• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 7
  • Tagged with
  • 7
  • 7
  • 7
  • 7
  • 2
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Elever i läs- och skrivsvårigheter : Lärares uppfattningar om svårigheter i läs- och skrivutveckling

Lindqvist, Alexandra January 2016 (has links)
The purpose of this study was to investigate what knowledge five trained primary school teachers had about students who are in reading and writing difficulties, as well as to explore how these teachers assessed pupils in difficulties. The study is based on a socio-cultural perspective. The questions were: what factors do teachers think can cause that the students are in reading and writing difficulties? How have the teachers acquired the knowledge they have about the students who are in reading and writing difficulties? How do the teachers assess that students are in reading and writing difficulties? The method used was semi-structured interviews. The results show that the teachers felt that they have little knowledge regarding students in reading and writing difficulties, and would like to have more knowledge-based training courses. The result also shows that early detection and measures regarding students in difficulties are important, and that students receive a customized teaching with teaching materials that they understand.
2

Läslust hos elever i läs- och skrivsvårigheter : En kvalitativ studie kring elever i år 3 - 6

Mellgren, Katarina, Lindberg, Anneli January 2011 (has links)
Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som motiverar elever i läs- och skrivsvårigheter till att vilja läsa skönlitterära texter. Vi gjorde en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som metod. De intervjuade eleverna gick i år 3 till 6. Resultatet som kom fram vid intervjuerna var att de inre faktorerna som påverkar elevernas läslust/motivation enligt dem själva är meningsfullt, förförståelse/erfarenhet och intresse. Vi såg även att utmaning och elevernas lässjälvbild var viktiga faktorer. De yttre faktorerna som påverkar elevernas läslust/motivation är läsförebilder i vuxna och kamrater, lästid och högläsning. Den enskilt viktigaste faktorn är läsförebilder och då framförallt i kamraterna. Vi såg tydligt hur bristen på förebilder gjorde att läsning prioriterades lågt av fler än hälften av eleverna. Detta gör att läraren får en viktig roll att vara läsförebild för dessa elever, men också ge klasskamraterna möjlighet att vara det. Även hur eleven uppfattade sig själv som läsare hade stor betydelse för läslusten. En viktig faktor som vi anser att de måste bli förtrogna med är kompensatoriska hjälpmedel som kan bidra till att de klarar att möta texter som är utmanande och utvecklande för deras motivation.
3

Upplevelse att lära sig läsa som tonåring : Tre personers livsberättelser av tiden innan, under och efter träning med Wittingmetoden

Anvret, Ann-Charlotte January 2018 (has links)
Syftet med studien var att undersöka några personers upplevelse att lära sig läsa i högstadieeller gymnasieåldern med Wittingmetoden och ta reda på vad som var framträdande i deras erfarenheter. I studien ingick även att undersöka hur informanternas upplevelser förhåller sig till forskning. Det sociokulturella perspektivet låg till grund för den teoretiska utgångspunkten. Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer i livsberättelseform där tre personer fick en konkretiserad ritad livsväg i pappersform innan intervjun för att i förväg skriva ner sina tankar och minnen innan intervjun. Gemensamma temaområden söktes i data vilket resulterade i fyra områden: lärarupplevelse, motivation, självkänsla och upplevelsen av sin läs- och skrivförmåga. I analysen delades områdena in i tre avsnitt: före, under och efter träning med Wittingmetoden. Informanternas livsberättelser visade på att kontakten med läraren, hur denne agerade samt valde interventioner var viktigt för informanterna. Berättelserna visade att lärarkontakten hade stor inverkan på deras lärande. Den påverkade även deras motivation. Vidare var en egen målbild om att läsning var en viktig del för att klara sig i samhället inom olika områden centralt för motivationen samt att andra trodde på deras förmåga att lära. Resultaten visade att upplevelsen av att kunna, samt bevis på utveckling i sin läsförmåga var viktig för självkänslan och gav dem mod att våga mer. En omgivning som visade att de trodde på informanternas kapacitet var också positivt för självkänslan. Genom de områden som trätt fram ur livsberättelserna har betydelsen av interaktion med andra visats vara central för dessa tre informanter. Upplevelserna i livberättelserna kunde knytas till den sociokulturella teorin om lärande.
4

"Sätt då två som pratar swahili bredvid varann - varför inte"- En studie om användning av och attityder till translanguaging i två tvåspråkiga klassrum.

Pilvinen, Anna January 2019 (has links)
Sammanfattning Denna uppsats bygger på två teman; det ena temat är flerspråkighet med fokus på translanguaging (att använda flera språk i undervisningen) och det andra temat är kopplat till specialpedagogik där flerspråkiga elever i läs- och skrivsvårigheter står i fokus. Studiens övergripande syfte är att undersöka om principerna om social rättvisa samt social praktik tillämpas i två olika klassrum inom ramen för tvåspråkig undervisning, samt undersöka om lärare anser translanguaging vara en behjälplig metod för flerspråkiga elever i läs- och skrivsvårigheter. Studien använder sig av flera metoder, strukturerad observation kombinerat med fältanteckningar samt semistrukturerade intervjuer. Materialet består av observationsanteckningar och fältanteckningar från två lektioner, samt av enskilda intervjuer med två lärare. Dessa lärarintervjuer är delade i två delar med fokus dels på det språkliga och dels på det specialpedagogiska, därmed innehåller datamaterialet fyra intervjuer. Datamaterialet analyseras utifrån forskningsfrågorna och i analysen används Garcías principer om framgångsrik flerspråkig undervisning. Resultaten visar att translanguaging förekommer i olika utsträckning i dessa klassrum och att metoden tillämpas på olika sätt. Lärarnas attityder till translanguaging speglar observationerna och två olika synsätt går att urskilja. I det ena klassrummet ses användning av flera språk som något naturligt, i det andra dominerar en enspråkighetsnorm samtidigt som mer kunskap kring flerspråkiga elevers språkinlärning efterlyses. Translanguaging som en extra anpassning för flerspråkiga elever i läs- och skrivsvårigheter ses som naturligt av den ena läraren, medan den andra läraren efterlyser mer fakta kring huruvida undervisning i och på flera språk hjälper eller stjälper dessa elever. Dessa resultat visar på ett samband mellan lärares attityd till flerspråkighet och till huruvida flerspråkighet ses som en resurs eller inte.
5

"Om jag säger till, så får jag lite anpassat" : En intervjustudie med elever i läs- och skrivsvårigheter på högstadiet om deras upplevelser av extra anpassningar inom ramen för ordinarie undervinsing

Ohlsson, Terese January 2015 (has links)
Den 14 juni 2014, skedde en lagändring i skollagen som innebär att elever som riskerar att inte nå kunskapskraven i grundskolan, har rätt att skyndsamt få extra anpassningar insatta inom ramen för ordinarie undervisning. Detta i syfte att öka möjligheten för eleven att nå kunskapskraven. Vad extra anpassningar i realiteten innebär och hur lärarna ser på dem, är omdebatterat i Sverige, men vad säger eleverna? Den här studien syftar till att undersöka högstadieelever i läs- och skrivsvårigheter, deras upplevelser av extra anpassningar inom ramen för ordinarie undervisning. Studien har ett elevperspektiv och består av semistrukturerade intervjuer som analyserats genom en tematisk analys. Intervjuerna behandlar elevernas erfarenheter av extra anpassningar för deras läs- och skrivsvårigheter, upplevelser av vem som bär ansvaret för att extra anpassningar initieras och genomförs samt vilka följder som uppkommer av de anpassningar som sätts in. Allt utifrån ett elevperspektiv. Resultatet visar att eleverna upplever en känsla av trygghet i sina läs- och skrivsvårigheter. Mycket stöd upplevs komma från hemmet och kamraterna. Eleverna upplever även att de får extra anpassningar i klassrummet. Dock upplever eleverna att en okunskap finns gällande extra anpassningar hos lärarna, men även hos dem själva. Okunskapen skapar oro hos eleverna att inte räcka till, att inte höra till och att inte synas. Okunskapen skapar även en bristande delaktighet hos eleven gällande sin skolsituation. Eleverna upplever att de själva tillsammans med hemmet får bära en övervägande del av ansvaret för att extra anpassningar ka initieras och genomföras. Studien visar att ett kategoriskt perspektiv är rådande på de skolor eleverna går.
6

Arbetsminnesträning och läsning : speciallärare/specialpedagogers uppfattningar av arbetsminnesträning för förbättrad läsning i grundskolans senare år. / Working Memory Training and Reading : Special Need Education Teachers’ Conceptions of Working Memory Training for Improved Reading in Secondary School.

Zacheja, Veronica January 2014 (has links)
Denna studie ämnar bidra till diskussion och forskning om huruvida arbetsminnesträning kan leda till förbättrad läsning för äldre elever i läs- och skrivsvårigheter. Ambitionen är att undersöka speciallärare/specialpedagogers uppfattningar om arbetsminnesträning som möjlig träningsmetod för förbättrad läsförmåga, med fokus på elever i läs- och skrivsvårigheter i grundskolans senare år. Vidare undersöks speciallärare/specialpedagogers uppfattningar av förhållandet mellan arbetsminnesträning, lästräning och kompensation med alternativa verktyg för dessa elever. Kvalitativa intervjuer har använts för insamling av empirin. Materialet har analyserats i enlighet med ett fenomenografiskt perspektiv där likheter och skillnader av uppfattningar har jämförts. Resultaten visar att arbetsminnesträning kan vara en metod som hjälper äldre grundskoleelever i läs- och skrivsvårigheter till förbättrad läsutveckling, samtidigt som en kombination av andra metoder kan behövas. Beroende av individ kan träning och kompensation se olika ut men också andra faktorer kan påverka huruvida en elev får möjlighet att arbeta med arbetsminnesträning eller ej. Vetenskaplig forskning visar att arbetsminnesträning stärker koncentration vilket i sin tur kan öka inlärningsmöjligheter, men hur stor betydelse arbetsminnesträning primärt har för läsning är ett område i behov av vidare forskning.
7

Genrepedagogik : - en studie om lärares uppfattningar av genrepedagogik, men särskilt för elever i läs- och skrivsvårigheter / Genre pedagogy : – a study about teacher´s apprehensions of genrepedagogy, especially for pupils in reading and writing disabilities

Halonen, Monica, Sigblad, Helena January 2014 (has links)
Vår intention var att undersöka lärares uppfattningar av genrepedagogik. Denna pedagogik vilade på tre ben, en teori om lärande, en teori om språk samt cykeln för undervisning och lärande. Genrepedagogiken utvecklades i Australien för cirka 30 år sedan. Idag används den över hela världen. Pedagogiken hade som mål att utveckla elevers läs- och skrivförmåga oavsett socioekonomisk bakgrund. Metoden som låg till grund för vår studie var kvalitativa intervjuer. Vi intervjuade sex respondenter från olika delar i södra och mellersta delarna av Sverige. I analys- och resultatdelen presenterade vi våra resultat utifrån sex teman som svarade mot våra frågeställningar om lärares uppfattningar av genrepedagogik. Vårt resultat visade att våra respondenter genom genrepedagogiskt arbetssätt såg en positiv utveckling av elevernas skrivförmåga och en ökad språklig medvetenhet. De flesta respondenter såg alla faser i cirkelmodellen som lika betydelsefulla och eleverna kunde få den individuella stöttning som var relevant för var och en. Samtliga respondenter såg att texterna för elever i läs- och skrivsvårigheter förbättrades. Ur ett specialpedagogiskt perspektiv var det intressant att se att respondenterna uppfattade pedagogiken som positiv för elever i läs- och skrivsvårigheter. Vår studie visade att den systemisk-funktionella grammatiken var betydelsefull för att genrepedagogiken skulle vila på alla sina tre ben. Det var inte alla respondenter medvetna om. Vissa respondenter ansåg att arbetssättet kunde bli för tidskrävande, men framgångsfaktorerna övervägde.

Page generated in 0.1245 seconds