Syftet med vår studie är att ta reda på hur demokratibegreppet används i skolan i form av elevinflytande och ansvar. I styrdokumenten finns direktiv om elevinflytande och ansvar, vi vill med den här studien se hur lärarna går tillväga för att omvandla retoriken till praktiken. För att ta reda på detta har vi använt oss av kvalitativa intervjuer, där våra respondenter har varit lärare på två olika grundskolor. För att synliggöra skillnaden mellan styrdokumentens retorik och skolans praktik, har vi valt att använda oss av en analysmodell där vi ställer dessa mot varandra. De begrepp vi valt att forma vår analysmodell utefter är de teoretiska utgångspunkter tagna från Robert A. Dahls Demokratin och dess antagonister. Utifrån vår analysmodell har vi kommit fram till om begreppen effektivt deltagande, lika rösträtt, upplyst förståelse och kontroll över dagordningen endast är retorik, finns inte med överhuvudtaget eller om det finns på ett konkret sätt.

Syftet med den här studien var att belysa hur lärare uppfattar och utformar arbetet med elevinflytande i förhållande till det demokratiska läraruppdraget samt till de möjligheter och svårigheter, som finns i anknytning till tillämpningen. Vi använde oss av en kvalitativ forskningsmetod, då vi intervjuade lärare med hjälp av semistrukturerade intervjuer, som utgjorde underlag för denna studie. De resultat som framkom i studien var att lärarna upplevde elevinflytande som medbestämmande och trots att eleverna gavs tillfälle till elevinflytande på olika sätt tog de denna chans i varierande grad. Lärarna framhöll flera av forskningens positiva effekter samtidigt som en rad svårigheter med tillämpningen togs upp. Vidare framkom det att det inte fanns något direkt samarbete i arbetslaget kring elevernas inflytande, förutom vid ämnesöverskridande temaarbete, utan ofta var det något som skedde efter varje lärares tycke. Värdet av att arbeta utefter ett demokratiskt tankesätt, där allas lika värde, och vikten av att uttrycka sina åsikter, betonades och har betydelse för en elevaktiv skolverksamhet.

Uppsatsen syftar till att undersöka om det finns klasskillnader i fråga om intresse för olika ämnesområden i skolan. Detta genom att undersöka huruvida elever, med hänsyn tagen till deras föräldrars utbildningsbakgrund, uppvisar skillnader i intresse för olika ämnesområden i gymnasieskolans samhällskunskap. Undersökningen bygger på enkäter som delats ut i tre yrkesförberedande och tre studieförberedande klasser med Samhällskunskap A på schemat. Resultatet påvisar en relativ enighet kring vilka ämnesområden som elever finner intressanta, samtidigt som det också finns skillnader, vilka kan tillskrivas föräldrarnas utbildningsbakgrund, kön eller gymnasieprogrammens studie- eller yrkesinriktning. Dessa variabler har dock ofta samvarierat och svårligen låtit sig isoleras från varandra. Man kan emellertid dra slutsatsen att en undervisning som tar hänsyn till elevers olika intressen har flera förtjänster. Intresse och motivation går hand i hand, och av pedagogiska skäl framstår det som en god idé att söka intresseväckande ingångspunkter i den komplexa samhällskunskapen. Det finns även en demokratiaspekt i det hela, då elevinflytande fostrar till ansvarstagande genom ett reellt deltagande.

Undersökningens syfte är att framhålla hur lärare inom idrott och hälsa i grundskolans senare år uppfattar och förhåller sig till elevinflytande i jämförelse med läroplanens anvisningar. Utifrån detta redogörs för hur lärarna arbetar eller anser att det är möjligt att arbeta för att elevinflytande ska vara en naturlig del i undervisningen. Undersökningen grundas på kvalitativa metoder där semistrukturerade intervjuer och icke-deltagande observationer har genomförts. Från resultaten kan det utläsas att lärarna i teorin ser fördelar med elevinflytande men att de inte lyckas praktisera det då det kommer till den dagliga undervisningen. Det konstateras således att läroplanens ambitioner inte efterlevs. Genom detta framkommer att såväl lärare som elever behöver utbildning i och kunskaper om hur arbetet med elevinflytande kan bedrivas. För att åstadkomma ett fungerande elevinflytande krävs även att skolan skapar rimliga förutsättningar för det.

Syftet med detta examensarbete har varit mångfacetterat. Vi har undersökt om hur eleverna upplever det informella inflytandet över utbildningen på sina program, generellt sett och i samhällskunskap A. I detta har vi även undersökt skillnader mellan mäns och kvinnors uppfattning av inflytande i detta. Vidare har vi undersökt om eleverna ansett sig ha elevinflytande, och om de är nöjda med inflytandet på sin utbildning. Slutligen är syftet att skapa en modell för utvärdering av elevinflytande.Undersökningen är baserad på en enkätundersökning, som vi har genomfört på fyra program, på en gymnasieskola i Mellansverige. Programmen har varit El-, Handels, Medie- och samhällsprogrammet. Vi har avgränsat oss till det så kallade informella inflytandet, som har att göra med elevens inflytande över undervisningen, genom till exempel planering, genomförande och utvärdering. I vår undersökning har vi undersökt kategorierna: Innehåll i undervisningen, arbetsform, läromedel samt examinationssätt.Undersökningen påvisar att eleverna, i majoritet, anser att de har inflytande över sin utbildning. Vidare så anser en majoritet av eleverna, utom i Handelsprogrammet, att de är nöjda med inflytandet på utbildningen. Vi har dock kommit fram till att eleverna, generellt sett på utbildningen, upplever att det informella inflytandet är svagt och/eller gränsande mot mycket svagt informellt inflytande, i de olika kategorier som vi undersökt. Resultatet visar också, angående kursen samhällskunskap A, även där är svagt och/eller mycket svagt gällande det informella inflytandet, i de olika kategorier som vi undersökt.Vidare så har kommit fram till att det finns ett genusperspektiv, gällande det informella elevinflytandet. Skillnaderna mellan könen är att männen anser sig ha mest att säga till om gällande arbetsform och läromedel och minst om examinationssätt och innehåll i undersvingen, generellt sett på programmen. Medans kvinnorna enbart anser att de har mest inflytande över läromedel och minst över innehållet i undervisningen, generellt sett på programmen. Gällande samhällskunskap A, så anser männen att de har mest inflytande över arbetsform, och minst över examinationssätt. Medans kvinnorna ansett sig ha mest över innehåll i undervisningen och minst över examinationssätt. Männen och kvinnorna har dock den likheten, att de i samtliga kategorier anser att elevernas upplevelse av det informella inflytandet, är att det både generellt sett och i kursen samhällskunskap A är svagt och/eller mycket svagt.

<p>Syftet med studien är att beskriva och analysera elevers och lärares uppfattningar om elevdemokrati i undervisningen. Frågeställningarna som vi utgår ifrån är följande:</p><p>• Hur uppfattar elever elevdemokrati?</p><p>• Hur arbetar lärare för att utföra uppdraget att ”undervisningen skall bedrivas i demokratiska arbetsformer”?</p><p>• Hur påverkar ett demokratiskt arbetssätt undervisningen och elever?</p><p>• Hur uppfattar elever och lärare betydelsen av elevdemokrati?</p><p>Studien bygger på kvalitativa intervjuer med både lärare och elever i årskurs fyra. Vi har genomfört intervjuerna i sex klasser med en lärare och tre elever från varje klass.</p><p>Efter genomförandet av studien har vi fått en tydligare bild av hur elevinflytande kan se ut i skolan och vilken betydelsefull, svår och utmanande uppgift lärarna har att uppfylla läroplanens mål att undervisningen skall bedrivas i demokratiska arbetsformer. Till stor del tycker vi att lärarnas och elevernas syn på hur elevinflytandet i klassrummet fungerar stämmer väl överens.</p><p>Vi uppmärksammade att alla lärare jobbar för att eleverna ska ha inflytande i skolan, det skiljer sig däremot hur mycket inflytande eleverna har och över vad. Lärarna verkade inte låta elevdemokrati genomsyra all undervisning utan de lät eleverna ha inflytande inom vissa ämnen och på lektioner då lärarna ansåg att det passade.</p><p>Eleverna ansåg att de fick ha ett visst inflytande över undervisningen och att lärarna till en viss grad tog till vara på deras idéer. Det eleverna beskrev att de hade mest inflytande över var arbetssätt och redovisningsformer.</p>

<p>I detta examensarbete har jag försökt ta reda på hur elevinflytandebegreppet kan uppfattas av några olika lärare, vilka motiv det finns för att ge elever inflytande och hur elever kan ha inflytande i skolan. </p><p>Lärarna jag intervjuade menade att elevinflytande är elevernas möjlighet att påverka olika delar av skolan, genom formella och informella kanaler, i grupp och individuellt. I litteraturen stod elevinflytande vanligen för elevernas delaktighet i mer eller mindre formaliserade beslutsprocesser, men har också beskrivits som påverkan i de social relationer eleverna har som rör skolan. </p><p>Jag har också tittat på varför elever ska ha inflytande i skolan. Lärarna jag intervjuat ger exempel på fem orsaker till varför elever ska ha inflytande: demokratifostran, skolan blir roligare, elevernas presterar bättre, vikänslan i gruppen kan stärkas och eleverna kan utveckla sin personlighet genom sitt inflytande. I litteraturen gavs fyra motiv för elevinflytande: demokratifostran, elevinflytande som en mänsklig rättighet, att inlärningen främjas och att elevernas erfarenheter kan tas tillvara och utnyttjas. </p><p>Hur elever ges inflytande i skolan fick jag flera exempel på både genom intervjuerna och i litteraturen. Elevinflytandet kan vara mer eller mindre formellt. Klassråd och elevråd är exempel på formellt elevinflytande, medan det inflytande eleverna har under lektioner kan ses som mer informellt. Det finns också olika metoder för att ge eleverna inflytande över sin skolsituation.</p>

<p>Uppsatsen beskriver lärares och elevers syn på elevinflytande i skolan samt hur lärarna skulle vilja förbättra elevernas inflytande. Genom litteraturstudier framkom att elevers inflytande inte är så stort och att det minskar med stigande ålder. Samtidigt finns det ett ökat tryck på elevinflytande i grundskolans styrdokument. Studien bygger på ett tiotal intervjuer med lärare samt ett tjugotal intervjuer med elever från år fem till år nio. Resultaten från intervjuerna visar på att elever inte har så stort inflytande som de vill. Eleverna vill gärna påverka ämnenas innehåll och hur lärarna undervisar i något större utsträckning. Resultatet visar också på att både lärare och elever uppskattar mentorskap och att de gärna vill utveckla det mer, så att man planerar mer tillsammans. Undersökningen visar dessutom på att många lärare skulle vilja ge elever mer inflytande i undervisningen än vad de gör.</p>

<p>Syftet med vår studie är att ta reda på hur demokratibegreppet används i skolan i form av elevinflytande och ansvar. I styrdokumenten finns direktiv om elevinflytande och ansvar, vi vill med den här studien se hur lärarna går tillväga för att omvandla retoriken till praktiken.</p><p>För att ta reda på detta har vi använt oss av kvalitativa intervjuer, där våra respondenter har varit lärare på två olika grundskolor. För att synliggöra skillnaden mellan styrdokumentens retorik och skolans praktik, har vi valt att använda oss av en analysmodell där vi ställer dessa mot varandra. De begrepp vi valt att forma vår analysmodell utefter är de teoretiska utgångspunkter tagna från Robert A. Dahls Demokratin och dess antagonister.</p><p>Utifrån vår analysmodell har vi kommit fram till om begreppen effektivt deltagande, lika rösträtt, upplyst förståelse och kontroll över dagordningen endast är retorik, finns inte med överhuvudtaget eller om det finns på ett konkret sätt.</p>

<p>Syftet med den här studien var att belysa hur lärare uppfattar och utformar arbetet med elevinflytande i förhållande till det demokratiska läraruppdraget samt till de möjligheter och svårigheter, som finns i anknytning till tillämpningen. Vi använde oss av en kvalitativ forskningsmetod, då vi intervjuade lärare med hjälp av semistrukturerade intervjuer, som utgjorde underlag för denna studie. De resultat som framkom i studien var att lärarna upplevde elevinflytande som medbestämmande och trots att eleverna gavs tillfälle till elevinflytande på olika sätt tog de denna chans i varierande grad. Lärarna framhöll flera av forskningens positiva effekter samtidigt som en rad svårigheter med tillämpningen togs upp. Vidare framkom det att det inte fanns något direkt samarbete i arbetslaget kring elevernas inflytande, förutom vid ämnesöverskridande temaarbete, utan ofta var det något som skedde efter varje lärares tycke. Värdet av att arbeta utefter ett demokratiskt tankesätt, där allas lika värde, och vikten av att uttrycka sina åsikter, betonades och har betydelse för en elevaktiv skolverksamhet.</p>