Syftet med uppsatsen var att få ökad kunskap om elevskyddsombud på skolan. Samt att få kunskap om elevernas inställning till att påverka sin arbetsmiljö. Men även att synliggöra elevernas kunskaper om arbetsmiljöarbetet på skolan samt deras kunskaper om elevskyddsombud. Även att hitta förbättringar inom dessa områden. Frågeställningen behandlade elevernas möjlighet att påverka sin egen arbetsmiljö samt förbättringar i det arbetet. Metoden var intervjuer men även observationer under tiden jag arbetat som lärare. Under intervjuerna använde jag mig av en metod som kallas ”fyra hörn”. Metoden går ut på att alla deltagare har en del av ett papper att skriva ner stödord på. Det som deltagarna har gemensamt skrivs i mitten eller om det är något informanterna anser vara extra viktigt. Deltagarna var fyra flickor årskurs 7, fyra pojkar årskurs 7 som intervjuades i varsin grupp. Det var även en blandgrupp med tre flickor årskurs 9 och två pojkar årskurs 9. Resultat visar att eleverna hade dålig kunskap om hur de kan påverka sin arbetsmiljö. Det kom även fram att de hade lite kunskap om vilka rättigheter de har att delta i arbetsmiljöarbetet på skolan. Det fanns ett intresse hos eleverna att kunna påverka sin egen arbetsmiljö i vissa frågor, men inte alla. Ett förslag är att skolor behöver utbilda elever och elevskyddsombud i arbetsmiljöarbete. Organisatoriskt måste skolan se till att möten som elevskyddsombuden har rätt att delta på ligger på tider som gör det möjligt för elevskyddsombuden att delta. Eleverna behöver hjälp och stöd av vuxna på skolan i deras arbetsmiljöarbete. / The purpose of the paper is to increase knowledge of the Pupils safty representatives at school. In addition to that getting knowledge of the pupils’ attitude of affecting their working conditions. But also to make the students’ knowledge of working conditions in school visible as well their awareness of Pupils safty representatives. Also to find aspects of improvement in these areas. The issue concerned the possibilities of the students’ abilities to affect their own working conditions not to mention making improvements of that work. The Method were interviews but also observations made during the time I have been working as a teacher. During the interviews I used a method called ‘four corners’. The method aim to all of the participants have a paper to write supportive words on. The words that are mutual are written in the middle or if it is a word that the informants consider more important. The participants were four girls in grade 7 and four boys in grade 7 they were interviewed in two groups. There were also a mixed group with three girls from grade nine and two boys from grade nine. The Result show that students had poor knowledge of how to affect their working conditions. It is also apparent that they had little knowledge of what rights they have to participate in the work to improve working conditions at school. A suggestion is that schools need to educate pupils and Pupils safty representatives of improvement of working conditions. At a level of organization school need to make sure that meetings that students have a right to take part in are scheduled at a time of day that is possible for them to attend. Students need help and support from staff in their job to improve working conditions.

Skolan är en plats för elever att utvecklas och att bli uppfostrade till demokratiska medborgare. En av många aspekter i skolan är att eleverna själva ska få vara delaktiga och kunna påverka sin egen utbildning och framtid. Ett begrepp som används för benämning av detta är elevinflytande, dock finns det frihet för tolkning inom begreppet. Detta konstaterande ledde oss fram till syftet med vår studie, att undersöka hur begreppet elevinflytande tillämpas och konkretiseras i undervisning av kommunanställda lärare i årskurs F-3 på tre skolor i Sverige. Syftet har behandlats med hjälp av frågeställningarna ”Hur tolkar lärarna, på de utvalda skolorna begreppet elevinflytande?”, ”Hur bedrivs arbetet med elevinflytande på de utvalda skolorna?”, samt ”Hur kan lärarnas arbete med elevinflytande förstås på de utvalda skolorna?”. Studien har utförts med hjälp av en kvalitativ metod och den baseras på fyra deltagande lärare, tre klasslärare och en ämneslärare. Lärarna som deltagit i undersökningen har intervjuats enskilt vid ett tillfälle och observerats en i taget under ett lektionstillfälle. Studien har lett fram till resultat som påvisar att begreppet elevinflytande kan tolkas olika och att det är många olika aspekter som kan vägas in i arbetet med begreppet. Lärarna som deltog i undersökningen förklarade begreppet som svåröverskådligt främst i planering, lärarna har belyst att elevinflytande är något som sker fortlöpande i undervisningen. Elevinflytande ses som ännu en aspekt som lärare ska konkretisera i sin undervisning för att skapa de bästa förutsättningarna för eleverna att utvecklas som individer.

Syftet med följande arbete är att belysa och förklara orsakerna till en enskild gymnasieskolas så kallat ”dåliga” resultat vad gäller elevinflytande i Malmö stads gymnasieenkät 2005. Utgångspunkten är begreppet ”elevinflytande” och hur detta tolkas av skolans olika intressenter.Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring elevinflytande, samt presenterar resultatet från 2005 års gymnasieenkät i Malmö. Genom kvalitativa intervjuer med lärare och elever vid en gymnasieskola i Malmö ville vi se om det finns någon skillnad mellan de båda gruppernas tolkning av ”elevinflytande”, och om denna skillnad i så fall kan förklara enkätresultatet.Sammanfattningsvis kan konstateras att elevinflytande inte är något enhetligt begrepp utan skiljer sig mellan och inom de intervjuade grupperna. Detta tyder på att resultatet i gymnasieenkäten 2005 inte är helt tillförlitligt, då elevernas enkätsvar inte nödvändigtvis handlar om samma sak som frågorna. / The purpose of the following study is to illuminate and explain the causes for the so called "poor" results of one high school regarding students' influence, as measured by the Malmö City High School Survey of 2005. The study's foundation lies in the term "students' influence" and how it is interpreted by the school's various interest groups. The report provides an overview of previously conducted research in the field of students' influence, as well as the results of the Malmö City High School Survey of 2005. By means of qualitative interviews with teachers and students of a Malmö High School, we wanted to investigate if there are any differences between the various groups' interpretations of the term "students' influence", and if such a difference could explain the survey results. As a summary, it can be safely stated that students' influence is not a unanimous term, but is very differently interpreted between and within the groups interviewed. This is indicative of the survey results of 2005 not being completely reliable, since the students' survey answers do not necessarily correspond to the intentions of the questionnaire.

Undersökningens syfte var att beskriva lärares och elevers uppfattningar om elevinflytande på gymnasieskolan. Syftet grundades utifrån fyra frågeställningar som handlar om vilka uppfattningar som förekommer om elevinflytande i undervisningen bland lärare och elever, i vilken utsträckning och på vilket sätt eleverna har möjlighet att påverka och vara med och forma sin undervisning, hur lärarna och eleverna uppfattar elevernas möjlighet till att påverka skoldemokratiskt och om elevernas syn på elevinflytande stämmer överens med lärarnas. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer och har genomförts med lärare och elever från tre gymnasieskolor. Sammanlagt har tolv personer intervjuats, två lärare och två elever från varje skola. Resultatet av intervjuerna visar att elevinflytandet fungerar på en skola vad det gäller det formella inflytandet. Det fungerar också informellt vad det gäller planering och utvärdering av undervisningen. På de övriga två skolorna är elevinflytandet inte lika stort på dessa områden. Vad det gäller det informella elevinflytandet i undervisningen har det visat sig att elevinflytandet inte genomsyrar hela undervisningen på någon av skolorna. Lärarna har en klar uppfattning om vad elevinflytande innebär vilket är en grundförutsättning för att elevinflytandet ska komma till stånd. Trots det fungerar inte elevinflytandet till fullo. I arbetet framkommer det att det finns olika faktorer som hindrar lärarna från att låta eleverna utöva det fullt ut. En faktor har visat sig vara att styrdokumenten inte ger klara riktlinjer om hur elevinflytande ska ske rent praktiskt. De inte ger tillräcklig vägledning. En annan faktor är tidsbrist och att det kräver mycket av lärarna för att träna eleverna i att ta ansvar.

Syftet med denna studie är att få en djupare insyn i hur elevinflytande tas tillvara på i undervisningen, samt belysa vad elevinflytande betyder för respondenterna. De frågeställningar som studien har utgått från har varit: Hur arbetar lärarna i studien för att ge eleverna mer inflytande och makt i undervisningen? Hur resonerar eleverna i studien om sitt inflytande och sin makt i undervisningen? För att utföra studien har vi tagit del av historisk bakgrund och litteratur som har varit relevant för vår undersökning.Vi har sett likheter mellan tidigare forskning och det som vi har sett i våra undersökningar. Forskningen har påvisat att elevinflytandet i undervisningen inte är speciellt starkt och att många elever skulle önska att de får ha mer inflytande i deras undervisning. Genom kvalitativa intervjuer med två lärare och tjugo elever har vi försökt att få en inblick i hur elevinflytandet ser ut i undervisningen, i den valda skolan. Materialet som vi har samlat in har sedan transkriberats och analyserats med utgångspunkt i våra frågeställningar.Resultatet i vår undersökning visar att de flesta elever är nöjda med det inflytande som de redan har. Lärarna i studien har som ambition att göra eleverna mer delaktiga i undervisningen, men menar att de sociala konstruktionerna i klasserna, elevernas ålder och mognad samt tidsåtgången förhindrar lärarna att göra eleverna mer delaktiga.

Syftet med detta arbete är att undersöka om elever tror att demokrati kan leda till ökad motivation. Detta är en empirisk studie baserad på kvalitativa intervjuer genomförda med hjälp av tre fokus grupper som består av fyra elever i varje grupp. En grupp innehöll fyra pojkar och den andra gruppen innehöll fyra flickor från samma klass, sjunde klass. Den tredje gruppen bestod av tre pojkar och en flicka från samma klass på gymnasiet. Det viktigaste resultatet var att de intervjuade inte ansåg att de tillfrågades av deras lärare att delta i planeringen av engelsklektionerna, även om de påpekade att deras motivation sannolikt skulle öka om de gavs möjlighet att delta i lektionsplaneringen. Undersökningen för denna uppsats visar också att de intervjuade har många förväntningar på en lärares personlighetsdrag och sätt att undervisa. Den viktigaste slutsatsen i denna avhandling är att även om det är en åldersskillnad på fem år mellan de intervjuade, varierade inte elevernas deltagande av engelskundervisningen. Alla de intervjuade hävdade att de inte känner sig involverade i planeringen av engelskundervisningen. Följaktligen hävdas det att styrdokumenten inte följs till fullo gällande elevdemokrati. / ABSTRACTThe aim of this dissertation is to investigate if students believe democracy could lead to an enhancement in their motivation. This is an empirical study based on qualitative interviews conducted with three focus groups consisting of four pupils in every group. One group included four boys and the second group four girls from the same class in seventh grade. The third group consisted of three boys and one girl from the same class in upper secondary school. The main result was that the interviewees did not feel that they were asked by their teacher to take part in the planning of the English lessons, although they pointed out that their motivation would probably increase if given the opportunity to participate in the lesson planning. The investigation for this paper also shows that the interviewees have a lot of expectations on a teachers personality traits and way of teaching. The main finding in this dissertation is that even though there is a five-year age difference between the interviewees, the participation in their English learning did not vary. All the interviewees claimed that they do not feel that they are involved in their English lesson planning. Consequently, it is claimed that the steering documents are not followed to the fullest concerning student democracy. Key words: English, lesson planning, motivation, Student democracy, The National curriculum

Finck, Louise (2005). Elevers ansvar och inflytande. En undersökning om elever och lärares uppfattning om elevers ansvar och inflytande i utbildningen. Pupils’ responsibility and influence. A survey of pupils and teachers opinion on pupils’ responsibility for and influence over the education. Skolutveckling och ledarskap. Lärarutbildningen 60p Malmö högskola.Syftet med mitt examensarbete är att skildra elever och lärares uppfattningar om elevernas ansvar och inflytande i utbildningen samt att analysera deras redogörelser i förhållande till varandra samt lärarnas beskrivningar till de mål och riktlinjer som finns för elevernas ansvar och inflytande i Lpo -94. Mina frågeställningar är: Har eleverna och lärarna samma uppfattning om hur elevernas ansvar och inflytande gestaltas i utbildningen samt överensstämmer lärarnas syn på elevernas ansvar och inflytande med de mål och riktlinjer som finns i Lpo -94.För att nå syftet har jag använt en kvalitativ metod med öppna intervjuer för att skildra åtta elevers och två lärares upplevelser och föreställningar angående elevernas ansvar och inflytande i utbildningen. Den litteratur som jag presenterar belyser yngre elevers upplevelser av skolan samt vilka förutsättningar som bör finnas i skolan om elever ska ha möjlighet att utöva inflytande och ansvar i utbildningen.Resultatet av undersökningen tyder på att eleverna och lärarna har en relativt samstämmig uppfattning om elevernas inflytande och ansvar i utbildningen. Resultatet visar även att lärarnas syn på elevernas ansvar och inflytande överensstämmer väl med föreskrifterna i Lpo -94.Slutsatsen i min undersökning är att i den klass där jag genomförde mina intervjuer finns de förutsättningar som är behövliga för att elever ska kunna utöva ett reellt inflytande och ansvar i skolan. Lärarna i klassen tycks verkligen vilja lyssna till vad deras elever har att säga och sträva efter att ge dem inflytande i utbildningen. Något som jag anser att alla pedagoger bör sträva efter, så att alla elever får uppleva ett demokratiskt förhållningssätt som bygger på principen om alla människors lika värde. Mitt förslag till fortsatt forskning är att undersöka hur de äldre eleverna på samma skola upplever sitt inflytande och ansvarstagande i utbildningen och jämföra det med de yngre elevernas uppfattning.

Syftet med följande arbete är att undersöka om och i vilken grad eleverna upplever demokrati på en gymnasieskola. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om elevdemokrati. Med hjälp av en enkätundersökning ville jag se om eleverna upplever elevinflytande på sin skola. Av 754 tillfrågade elever är det 241 (32 %) som har svarat på en webbaserad respondentenkät. Sammanfattningsvis pekar resultaten på att de elever som svarat upplever demokrati i olika grad för olika frågor. Exempelvis svarar flertalet att de känner att de blivit respekterade för den de är under sin tid på skolan, att de upplevt att de är värda att bli lyssnade på och att de lärt sig att lyssna på andra. Däremot tycker de inte att klassrådet är ett särskilt bra tillfälle att föra fram sin åsikt i och de vet inte precis vilka beslut som fattas i skolans styrelse eller i elevrådet.

SammanfattningSyftet med min undersökning är att hjälpa skolan att bli bättre i sitt arbete med elevdemokrati. Genom intervjuer vill jag få fram svar på mina frågeställningar och se vad eleverna tycker om skolans arbete med elevdemokrati och hur de kan påverka sin situation i skolan. Frågeställningarna är: Tycker eleverna att de kan påverka undervisningen i skolan? Hur går eleverna till väga för att påverka utbildningen? Vad anser eleverna att ökad elevdemokrati kan ge för resultat? Metoden som användes i studien var semistrukturerade intervjuer. Det användes för att respondenterna skulle kunna prata friare om ämnet och få mer djup i svaren. Studien innehåller sex intervjuer med elever från samma skola. Utgångspunkten kommer från den humanistiska teorin där anställda uppmanas få inflytande över verksamheten då det leder till högre tillfredsställelse och motivation. Även John Deweys tankar om erfarenheter och utbildning tas upp som teori. Han vill att elever ska vara med att påverka i skolan för att förberedas inför framtiden. Resultatet visar att eleverna är delade i meningen om hur mycket och vad man kan påverka som elev. De känner sig dock trygga med att ta upp eventuella problem till lärare eller rektor. De tror även att ökat inflytande ger högre motivation om det sköts på rätt sätt. Slutsatsen är att graden av inflytande för eleverna beror på vilken lärare som håller i undervisningen. De kanaler eleverna använder för att ta upp problem i skolan är främst handledare och rektor. Elevrådet hamnar i skymundan. I och med ökat elevinflytande tror eleverna att deras motivation ökar inför skolarbetet. Men det vilar ett ansvar på både elever och lärare för att det ska fungera.

Resurser och bristen på resurser är ett ofta omtalat ämne när det gäller skolan och dess verksamhet. Frågan är om vi alltid tar tillvara på de resurser som redan finns inom skolan, exempelvis eleven. Jag har i detta arbete ställt mig frågan om gymnasieeleven kan verka som resurs i skolans verksamhet och undervisning och hur elever, lärare och litteratur ser på eleven som resurs. Jag har även undersökt om forumteater är en lämplig metod för elevmedverkan i skolan. Undersökningen baseras på litteratur samt en kvantitativ enkätundersökning bland elever och lärare. Undersökningen har delats in i två områden: Forumteater som metod samt Eleven som resurs, där fokus i arbetet ligger på sistnämnda område. Dessutom har jag genomfört en kvalitativ gruppintervju med de elever som medverkat i forumteaterarbetet. Resultatet visar på vilket sätt forumteater påverkade deltagande elever. Eleverna förklarar i gruppintervjun att forumteatern utvecklat dem som personer och skapat större förståelse för andra människor. De menade även att forumteatern utvecklat deras medvetenhet om sin egen roll i samspel med andra. Både i förhållande till varandra inom gruppen men även i samarbetet med åskådarna. De hade även gemensamt skapat förståelse för metoden och hur den kan användas i samspel med andra och i arbetet med olika teman. Resultatet beskriver även att elever, lärare och litteratur är positiva till eleven som undervisare och att man i eleven ser en resurs i skolans verksamhet. Däremot är eleverna överlag direkt mer öppna för eleven som undervisare och påpekar i större utsträckning att man lyssnar mer på en jämnårig än vad lärarna gör. Man kan även utläsa att lärare har fler restriktioner, än eleverna i undersökningen, kring hur ett sådant upplägg ska utformas och planeras. De påpekar också att eleverna saknar den pedagogiska bakgrund och förståelse som lärarna har. Min slutsats är att eleven kan verka som en resurs i skolan idag och där forumteater har visat sig vara en väl fungerande metod. Min slutsats är även att det krävs engagemang och intresse från både elev och lärare och att läraren behöver ge rätt stöd åt elever som ska hålla i undervisningen.