the Swedish school emphasize the importance of student influence, yet previous studies indicate a general lack of it in practice. In order to get an insight into this problem from a student point of view, I interviewed six upper secondary school students. The results suggest that student influence in class is indeed an important factor in creating motivation among students. A lack of influence not only hampers the students’ interest in the subject in question, it also seriously impedes their reliance in their teachers. An ideal teacher, keenly alive to the opinions as well as to the interests of the students, crystallized from the interviews. The students also displayed a conspicuous trust in their teachers’ ability to guide them the right way.

<p>Syftet med den här studien är att få fördjupad kunskap om rektorers syn på ett elevråds försättningar och funktion i skolan. Utifrån syftet vill vi undersöka rektorers syn på elevinflytande och elevråd samt möjligheter och hinder för realisering. Vi vill även undersöka rektorers syn på lärares roll samt sin egen roll i arbetet med elevinflytande. I studien använder vi oss av en kvalitativ forskningsmetod av semi-strukturerad karaktär. Intervjuer med fyra rektorer, utgjorde underlag för studien. Studiens resultat visar att rektorerna har en positiv syn på elevinflytande och anser att elevråd innehar en viktig funktion i skolan. De hinder som rektorerna upplever finns är bland annat långsamma processer, eleverna själva och tiden. Möjligheterna anger de vara motivation för lärande, övning i demokrati samt goda relationer. Lärare är en förutsättning i arbetet med elevinflytande och även om rektorerna bär huvudansvaret, betonas samarbete i skolan för att aktivt elevinflytande ska gynnas och realiseras.</p>

<p>Syftet med uppsatsen var att undersöka elevdemokratins möjligheter och begränsningar genom intervjuer med elevers erfarenheter och upplevelser av inflytande på en gymnasieskola, som erbjuder elever boende på internat. Undersökningen av deras inflytande gällde även boendet.Uppsatsen bygger på elevernas berättelser och på observationer som gjorts under mina vistelser på skolan. Valet av kvalitativa intervjuer gjordes för att göra undersökningen mer djupgående. Det var hur eleverna resonerade kring demokrati och inflytande som uppsatsen fokuserade. Tio informanter valdes från olika nivåer av utbildningen.Undersökningen säger inget om hur olika åsikter fördelades bland skolans alla elever. Undersökningen visar dock att eleverna var kritiska till sina formella möjligheter till inflytande över skolans verksamhet genom representanter i skolans organ. De hade förväntningar på ökat inflytande och menade att det skulle finnas klassråd i alla klasser, att de borde få mer information från elevråd och att det skapades mötesplatser för skolledning och elever.Deras möjligheter till informellt inflytande i själva undervisningssituationen upplevdes mera positivt. Den demokratiska dialogen mellan elever och lärare varierade dock enligt eleverna beroende på lärarens inställning. Under de praktiska sysslorna med skötsel av djur och liknande var relationen ofta avspänd och ”demokratisk”.</p><p> </p>

<p>Sammanfattning</p><p>När informationssamhället avlöste det gamla industrisamhället krävdes en ny sorts grundskoleutbildning i Sverige. En målstyrd läroplan (Lpo94) utarbetades och infördes med start läsåret 1995/1996. Elevernas demokratiska fostran är en av de centrala frågorna i Lpo94.</p><p>Lpo 94 säger att undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt deltaga i samhällslivet. Skolan ska alltså fostra demokratiska medborgare som känner till och kan engagera sig i hur samhället är uppbyggt och hur det styrs. Syftet med denna uppsats har varit att titta på hur intentionerna i Lpo 94 uppfylls vad gäller det formella elevinflytandet på svenska grundskolor?</p><p>Den här uppsatsen undersöker det formella elevinflytandet på tre svenska grundskolor. Dels har skolornas dokumentering kring detta undersökts och dels har det genomförts en enkätundersökning bland eleverna.</p><p>Det har visat sig att skolornas dokumentering kring detta är bristfällig. Intentionerna i Lpo94 speglas inte helt i dessa dokument och dessa intentioner förs inte alls över till eleverna. Många elever är omedvetna om vad målet med formellt elevinflytande är och vissa elever känner inte ens till att det finns ett formellt elevinflytande. Skolornas utbildning i demokrati behöver således bli bättre och tydligare.</p> / <p>Abstract</p><p>As the information society replaced the old industrial society, a new ground education was needed in Sweden. A target-based national curriculum (Lpo94) was prepared and implemented starting the school year 1995/1996.</p><p>Lpo 94 states that the education should be practised in democratic forms and prepare the pupils for an active participation in the society. By means the school should form democratic citizens who are aware of, and can involve in how the society is structured and managed. The purpose of this essay has been to have a closer look at how the intentions of Lpo94 have been complied as in regards of the formal student influence in Swedish schools.</p><p>This essay investigates the formal student influence in three Swedish schools. It looks into the schools documentation in this matter, as well as performed a poll among the pupils.</p><p>As it turns out the schools documentation in this matter is absent. The Lpo94 intentions do not show in these documents, and the intentions are not passed on to the students. Several students are unaware of the target with a formal student influence and many students are unaware of the fact that there exists such. The schools education in democracy needs to be better and clearer.</p>

I detta examensarbete har jag försökt ta reda på hur elevinflytandebegreppet kan uppfattas av några olika lärare, vilka motiv det finns för att ge elever inflytande och hur elever kan ha inflytande i skolan. Lärarna jag intervjuade menade att elevinflytande är elevernas möjlighet att påverka olika delar av skolan, genom formella och informella kanaler, i grupp och individuellt. I litteraturen stod elevinflytande vanligen för elevernas delaktighet i mer eller mindre formaliserade beslutsprocesser, men har också beskrivits som påverkan i de social relationer eleverna har som rör skolan. Jag har också tittat på varför elever ska ha inflytande i skolan. Lärarna jag intervjuat ger exempel på fem orsaker till varför elever ska ha inflytande: demokratifostran, skolan blir roligare, elevernas presterar bättre, vikänslan i gruppen kan stärkas och eleverna kan utveckla sin personlighet genom sitt inflytande. I litteraturen gavs fyra motiv för elevinflytande: demokratifostran, elevinflytande som en mänsklig rättighet, att inlärningen främjas och att elevernas erfarenheter kan tas tillvara och utnyttjas. Hur elever ges inflytande i skolan fick jag flera exempel på både genom intervjuerna och i litteraturen. Elevinflytandet kan vara mer eller mindre formellt. Klassråd och elevråd är exempel på formellt elevinflytande, medan det inflytande eleverna har under lektioner kan ses som mer informellt. Det finns också olika metoder för att ge eleverna inflytande över sin skolsituation.

Syftet med den här studien är att få fördjupad kunskap om rektorers syn på ett elevråds försättningar och funktion i skolan. Utifrån syftet vill vi undersöka rektorers syn på elevinflytande och elevråd samt möjligheter och hinder för realisering. Vi vill även undersöka rektorers syn på lärares roll samt sin egen roll i arbetet med elevinflytande. I studien använder vi oss av en kvalitativ forskningsmetod av semi-strukturerad karaktär. Intervjuer med fyra rektorer, utgjorde underlag för studien. Studiens resultat visar att rektorerna har en positiv syn på elevinflytande och anser att elevråd innehar en viktig funktion i skolan. De hinder som rektorerna upplever finns är bland annat långsamma processer, eleverna själva och tiden. Möjligheterna anger de vara motivation för lärande, övning i demokrati samt goda relationer. Lärare är en förutsättning i arbetet med elevinflytande och även om rektorerna bär huvudansvaret, betonas samarbete i skolan för att aktivt elevinflytande ska gynnas och realiseras.