With increasing shares of variable renewable energy sources in the power mix, the need for energy storage solutions is projected to increase as well. Storage can in such combined systems help mitigate the issues with relying on intermittent sources by time-shifting the supply and smoothing out frequency fluctuations, to name some examples. This thesis has focused on Azelio ABs flagship product, the TES.POD, which is a long-duration thermal energy storage technology. When integrated with, for example, solar PV power, the TES.POD can store excess energy and dispatch it during times of low supply or when during the evening/night. The aim of the thesis has been the development of a day-ahead dispatch optimization tool for systems that include multiple TES.PODs, combined into a Cluster, and solar PV. The model was to be built using the Python programming language and based on Mixed-Integer-Linear-Programming (MILP) methods. The PV+storage system was then allowed to be connected to supplementary power sources such as a larger electric grid, or diesel generators in off-grid locations. The purpose of the optimization model is to find the most economic way to operate the individual TES.PODs while also keeping track of other system components, using a cost-based objective function (minimize costs). A focus has been on using high time resolution (small time step) in order to investigate the impact that the TES.PODs dynamic constraints has on operation. Another strength compared to pre-existing models was the ability to operate individual units indifferent to each other, as opposed to having them all operated in unison. Final results from benchmarking tests and two case studies indicated that using the optimization tool with smaller time steps had an effect on key indicators, and could lead to improved economy in the system. It was observed in both cases that the cost of electricity was reduced by running the optimization tool with time steps of either two or three minutes when compared with using an hourly resolution. Furthermore, several usage parameters for the TES.PODs, notably the total amount of operated hours and energy output per cycle, saw improvements which could lead to reduced cost of operation and maintenance. While not the main intent, testing different Cluster sizes and amount of installed PV capacity with the model, it could also be used in strategic decisions for system sizing. However, due to rapidly growing computational times in systems with large TES.POD clusters and using smaller time steps, the possibility of adding more complexity to the model in future work must be done with caution. To combat this issue, either improvements to the model formulation could be attempted, or by using more powerful hardware or optimizer (imported software algorithm that handles solving the model).

Distributionen av elektricitet bedrivs i Sverige som naturliga monopol av lokala nätägare. Regleringen av företagens intäkter har genomgått stora förändringar; från att ha varit en kostnadsbaserad reglering, har nu en modell med nätägarnas prestation i fokus tagits i drift: Nätnyttomodellen (NNM). Prestationen mätes i huvudsak av hur stor kundnyttan är, där en av aspekterna är distributionsnätens tillgänglighet. NNM konstruerar ett radiellt referensnät med en annan struktur, än vad det verkliga nätet har. Rapporten beskriver NNM allmänt och tillförlitlighetsmetoden i modellen mer utförligt. För att uppnå detta har intervjuer med modellens upphovsman varit till hjälp. Traditionella matematiska metoder för att modellera elnät och beräkna dess tillförlitlighet beskrivs i denna rapport. Datorprogram som använder klassiska metoder har beskrivits och använts. För de flesta analyser har RADPOW använts, ett program som är utvecklat på den institution där examensarbetet bedrevs. Först görs en kvalitativ analys för att ta fram skillnaderna mellan metoden i NNM och de mer traditionella tillförlitlighetsmetoderna och sedan beräknas skillnaderna med en kvantitativ analys. Metoderna har applicerats på ett verkligt nät. En del av Gävle Energis nät har studerats. Nätet som har valts är på 10 kV-nivån, innehåller både lands- och tätort och innefattar ett av totalt nio fördelningsområden (ca 7 % av Gävle Energis ca 50 000 abonnenter är belägna där). Elnätet med dess komponenter har beskrivits, modellerats och tillförlitlighetsindata för området har tagits fram. Både det verkliga nätet och det av NNM framtagna nätet har använts i analyserna. Huvudmålet med rapporten: Skildra och jämföra tillförlitlighetsmetoder, med fokus på att göra en utvärdering av Nätnyttomodellens tillförlitlighetsaspekter. Utvärderingen besvarar bland annat frågeställningar som: Vad skiljer metoden i NNM från klassiska metoder och vilka konsekvenser kan användandet av metoden i NNM ge? Examensarbetet är utfört i ett samarbete mellan KTH och Gävle Energi AB. / In Sweden, electrical distribution system operators, possesses a natural monopolistic situation in the distribution of electricity. The regulation has changed radically; from a regulation model based on actual costs, to a model with the performance of the distribution in focus – Network Performance Assessment Model (NPAM). Reliability of the distribution is one of the features the new model takes in to consideration. The NPAM creates a reference network, based on objective data. The thesis describes the NPAM in general and the method of reliability in NPAM in detail. The originator of the NPAM has been interviewed in addition tostudying literature. More traditional methods of reliability modelling of electrical systems is described. The computer programs RADPOW and NEPLAN, are described. Especially RADPOW, developed at the Royal Institute of Technology, is used in the analyses. The method in the NPAM is evaluated, with a com aring analyse to the more traditional methods and from the study of the NPAM. All the models and calculations are based on the same, in reality existing electrical distribution system. The studied distribution system is a part of the distribution network of Gävle Energi AB, a local Swedish electrical distribution system operator. The studied system, is at the 10 kV level and both has parts with many and few customers per area. Whole electrical system and its components have been described and modelled. For every component type, average reliability data for use in the components, used as input data for the models, have been estimated. The most important goals of this thesis: Describe and compare different methods of reliability, especially the aspects of the method of the NPAM. Some of the questions at issue to answer are: What consequences do the method of the NPAM lead to and which distinctions are there in different methods? The Royal Institute of Technology in Stockholm and Gävle Energi AB have assisted in the theses. / QC 20100707 / RCAM

Due to the intermittent nature of renewable energy production, maintaining the stability of the power supply system is becoming a significant challenge of the energy transition. Besides, the penetration of Electric Vehicles (EVs) and the development of a large network of charging stations will inevitably increase the pressure on the electrical grid. However, this network and the batteries that are connected to it also constitute a significant resource to provide ancillary services and therefore a new opportunity to stabilize the power grid. This requires to be able to produce accurate short term forecasts of the power consumption of charging stations at distribution scale. This work proposes a full forecasting framework, from the transformation of discrete charging sessions logs into a continuous aggregated load profile, to the pre-processing of the time series and the generation of predictions. This framework is used to identify the most appropriate model to provide two days ahead predictions of the hourly load profile of large charging stations networks. Using three years of data collected at Amsterdam’s public stations, the performance of several state-of-the-art forecasting models, including Gradient Boosted Trees (GBTs) and Recurrent Neural Networks (RNNs) is evaluated and compared to a classical time series model (Auto Regressive Integrated Moving Average (ARIMA)). The best performances are obtained with an Extreme Gradient Boosting (XGBoost) model using harmonic terms, past consumption values, calendar information and temperature forecasts as prediction features. This study also highlights periodical patterns in charging behaviors, as well as strong calendar effects and an influence of temperature on EV usage. / På grund av den intermittenta karaktären av förnybar energiproduktion, blir upprätthållandet av elnäts stabilitet en betydande utmaning. Dessutom kommer penetrationen av elbilar och utvecklingen av ett stort nät av laddstationer att öka trycket på elnätet. Men detta laddnät och batterierna som är anslutna till det utgör också en betydande resurs för att tillhandahålla kompletterande tjänster och därför en ny möjlighet att stabilisera elnätet. För att göra sådant bör man kunna producera korrekta kortsiktiga prognoser för laddstationens strömförbrukning i distributions skala. Detta arbete föreslår ett fullständigt prognos protokoll, från omvandlingen av diskreta laddnings sessioner till en kontinuerlig förbrukningsprofil, till förbehandling av tidsserier och generering av förutsägelser. Protokollet används för att identifiera den mest lämpliga metoden för att ge två dagars förutsägelser av timförbrukning profilen för ett stort laddstation nät. Med hjälp av tre års data som samlats in på Amsterdams publika stationer utvärderas prestanda för flera avancerade prognosmodeller som är gradient boosting och återkommande neurala nätverk, och jämförs med en klassisk tidsseriemodell (ARIMA). De bästa resultaten uppnås med en XGBoost modell med harmoniska termer, tidigare förbrukningsvärden, kalenderinformation och temperatur prognoser som förutsägelse funktioner. Denna studie belyser också periodiska mönster i laddningsbeteenden, liksom starka kalendereffekter och temperaturpåverkan på elbilar-användning.

I takt med nya innovationer och samhällets fortsatta utveckling och utbredning ökar även elektrifieringen. För att uppnå flera av de miljömål som satts upp av Sveriges riksdag krävs en övergång till ett elsystem byggt på el från förnybara källor. Den ökande elektrifieringen medför inte bara ökade krav på den mängd el som produceras, men även förmågan att transportera den. Den ökade belastningen på elnätet skapar flaskhalsar och kapacitetsbrist i större städer och regioner, vilket gör det svårt att till exempel etablera nya fabriker och bostadsområden vilket bromsar samhällets utveckling. För att lösa denna kapacitetsbrist behövs det svenska stamnätet byggas ut. Detta är dock en relativt långsam process vilket ställer krav på innovativa lösningar som kan avlasta elnätet på kort och lång sikt. En sådan lösning är en ökad efterfrågeflexibilitet, vilket innebär att vissa effektkrävande aktiviteter flyttas till tider på dygnet då elnätet är mindre belastat. Genom att använda sig av smart elnätsteknik kan konsumenter få information om elpriser i realtid och därmed anpassa sin elkonsumtion och dra nytta av lägre elpriser och större tillgång till grön el då topplasten på elnätet är lägre. Syftet med denna studie är att undersöka hur sådana smarta elnätstjänster kan resultera i en ökad efterfrågeflexibilitet i bostäder, och om denna efterfrågeflexibilitet kan hjälpa till att motverka kapacitetsbristen i det svenska elnätet. För att undersöka detta har en litteraturstudie med fokus på beteendeförändringar kopplade till hållbar utveckling samt fyra kvalitativa intervjuer av relevanta aktörer i elbranschen gjorts. Resultaten från litteraturstudien har analyserats i syfte att undersöka huruvida de är applicerbara på smarta elnätstjänster för att uppnå en ökad efterfrågeflexibilitet eller ej. De kvalitativa intervjuerna har summerats och analyserats för att undersöka vilka frågor det råder enighet samt oenighet i bland branschens aktörer. Efter analys samt diskussionen visar studien att smarta elnätstjänster kopplade till bostäders elkonsumtion har potential att uppnå en ökad efterfrågeflexibilitet samt att denna efterfrågeflexibilitet kan bidra till att minska kapacitetsbristen i elnätet. Detta ska dock inte ses som en universell lösning utan en av flera nödvändiga lösningar för att rå på problemet. / As innovation and society continue their growth, electrification is increasing rapidly. To achieve several of the environmental goals set by the Swedish Parliament, a transition to an electricity system based on electricity from renewable sources is also required. The increasing electrification entails not only increased demands on the amount of electricity produced, but also the ability to transport it. Increased load on the electricity grid creates bottlenecks and capacity shortages in larger cities and regions, which makes it difficult to establish, among other things, new factories and residential areas, which slows down the development of society. To solve this capacity shortage, the Swedish electrical grid needs to be expanded. However, this is a relatively slow process, which places demands on innovative solutions that can relieve the electricity grid, both short term and long term. Such a solution is an increased demand flexibility, which means that certain power-demanding activities are moved to times of the day when the grid is less congested. By using smart grid technology, consumers can get information about electricity prices in real time and thereby adjust their electricity consumption and benefit from lower electricity prices and greater access to renewable energy when the top load on the electricity grid is lower. The purpose of this study is to investigate how such smart grid services can result in increased demand flexibility in homes, and whether this demand flexibility can help counteract the capacity shortage in the Swedish grid. To investigate this, a literature study focusing on behavioral changes linked to sustainable development, and four qualitative interviews with relevant actors in the energy industry, have been conducted. The results from the literature study have been analyzed to investigate whether or not they are applicable to smart grid services to achieve increased demand flexibility. The qualitative interviews have been summarized and analyzed to examine what issues there is agreement and disagreement in among the industry's players. After analysis and discussion, the study shows that smart grid services linked to residential electricity consumption have the potential to achieve increased demand flexibility and that this demand flexibility can contribute to reducing capacity shortage. However, this should not be seen as a universal solution but as one of several necessary solutions to tackle the problem.

In the power industry, electrical grids are undergoing a modernization intosmart grids. The new smart grids integrate the electrical grid and informationand communication technologies, such as software, automation, and informationprocessing. While enabling remote communication with devices on thegrid, putting the grid online also introduces some major problems, such as therisk of being the target of cyber attacks.In this thesis, a security analysis of the Siemens SICAM CMIC CP-8000 remoteterminal unit, used for remote monitoring and automation of electricalgrids is done. Threat modeling was done to identify vulnerabilities in the system,followed by a penetration test of the web interface, used to configure thedevice, as well as a couple of network attacks. During the penetration test, twocross-site scripting vulnerabilities were discovered, one of which could allowan unauthorized attacker to execute Javascript code in the victim’s browser. Itwas also discovered that a user’s login credentials are leaked in the browserconsole in cleartext when logging in. / I kraftindustrin genomgår elnät en modernisering till smarta elnät. De nyasmarta elnäten integrerar elnät och informations- och kommunkationsteknologi,såsom mjukvara, automatisering, och informationsbehandling. Även omdet möjliggör fjärrkommunikation så introduceras även stora problem när elnätenblir uppkopplade, till exempel risken att bli utsatt för cyberattacker.I detta examensarbete utfördes en säkerhetsanalys av en SICAM CMIC CP-8000 fjärrterminal, tillverkad av Siemens, som används för fjärrstyrning ochautomatisering av elnät. En hotmodell för att identifiera sårbarheter i systemetgjordes, följt av penetrationstesting av hemsidan som används för att konfigureraenheten, samt några nätverksattacker. Under penetrationstestningen hittadestvå cross-site scripting-sårbarheter, där den ena kunde tillåta en oautentiseradangripare att exekvera Javascript-kod i offrets webbläsare. Det upptäcktesäven att en användares inloggningsuppgifter läcktes i webbläsarens konsol iklartext när användaren loggar in.

This master thesis explores the application of Pumped-Storage Hydroelectricity (PSH) within an electricity market characterised by a substantial share of renewable and intermittent electricity production. The purpose of PSH is to enhance the alignment of supply with demand by storing energy at electricity surplus and releasing it during shortage. The Juktan Power Station, once the largest pumped hydro storage facility in Sweden with a storage capacity of about 25 GWh and maximum generation of 335 MW, serves as a case study. An in-depth analysis of the properties of the Swedish electricity market and its influencing factors is conducted. Wind speed data is successfully used to increase accuracy of price prediction. Furthermore, a model is developed to calculate potential profitability employing various operation methods. In conclusion, large-scale PSH provide significant benefit to the stability of the electricity system with a clear increase in value after 2020. However, concerns about grid tariff design, electricity market development and energy storage incentives means that investments are not obviously profitable. / Detta examensarbete utforskar tillämpningen av pumpkraftverk på en modern elmarknad med betydande andel förnyelsebar och intermittent electricitetsproduktion. Syftet med pumpkraft är att förbättra anpassningen av tillgång och efterfrågan genom att lagra energi vid elöverskott och frigöra den vid underskott. Juktan Kraftstation, tidigare Sveriges största pumpkraftverk med en lagringskapacitet på ca 25 GWh och maximal generatoreffekt på 335 MW, används som fallstudie. En analys av den svenska elmarknaden och dess påverkande faktorer genomförs. Vindhastighetsdata används framgångsrikt för att förbättra träffsäkerheten för elprisförutsägelser. Vidare utvecklas en modell för att beräkna potentiell lönsamhet med olika driftmetoder. Sammanfattningsvis visas att storskalig pumpkraft ger betydande fördelar för elsystemet med tydlig förstärkning efter 2020. Däremot identifieras potentiella problem såsom elnätsavgiften, svårigheten att långsiktigt förutspå elmarknadens utveckling samt incitament för energilagring, vilka sammantaget gör att pumpkraftinvesteringar inte är självklart lönsamma.

This master thesis examines technical requirements for small hydro power plants (HPP) to operate proximate parts of the power grid in island mode. The work examines how small hydropower can be modified and complemented with additional technologies to achieve sufficient frequency control capabilities. A case study was performed within the concession area of power grid operator Ålem Energy. One of the HPPs, located in Skälleryd, is owned by Ålem Energy and became the focal point of the study. Relevant parts of the concession area were surveyed for properties such as system inertia, electric load and available power. Furthermore, a model of Kaplan turbine 1 in Skälleryd HPP was created with the purpose of studying the benefits of bypassing regulation control from the wicket gates directly to the runner. The method was tested in an off-grid islanding test. Frequency control of the turbine was tested powering electric heaters and, using a new method, controlling a virtual power grid. Finally, a theory was developed to estimate the transient disturbance resilience (TDR) of a power grid. The theory was applied to the HPP in Skälleryd to suggest modifications for the plant to achieve sufficient islanding capabilities. The survey of the power system revealed a promising potential for the HPPs to operate in island mode, especially at later stages when the grid spans several HPPs for more system inertia. The available power from the HPPs was however strongly seasonal which imposes flexibility on a future plan of action for engaging the grid in island mode. The method of controlling the turbine power from the runner proved to have several difficulties. Firstly, the current hydraulics system was not able to freely control the runner as the hydrodynamic forces on the runner blades were too large. Secondly, the method was found to be unstable due to inherent amplification of speed deviations. Furthermore, the low inertia at Skälleryd is likely detrimental to the lone frequency control of the turbine. Therefore other methods for improving frequency control were suggested. The developed theory for TDR was used to create charts describing the TDR for various combinations of system inertia and regulation speed. By studying the proprieties of Skälleryd HPP in the charts the necessary modifications could be rationally chosen. A frequency regulating dummy load was found to be the simplest option. A control scheme was suggested with the dummy load performing primary frequency control and the turbines at Skälleryd performing secondary control, restoring the dummy load to its nominal state.

Securing access to affordable energy services is of central importance to our societies. To do this sustainably, energy systems design should be – amongst other things – environmentally compliant and reconcile with the integrated management of potentially limiting resources. This work considers the role for so-called 'Smart Grids' to improve the delivery of energy services. It deals with the integration of renewable energy technologies to mitigate climate change. It further demonstrates an approach to harmonise potentially conflicting energy, water and land-use strategies. Each presents particular challenges to energy systems analysis. Computer aided models can help identify energy systems that most effectively meet the multiple demands placed on them. As models constitute a simple abstraction of reality, it is important to ensure that those dynamics that considerably impact results are suitably integrated. In its three parts, this thesis extends long-term energy system models to consider improved integration between: (A) supply and demand through Smart Grids; (B) timeframes by incorporating short-term operating constraints into long-term models; and (C) resource systems by linking multiple modelling tools. In Part A, the thesis explores the potential of Smart Grids to accelerate and improve electrification efforts in developing countries. Further, a long-term energy system model is enhanced to investigate the Smart Grid benefits associated with a closer integration of supply, storage and demand-side options. In Part B, the same model is extended to integrate flexibility requirements. The benefits of this integration are illustrated on an Irish case study on high levels of wind power penetrations. In Part C, an energy model is calibrated to consider climate change scenarios and linkages with land-use and water models. This serves to assess the implications of introducing biofuels on the small island developing state of Mauritius. The thesis demonstrates that too weak integration between models and resource systems can produce significantly diverging results. The system configurations derived may consequently generate different – and potentially erroneous – policy and investment insights. / Säker och prisvärd tillgång till energitjänster är en central fråga för dagens samhällen. För att tillgodose samhällen med hållbara energitjänster bör energisystemen designas för att – bland annat – möta de miljömässiga kraven samt hantera potentiellt begränsade resurser. Den här avhandlingen undersöker de ”smarta” elnätens roll för bättre tillhandahållande av energitjänster. Avhandlingen behandlar integration av förnybar energiteknik för minskad klimatpåverkan samt demonstrerar ett tillvägagångssätt för att förena potentiellt motstridiga energi-, vatten- och markanvändningsstrategier. Dessa uppvisar särskilda utmaningar i energisystemanalyser. Datorstödda modeller kan användas för att identifiera energisystem som på effektivast sätt möter samhällets krav. Datorstödda modeller är, per definition, förenklingar av verkligheten och det är därför viktigt att säkerställa en korrekt representation av det verkliga systemets dynamik. Den här avhandlingen förstärker energisystemmodeller för långsiktsprognoser utifrån tre aspekter: förbättra integrationen av (A) tillgång och efterfrågan genom smarta elnät; (B) olika tidsaspekter genom att inkludera kortsiktiga operativa begränsningar; samt (C) resurssystem genom att sammanlänka olika modelleringsverktyg. I del A utforskades de smarta elnätens potential för att förbättra elektriska system i utvecklingsländer. En befintlig energisystemmodell förstärktes för att behandla smarta elnät och kan därmed fånga fördelarna förknippade med energilagring och energianvändning. I del B utvidgades en energisystemmodell för långsiktsprognoser med flexibilitet för kortsiktiga operativa begränsningar. En fallstudie fokuserad på ett vindkraftsdominerat irländskt elnät genomfördes för att demonstrera fördelarna av modellutvecklingen. I del C kalibrerades en energisystemmodell för att ta klimatscenarier i beaktande samt energisystemets kopplingar till markanvändning och vattenresurssystem. En fallstudie fokuserad på Mauritius energisystem genomfördes för att undersöka konsekvenserna av en potentiell introducering av biobränslen. Avhandlingen demonstrerar att undermålig integration av energimodeller och resurssystem kan leda till avsevärda avvikelser i resultaten. Slutsatser som dras utifrån dessa resultat kan därmed leda till vitt skilda – och potentiellt felaktiga – underlag för investeringar och energipolitiska rekommendationer. / <p>QC 20131118</p>

Arbetet Tillämpning av batterilager som energitjänsten lastutjämnare är en litteraturstudie och en kvantitativ studie. I studien har driftkarakteristiken år 2015 hos en matvarubutik legat till grunden. Arbetet har syftat i att besvara frågan kring ett batterilagers lämplighet som agerade för lastutjämning. För att ta reda på det har batterilagersegenskaper kartlagts och dimensionering gjorts utifrån två olika driftfall. En ekonomisk besparingspotential har även beräknats utifrån de bägge driftfallen. Driftfallen har valts att kallas teknisk dimensionering och ekonomisk dimensionering. De tekniska dimensionerade lagerna har en lager storlek om 617 kWh och 555kWh vilket motsvarar 7,1% respektive 5,8% av den dagliga energianvändningen. För de ekonomiskt dimensionerade lagerna har en lager storlek om 597 kWh och 233kWh vilket motsvarar 6,8% respektive 2,8% av den dagliga energianvändningen. Den ekonomiska besparingspotentialen blir som störst för en blandad körning av de bägge driftfallen. Trotts att besparingspotentialen är uppskattade under ideala förhållanden med varken förluster eller degraderad prestanda lönar det inte sig att investera i ett batterilager för att enbart utföra tjänsten effektutjämning idag. Investering i ett batterilager för effektutjämning har potential att bli lönsam först när den kan tillgodose fler energitjänster eller när alternativkostnaden är förhöjd. / This thesis, is a study of battery energy storage and its use as energy source and smoothening of power fluctuation. Studies have been made as a systematic review and a quantitative study. The study has consisted of analysing the power characteristic from a supermarket in the city of Varberg during year 2015. The object has been to evaluate the energy storage and the power smoothing qualities. Therefore the battery energy storages characteristics have been evaluated in this systematic review. For the quantitative study, calculations of the energy storage sizes were made for two separate operation modes. The two different operation modes were named technical dimensioning and economic dimensioning. The function of the technical dimensioning was to smooth the power outlet from the grid, while the function of the economic dimensioning was to enable the supermarket to buy more energy during low-price hours. Based on monthly power characteristics, each dimensioning gave as a result two energy storage possibilities, one in medium and one in small size. The technical dimensioning resulted in battery energy storage of the sizes 617 kWh and 555kWh which is comparable to 7,1% and 5,8% of the daily energy usage of the supermarket. The economic dimensioning resulted in battery energy storage of the sizes 597 kWh and 233kWh which is comparable to 6,8% and 2,8% of the daily energy usage of the supermarket. For optimizing the economic savings, a variation of technical and economic operation mode are needed, depending on calculated power usage through the day and elspot prices. The study shows that a battery storage is difficult to finance. The calculated economic savings were estimated during ideal conditions and without power loss or loss in performance. As a conclusion from this study a battery storage may have a good payback if there are several energy services to be filled.

The electricity system will go through massive changes in the coming years. Smartgrids are becoming more popular. The phasing out of fossil fuels in electricity production in favour of renewable power sources will entail challenges. To handle these challenges, the Swedish Energy Markets Inspectorate (Ei) has identified demand side flexibility as a partial solution. Ei has presented new functionality demands on electricity meters, which aim at working for an increase of demand side flexibility. The aim of this report is to investigate how smart meters and the new functionality demands contribute in making customers become more active, along with how customers can be motivated to change their behaviour. The findings from this report show that the new demands do not directly lead to more demand side flexibility. Instead they enable other actors to develop services that could lead to customers contributing with demand side flexibility. In the energy sector, it is assumed that customers need to see an economic benefit in order to contribute with flexibility. This report finds that this is not entirely the case. Customers can be motivated by other things, such as protecting the environment. Important factors for customers are that they experience the same comfort as before, along with simplicity. Therefore, automatic steering is the preferable option which might entail the need for economic subsidies since investing in automatic systems will be economically notable. Once a considerable amount of customers are contributing with flexibility, social pressure might motivate remaining customers to do the same.