• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 75
  • 4
  • Tagged with
  • 79
  • 54
  • 23
  • 21
  • 21
  • 21
  • 19
  • 17
  • 12
  • 10
  • 8
  • 7
  • 6
  • 6
  • 6
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
21

Plönningeskolan : en studie av elevdemokrati och elevinflytande

Hakopian, Vahram January 2010 (has links)
Syftet med uppsatsen var att undersöka elevdemokratins möjligheter och begränsningar genom intervjuer med elevers erfarenheter och upplevelser av inflytande på en gymnasieskola, som erbjuder elever boende på internat. Undersökningen av deras inflytande gällde även boendet.Uppsatsen bygger på elevernas berättelser och på observationer som gjorts under mina vistelser på skolan. Valet av kvalitativa intervjuer gjordes för att göra undersökningen mer djupgående. Det var hur eleverna resonerade kring demokrati och inflytande som uppsatsen fokuserade. Tio informanter valdes från olika nivåer av utbildningen.Undersökningen säger inget om hur olika åsikter fördelades bland skolans alla elever. Undersökningen visar dock att eleverna var kritiska till sina formella möjligheter till inflytande över skolans verksamhet genom representanter i skolans organ. De hade förväntningar på ökat inflytande och menade att det skulle finnas klassråd i alla klasser, att de borde få mer information från elevråd och att det skapades mötesplatser för skolledning och elever.Deras möjligheter till informellt inflytande i själva undervisningssituationen upplevdes mera positivt. Den demokratiska dialogen mellan elever och lärare varierade dock enligt eleverna beroende på lärarens inställning. Under de praktiska sysslorna med skötsel av djur och liknande var relationen ofta avspänd och ”demokratisk”.
22

Demokratiutbildning i den svenska grundskolan / Education in democracy in Swedish primary school

Karlsson, Magnus January 2007 (has links)
Sammanfattning När informationssamhället avlöste det gamla industrisamhället krävdes en ny sorts grundskoleutbildning i Sverige. En målstyrd läroplan (Lpo94) utarbetades och infördes med start läsåret 1995/1996. Elevernas demokratiska fostran är en av de centrala frågorna i Lpo94. Lpo 94 säger att undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt deltaga i samhällslivet. Skolan ska alltså fostra demokratiska medborgare som känner till och kan engagera sig i hur samhället är uppbyggt och hur det styrs. Syftet med denna uppsats har varit att titta på hur intentionerna i Lpo 94 uppfylls vad gäller det formella elevinflytandet på svenska grundskolor? Den här uppsatsen undersöker det formella elevinflytandet på tre svenska grundskolor. Dels har skolornas dokumentering kring detta undersökts och dels har det genomförts en enkätundersökning bland eleverna. Det har visat sig att skolornas dokumentering kring detta är bristfällig. Intentionerna i Lpo94 speglas inte helt i dessa dokument och dessa intentioner förs inte alls över till eleverna. Många elever är omedvetna om vad målet med formellt elevinflytande är och vissa elever känner inte ens till att det finns ett formellt elevinflytande. Skolornas utbildning i demokrati behöver således bli bättre och tydligare. / Abstract As the information society replaced the old industrial society, a new ground education was needed in Sweden. A target-based national curriculum (Lpo94) was prepared and implemented starting the school year 1995/1996. Lpo 94 states that the education should be practised in democratic forms and prepare the pupils for an active participation in the society. By means the school should form democratic citizens who are aware of, and can involve in how the society is structured and managed. The purpose of this essay has been to have a closer look at how the intentions of Lpo94 have been complied as in regards of the formal student influence in Swedish schools. This essay investigates the formal student influence in three Swedish schools. It looks into the schools documentation in this matter, as well as performed a poll among the pupils. As it turns out the schools documentation in this matter is absent. The Lpo94 intentions do not show in these documents, and the intentions are not passed on to the students. Several students are unaware of the target with a formal student influence and many students are unaware of the fact that there exists such. The schools education in democracy needs to be better and clearer.
23

Elevers och lärares uppfattningar om elevdemokrati i årskurs fyra

Svensson, Caroline, Sandström, Linnea January 2008 (has links)
Syftet med studien är att beskriva och analysera elevers och lärares uppfattningar om elevdemokrati i undervisningen. Frågeställningarna som vi utgår ifrån är följande: • Hur uppfattar elever elevdemokrati? • Hur arbetar lärare för att utföra uppdraget att ”undervisningen skall bedrivas i demokratiska arbetsformer”? • Hur påverkar ett demokratiskt arbetssätt undervisningen och elever? • Hur uppfattar elever och lärare betydelsen av elevdemokrati? Studien bygger på kvalitativa intervjuer med både lärare och elever i årskurs fyra. Vi har genomfört intervjuerna i sex klasser med en lärare och tre elever från varje klass. Efter genomförandet av studien har vi fått en tydligare bild av hur elevinflytande kan se ut i skolan och vilken betydelsefull, svår och utmanande uppgift lärarna har att uppfylla läroplanens mål att undervisningen skall bedrivas i demokratiska arbetsformer. Till stor del tycker vi att lärarnas och elevernas syn på hur elevinflytandet i klassrummet fungerar stämmer väl överens. Vi uppmärksammade att alla lärare jobbar för att eleverna ska ha inflytande i skolan, det skiljer sig däremot hur mycket inflytande eleverna har och över vad. Lärarna verkade inte låta elevdemokrati genomsyra all undervisning utan de lät eleverna ha inflytande inom vissa ämnen och på lektioner då lärarna ansåg att det passade. Eleverna ansåg att de fick ha ett visst inflytande över undervisningen och att lärarna till en viss grad tog till vara på deras idéer. Det eleverna beskrev att de hade mest inflytande över var arbetssätt och redovisningsformer.
24

Elevers och lärares uppfattningar om elevdemokrati i årskurs fyra

Svensson, Caroline, Sandström, Linnea January 2008 (has links)
<p>Syftet med studien är att beskriva och analysera elevers och lärares uppfattningar om elevdemokrati i undervisningen. Frågeställningarna som vi utgår ifrån är följande:</p><p>• Hur uppfattar elever elevdemokrati?</p><p>• Hur arbetar lärare för att utföra uppdraget att ”undervisningen skall bedrivas i demokratiska arbetsformer”?</p><p>• Hur påverkar ett demokratiskt arbetssätt undervisningen och elever?</p><p>• Hur uppfattar elever och lärare betydelsen av elevdemokrati?</p><p>Studien bygger på kvalitativa intervjuer med både lärare och elever i årskurs fyra. Vi har genomfört intervjuerna i sex klasser med en lärare och tre elever från varje klass.</p><p>Efter genomförandet av studien har vi fått en tydligare bild av hur elevinflytande kan se ut i skolan och vilken betydelsefull, svår och utmanande uppgift lärarna har att uppfylla läroplanens mål att undervisningen skall bedrivas i demokratiska arbetsformer. Till stor del tycker vi att lärarnas och elevernas syn på hur elevinflytandet i klassrummet fungerar stämmer väl överens.</p><p>Vi uppmärksammade att alla lärare jobbar för att eleverna ska ha inflytande i skolan, det skiljer sig däremot hur mycket inflytande eleverna har och över vad. Lärarna verkade inte låta elevdemokrati genomsyra all undervisning utan de lät eleverna ha inflytande inom vissa ämnen och på lektioner då lärarna ansåg att det passade.</p><p>Eleverna ansåg att de fick ha ett visst inflytande över undervisningen och att lärarna till en viss grad tog till vara på deras idéer. Det eleverna beskrev att de hade mest inflytande över var arbetssätt och redovisningsformer.</p>
25

Elevinflytande. Hur lärare ser på elevers inflytande i skolan. / Pupil participation. Teachers view on pupils participation in school.

Stenson, Erika January 2001 (has links)
<p>I detta examensarbete har jag försökt ta reda på hur elevinflytandebegreppet kan uppfattas av några olika lärare, vilka motiv det finns för att ge elever inflytande och hur elever kan ha inflytande i skolan. </p><p>Lärarna jag intervjuade menade att elevinflytande är elevernas möjlighet att påverka olika delar av skolan, genom formella och informella kanaler, i grupp och individuellt. I litteraturen stod elevinflytande vanligen för elevernas delaktighet i mer eller mindre formaliserade beslutsprocesser, men har också beskrivits som påverkan i de social relationer eleverna har som rör skolan. </p><p>Jag har också tittat på varför elever ska ha inflytande i skolan. Lärarna jag intervjuat ger exempel på fem orsaker till varför elever ska ha inflytande: demokratifostran, skolan blir roligare, elevernas presterar bättre, vikänslan i gruppen kan stärkas och eleverna kan utveckla sin personlighet genom sitt inflytande. I litteraturen gavs fyra motiv för elevinflytande: demokratifostran, elevinflytande som en mänsklig rättighet, att inlärningen främjas och att elevernas erfarenheter kan tas tillvara och utnyttjas. </p><p>Hur elever ges inflytande i skolan fick jag flera exempel på både genom intervjuerna och i litteraturen. Elevinflytandet kan vara mer eller mindre formellt. Klassråd och elevråd är exempel på formellt elevinflytande, medan det inflytande eleverna har under lektioner kan ses som mer informellt. Det finns också olika metoder för att ge eleverna inflytande över sin skolsituation.</p>
26

"Fast en gång på sommarlovet tvingades vi att vara med på aktiviteter" : Om elevdemokriti i fritidshem

Tiberg, Linda, Honeth, Anna January 2015 (has links)
No description available.
27

Elever med oroväckande skolfrånvaro, risk- och skyddsfaktorer och förebyggande insatser / Students with school refusal behavior, risk- and protection factors and prevention achievements

Jonsson, Marie January 2014 (has links)
Bakgrund: Skolfrånvaro är ett komplext problem som fått större uppmärksamhet på senare tid. Det kan betraktas som ett folkhälsoproblem då det såväl ur ett individ- som samhällsperspektiv är en riskfaktor för framtida utanförskap. En ofullständig skolgång försvårar ett aktivt deltagande i arbets- och samhällsliv vilket i sin tur ökar risken för ohälsa ur många aspekter. Syfte:Syftet med denna studie var att studera risk- och skyddsfaktorer för oroväckande skolfrånvaro och att ur ett systemteoretiskt och salutogent perspektiv analysera vad som beskrivs som framgångsfaktorer för ökad närvaro. Metod: Litteraturstudie där data utgörs av resultat från sex utvalda artiklar. Analysen av data med en kvalitativ innehållsanalys av dessa artiklar.. Resultat: Fyra huvudkategorier med underkategorier växte fram och ett övergripande tema bildades. De fyra huvudkategorierna var multipla riskfaktorer för skolfrånvaro, konsekvenser av skolfrånvaro, åtgärder för att minska frånvaro och förmodade vinster av detta. Det övergripande temat var relationer som återkom som den enskilt viktigaste komponenten på samtliga nivåer. Riskfaktorer för hög skolfrånvaro finns på individ, -familj-, skol- och samhällsnivå. Dessa riskfaktorer interagerar med varandra och har en kumulativ effekt. På samma vis finns skyddsfaktorer på samtliga nivåer. Skolan kan betraktas som ett system där faktorer i miljö och relationer kan beskrivas som systemkrafter som drar elever antingen till eller från skolan. Konklusion: Goda relationer är en kraftfull skyddsfaktor på alla nivåer och skolan som möter alla barn och ungdomar har en unik möjlighet att utgöra trygghet och stå för kontinuitet, stabilitet och positiva relationer. För elever med riskfaktorer på individ-, och familjenivå kan skolan vara en värdefull skyddsfaktor samtidigt som en dålig skolmiljö kan utgöra en riskfaktor.
28

Elevinflytande i mästarlära, möjligt eller omöjligt? : en studie om dansundervisning på gymnasiet i ett lärarperspektiv

Nordin, Susanne January 2014 (has links)
Detta är en studie om hur elevinflytande kan möjliggöras i dansundervisningen på gymnasieskolans estetiska program. Danseleverna tränar konstnärlig dans för scenen, med rötter i västerländska danstraditioner. Det är i mötet mellan skolans styrdokument och dansundervisning som mästarlära, som studien rör sig. Jag har använt mig av halvstrukturerade, kvalitativa intervjuer och ställt frågor till några danslärare med lång erfarenhet av att undervisa i dans. Utifrån några valda mål i ämnet Dansteknik har jag formulerat ett antal intervjufrågor. Jag har önskat veta mer om hur danslärare ser på frågan om elevinflytande i dansundervisningen, och hur uppdraget om elevers delaktighet realiseras i skolans arbete. Resultatet av studien har visat på fler möjligheter än svårigheter i mötet mellan dansens mästarlära och skolverkets krav på elevinflytande. Jag har funnit att undervisningen i dans anpassar sig till gymnasieskolans styrdokument, men också till skolans generella miljö. Syftet med dansundervisningen påverkar naturligt undervisningens utformning. Jag har i min studie funnit en stor variation av metoder och lärstilar i dans, ämnade för att möjliggöra en mer elevaktiv dansundervisning.
29

Elevdemokrati i teori och praktik : En kvalitativ studie gällande samhällskunskapslärares synsätt och uppfattningar kring det elevdemokratiska arbetet i gymnasieskolan

Larsson, Sofia January 2018 (has links)
Syftet med studien är att undersöka lärarens uppfattningar och synsätt kring det elevdemokratiska arbetet, om den moderna informationsteknologin påverkar arbetet, samt att se huruvida det finns några tendenser kring att verksamhetens arbete påverkar lärarens arbete inom samhällskunskapsämnet. I studien genomfördes semi-strukturerade intervjuer bland fem gymnasielärare som sedan analyserades utifrån en tematisk analys. Intervjuerna ägde rum på två olika gymnasieskolor i Östersund, en friskola och en kommunal skola. Resultatet visade på att de flesta av lärarna ansåg sig missnöjda med verksamhetens arbete, och att slutsatsen utifrån detta var att detta kunde påverka lärarens eget arbete med elevdemokrati negativt. Informationsteknologin ansågs av samtliga lärare påverka det elevdemokratiska arbetet i en positiv riktning, och gällande synen på elevdemokratin ansåg lärarna att fenomenet är grundläggande för arbetet inom skolan. / <p>Godkännande datum: 2018-06-02</p>
30

Demokratiuppdraget : - En kvalitativ intervjustudie utifrån fyra lärare i grundskolans tidigare år

Eriksson, Sara, Lundström, Elsa January 2018 (has links)
Syftet med studien var att analysera hur fyra lärare arbetar med skolans demokratiska uppdrag i grundskolans tidigare år. För att uppnå syftet har studien utgått från fyra frågeställningar: Hur definierar lärarna skolans demokratiska uppdrag? Vad anser lärarna att det finns för möjligheter med att arbeta med demokratiuppdraget i klassrummet? Vad anser lärarna att det finns för begränsningar med att arbeta med demokratiuppdraget i klassrummet? Hur tillämpar lärarna demokrati i undervisningen? Studiens empiri samlades in med hjälp av kvalitativa intervjuer och tematiserades utifrån studiens frågeställningar.   Resultatet visade att samtliga lärare förmedlar demokrati till eleverna i någon form men att det skiljde sig i utsträckning samt hur lärarna tillämpar det i undervisningen. Det visade sig att demokratiuppdraget är ett svårdefinierat begrepp och två av lärarna menade att de har stora elevgrupper och säger sig därför behöva en resurs för att lyckas bättre vid förmedlandet av skolans demokratiuppdrag. Det visade sig även att två lärare menade att det är positivt för undervisningen med demokratiska arbetsformer där eleverna görs delaktiga och blir därmed engagerade.

Page generated in 0.0576 seconds