Syftet med examensarbetet har varit att undersöka om klassråd och elevråd är fungerande demokratiska fora. Arbetet innehåller en enkätundersökning på tre skolor där vi vänt oss till elever i årskurs fem. Vi har även intervjuat klasslärarna i respektive klass. Resultatet av undersökningen visar att elever och lärare upplever klassråd och elevråd som bra demokratiska fora, men att den demokratiska processen upplevs som enklare i klassråd än i elevråd.

Undersökningens resultat följer inte riktlinjerna i Lpf 94. Detta baseras på att det är endast ungefär 50 % i medeltal av eleverna som inte anser sig ha någon form av elevinflytande. De frågor som ligger till grund för detta antagande är elevinflytande rörande kursers upplägg och innehåll, betygssättning, utvärdering av avslutad kurs, möten i programråd, påverkan genom elevrepresentanter och skolans miljö. Detta resultat ligger i linje med Gun Wiklunds studie från 1996 som presenteras i kapitel 3. Det är också en klar majoritet av eleverna som önskar mer elevinflytande inom olika områden. När det gäller elevernas kännedom om vilka rättigheter de har enligt läroplanen Lpf 94 när det gäller elevinflytande svarade majoriteten (87,6%) av eleverna att de inte känner till sina rättigheter i läroplanen Lpf 94 rörande elevinflytande. Min slutsats blir att det är en alldeles för stor andel av elever på gymnasieskolan som tycker att de inte har något elevinflytande på olika områden. Enligt Lpf 94 är de berättigade till detta. Givetvis måste dock en balans mellan vad eleverna och lärarna tycker uppnås. Man kan inte tillfredsställa alla krav som önskas från elevernas sida.

Syftet är att undersöka hur demokrati kan skapas i skolmiljön, vad som styr demokratisynen i den svenska skolan och hur dokument och lagar påverkar lärares och elevers demokratiska möten i skolan. Detta belyses genom kvalitativa studier av litteratur kring styrdokument och lagar, den progressiva pedagogikens demokratisyn, djupintervjuer med lärare som anser att demokrati i skolmiljön är avgörande för skolans roll i samhället, samt tidigare forskning och kompletterande källor. Läsning av en omfattande mängd pedagogisk och filosofisk litteratur författad under 1900- talet av så kallade progressiva pedagoger ger en fördjupad bild av det demokratibegrepp som många lagstiftare, forskare, författare och debattörer använder utan att definiera vad de menar. Demokrati som västerländskt styrelseskick är inte detsamma som demokrati, eller demokratiska värderingar. Den här undersökningen ifrågasätter skolverkets och skollagens otydliga definition av de "demokratiska värderingar" som är tänkta att utgöra grundvalen för hela utbildningen. Den försöker förstå demokratibegreppet ur ett progressivt pedagogiskt perspektiv och ger lärare utrymme att berätta om sin demokratisyn och de metoder som gestaltar denna, samt upplevelsen av hur styrdokumenten kan hjälpa eller stjälpa. I belysning av allt detta, samt tidigare forskning som även den tampas med svårigheterna att tolka styrdokumenten, diskuteras de praktiker som skapar förutsättningar för eller förhindrar demokratiska möten i skolan. I mitt gestaltande arbete ville jag låta barns egna yttryck ta plats och det resulterade i en film där barns berättelser får framträda, varvade med citat ur lagar, dokument och litteratur. Bilderna visar organiskt växande. På väggen mitt emot ernjuds besökarna att skapa sitt eget uttryck med tavelkritor. Väggern är delad i två halvor och den ena sidan markerad som förbjuden att skriva och rita på. Vid ett seminarium 2016-05-26 kl. 15:30 bjöds besökarna in till ett öppet samtal om barn, yttrandefrihet och demokrati tillsammans med mig och Pernilla Glaser. Samtalsledare var Zelda Bingert, 13 år.

<p>Att undersöka möjligheterna att åstadkomma elevdemokratisering genom ett elevråd utgör studiens syfte. Detta mot bakgrund av den svenska skolans värdegrund som lyfter fram elevernas inflytande över sin utbildning, samt deras rättigheter att bli hörda, att organisera sig och att påverka sin vardag. Det åligger läraren att och föra över demokratiska värderingar samt att fostra demokratiska medborgare, enligt styrdokumenten. Elevrådet vid en gymnasieskola i Halland utgör studieobjektet för undersökningen, som granskas genom de mötesprotokoll, informationsbroschyrer och affischer som producerats under dess första verksamhetsår. Metoden för materialinsamling och dess bearbetning har sin utgångspunkt i teorier som presenteras inom ramen för demokrati- och pedagogikforskning inom den svenska skolan. Vid sidan av de skriftliga dokumenten förs även informella samtal med medlemmar i elevrådet samt pedagoger vid skolan. Materialet väljs ut och valideras i förhållande till teorier kring demokratins form, innehåll och värde. Därefter belyses elevrådets arbete vid den specifika skolan, utifrån en pedagogisk teori om deliberativ skoldemokrati, grundat på dialog och samförstånd mellan både elever och lärare. Det är de främsta argumenten som ska föregå lärarens auktoritet eller andra statusaspekter. Det företagsamma lärandet är en relativt ny pedagogik och elevrådets arbete utvärderas utifrån en rad sociala färdigheter, som kan sammankopplas med elevernas möjligheter att demokratisera sig själv och övriga elever vid skolan, genom elevrådsverksamheten. Resultatet visar på de pedagogiska metodernas avgörande betydelsen för att implementera demokratiska värderingar och arbetsmetoder hos eleverna, som möjliggör uppnåendet av en elevdemokratiserande skolutveckling. Därifrån kan elever, lärare och skolledning arbeta integrerat, vid sidan av varandra för en skolutveckling utifrån ett elevperspektiv.</p>

Elevinflytande i skolan är centralt för individuella elevers utveckling, deras framtida deltagande i samhället och för ett lands övergripande framsteg. Med tanke på dessa aspekter är graden av elevinflytande inom skolsystemet i Kenya, ett land som siktar på att utvecklas, mycket intressant att studera. Syftet med denna uppsats är att fastställa hur utbrett elevinflytandet är i en kenyansk gymnasieskola och vad detta beror på. Undersökningen söker svar på hur organisationen för elevinflytande är strukturerad, vilka områden eleverna kan påverka och vilka problem som är knutna till elevinflytande. Rapporten studerar en kenyansk gymnasieskola i staden Eldoret. Eftersom Kenya och det kenyanska utbildningssystemet är okända fenomen i Sverige är bakgrunden i uppsatsen omfattande och placerad relativt tidigt för att på så sätt ge läsare nödvändig bakgrundskunskap. En kvalitativ metod kombinerad med Deweys och Säljös teoretiska perspektiv på elevinflytande utgör den metodiska och teoretiska grunden i uppsatsen. Intervjuer, observationer och kenyanska gymnasieskolans styrdokument används för att besvara studiens frågeställningar. Observationer kombinerade med intervjuer av rektor, ansvarig elevrepresentant, elever och lärare har genomförts i följande ämnen: Engelska, Fysik, Historia och Jordbrukskunskap. Undersökningens resultat illustrerar att grundsynen på elevinflytande samt den upprättade organisatoriska strukturen för elevinflytande utgör goda teoretiska förutsättningar för en hög nivå av inflytande. I praktiken visar dock studien att områden med övervägande hög grad av inflytande är väldigt få. Dessutom fastställs flera problem som begränsar elevinflytandet. Den här undersökningen bekräftar på många sätt tidigare forskning men utökar även forskningshorisonten. Bland annat knyter studien alla begränsande problem till avsaknaden av tydliga och konkreta riktlinjer för direkt elevinflytande i skolans styrdokument. Få direktiv finns för hur elevinflytandet bör organiseras och inom vilka områden eleverna bör ha inflytande. Vidare ger styrdokumenten inga lösningsförslag på de begränsande problem de tar upp. Dessa oklara riktlinjer skapar förvirring i skolan och är huvudorsaken till varför informanternas svar stundtals skiljer sig samt till varför nivån på elevinflytandet varierar mellan skolor, ämnen, lärare och elever. Trots att förutsättningarna är goda, i form av grundsyn och organisatorisk struktur, leder följaktligen avsaknaden av tydliga och konkreta riktlinjer till att elevinflytandet är mer begränsat än utbrett på den undersökta skolan.

Att undersöka möjligheterna att åstadkomma elevdemokratisering genom ett elevråd utgör studiens syfte. Detta mot bakgrund av den svenska skolans värdegrund som lyfter fram elevernas inflytande över sin utbildning, samt deras rättigheter att bli hörda, att organisera sig och att påverka sin vardag. Det åligger läraren att och föra över demokratiska värderingar samt att fostra demokratiska medborgare, enligt styrdokumenten. Elevrådet vid en gymnasieskola i Halland utgör studieobjektet för undersökningen, som granskas genom de mötesprotokoll, informationsbroschyrer och affischer som producerats under dess första verksamhetsår. Metoden för materialinsamling och dess bearbetning har sin utgångspunkt i teorier som presenteras inom ramen för demokrati- och pedagogikforskning inom den svenska skolan. Vid sidan av de skriftliga dokumenten förs även informella samtal med medlemmar i elevrådet samt pedagoger vid skolan. Materialet väljs ut och valideras i förhållande till teorier kring demokratins form, innehåll och värde. Därefter belyses elevrådets arbete vid den specifika skolan, utifrån en pedagogisk teori om deliberativ skoldemokrati, grundat på dialog och samförstånd mellan både elever och lärare. Det är de främsta argumenten som ska föregå lärarens auktoritet eller andra statusaspekter. Det företagsamma lärandet är en relativt ny pedagogik och elevrådets arbete utvärderas utifrån en rad sociala färdigheter, som kan sammankopplas med elevernas möjligheter att demokratisera sig själv och övriga elever vid skolan, genom elevrådsverksamheten. Resultatet visar på de pedagogiska metodernas avgörande betydelsen för att implementera demokratiska värderingar och arbetsmetoder hos eleverna, som möjliggör uppnåendet av en elevdemokratiserande skolutveckling. Därifrån kan elever, lärare och skolledning arbeta integrerat, vid sidan av varandra för en skolutveckling utifrån ett elevperspektiv.

Student influence is a well debated subject and all Swedish teachers should let the students influence their education. According to research the student influence is generally low and something that varies from school to school. The school policy documents do not clarify how much impact the students get to have on their education and the impact is therefore something that every individual teacher decides. These individual differences are the reason of this study. This is a qualitative study about four teachers work and thoughts focusing on the subject of school democracy and student influence in the school environment. The study is based on qualitative interviews in order to highlight four different teacher’s thoughts. Previous scientific studies show that students do not utilize their right of impact that the school policy documents give them. According to the school policy documents all Swedish schools are obligated to teach about democracy, not only convey democratic values but also how to practice and use it. These facts made me want to look in to how teachers think about the responsibility they have to let the students influence their education. What conditions do they think have to exist in order to have student democracy? The conclusions of this study are that the meaning of the concept student influence varies between the four interviewed teachers and the teacher’s point of view does affect the extent of the student influence. The gain of student impact, that all teachers mention, is motivated students. The teachers all think that having an open dialogue with the students is of importance, as well as letting the students take responsibility for their actions. The teachers also talk about the importance of having a culture in the classroom that allows everyone to make mistakes without having to be ashamed of them. Some of the teachers thought that the way for students to make an impact on their education rather happens through the student councils than through having a say in their everyday life in school.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på elevers åsikter, tankar, upplevelser och visioner om elevinflytande samt att låta elever komma till tals. Speciellt eftersom den mesta forskningen gällande barn och unga avser de vuxnas syn på denna grupp. Problemformuleringarna i denna studie är “Elevers upplevelser av reellt elevinflytande” och “Elevers visioner om elevinflytande”. Genom att genomföra fokusgruppsintervjuer i årskurs 4-6 samlades studiens data in. Sammanlagt 40 elever deltog i intervjuerna. Resultatet visar att det finns olika delar av skolvardagen som eleverna har inflytande över. Dessa delar berör lektionsinnehåll, samarbete och skolgemensamma situationer. Även elevernas önskan och visioner om inflytande kom fram i intervjuerna i form av att få ha inflytande över ingångar till lärande, planering, hjälpmedel, schemat och arbetsmiljö.Slutsatser som framkommit är att eleverna har inflytande över det mesta innehållet i sin skoldag, exempelvis delar av lektionsinnehåll. De tycker även att det är viktigt att få vara med och påverka eftersom de blir mer motiverade när de är införstådda i arbetsuppgifterna de förväntas utföra.De aspekter av skolan som eleverna vill ha inflytande över är sådant de idag inte har inflytande över, exempelvis schema och redovisningsform. Samt att de vill ha ännu mer inflytande över det de redan får påverka.

I snart 170 år har Uppsala studentkår värnat om studentdemokrati och studenternas studiesituation. En stor del av dagens kårverksamhet mot studenterna bedrivs av arvoderade studiebevakare. Dessa byts ut varje hösttermin. Studiens syfte var att kartlägga och analysera kunskapsöverföringen mellan före detta och nya studiebevakare, samt att se vilka kunskapskrav som ställs på studiebevakare och varför. Detta genomfördes genom kvalitativa intervjuer av studiebevakare, nuvarande och före detta.   Resultaten visar stora skillnader från studiebevakare till studiebevakare. Ett mindre antal upplevde goda överlämningar och en välstrukturerad kunskapsöverföring, medan en stor del av de intervjuade upplevde en bristande eller helt obefintlig kunskapsöverföring i form av överlämning. Det framgick tydligt hur tidsbrist, strukturella brister samt interpersonella relationer påverkade möjligheterna till överlämningar negativt. Kunskapskraven ställda på studiebevakare är outtalade, det som istället premieras är engagemang inom studentdemokratiska verksamheter samt sociala förmåga.   Avslutningsvis diskuterades det stressiga arbetsklimatet studiebevakare verkar inom och hur Uppsala studentkår kan ta lärdom av andra ideella organisationer för att förbättra kunskapsöverföringen. / For almost 170 years, Uppsala student union has been active in student democracy related issues at Uppsala University. The student representatives of Uppsala student union are a major part of Uppsala student unions efforts to protect the rights of students. These student representatives are exchanged every year. The aim of this study was to map and analyze the knowledge transfer between resigning and new student representatives and to investigate which knowledge demands are put on student representatives and why. This was accomplished through interviews with both current and resigned student representatives. Results show big differences in attitudes regarding the knowledge transfer. Negative experiences of knowledge transfers were due to lack of time, lack of structure and due to bad interpersonal relationships. The knowledge demands put on student representatives appear to be implicit. Instead, the main focus was directed to demands on a certain dedication to student democracy and social skill. Lastly, possible explanations for the situation and proposals for future studies were presented.

Elevdemokrati är ett vanligt använt uttryck, men är skolan verkligen demokratisk? I detta arbete har jag sökt ta reda på om och när den i så fall var/är det. Detta är gjort med utgångspunkt i läroplanerna från 1980, 1994 och 2011 utifrån Robert Dahls fem demokratikriterier; av vilka alla måste uppnås för att uppnå en idealdemokrati. Resultatet visar att alla tre läroplaner uppfyller samma tre demokratikriterier: effektiv delaktighet, upplyst kunnande och inkludering uppnås i samtliga, medan kontroll över dagordningen och politisk jämlikhet inte uppnås i någon av dem. Att kontroll över dagordningen inte uppnås är inte förvånande, då den kan tänkas krocka med skolplikten, men att politisk jämlikhet inte gör det är mer oväntat och kan orsaka problem för samhällskunskapsläraren.