<p>Arbetslösheten är idag ett av resultaten av den pågående lågkonjunkturen. Att vara arbetslös kan kännas psykiskt påfrestande och i längden hota delar av den sociala kompetensen. Social kompetens kan kortfattat sägas handla om förmågan att möta och kommunicera med andra människor samt anpassa sig till nya miljöer. Syftet med studien var att undersöka om det finns ett samband mellan tiden som arbetslös och sociala kompetens i termerna bas- självkänsla, self-efficacy och empati samt hur situationen för den arbetslöse ser ut ifråga om hjälp och stöd från arbetsförmedlingen. En enkätundersökning genomfördes där 128 arbetslösa deltog. Resultatet visade att personer som varit arbetslösa en längre tid inte hade lägre social kompetens utifrån de utvalda delarna men att vissa av delarna enskilt påverkades av tiden som arbetslös vilket tas upp för diskussion tillsammans med resultatet av arbetsförmedlingens insatser för de arbetslösa.</p>

<p>En tidigare studie har visat att negativa effekter av att känna empati är övervägande på kort sikt medan positiva effekter är övervägande på lång sikt, gällande psykiatripersonal. Med den aktuella studien avsågs att undersöka huruvida liknande tendenser finns hos en generell population. 253 högskolestudenter deltog, och i en mellangruppsdesign besvarade hälften en enkät belysande upplevelser på kort sikt medan den andra hälften besvarade en likadan enkät belysande upplevelser på lång sikt. Resultatet visade att empati har olika effekter beroende på tidsperspektivet även för människor generellt, i form av mer positiva effekter på lång sikt. Denna effekt återfanns bland såväl kvinnor som män, och bland yngre såväl som äldre. En tänkbar förklaring är att intrycket blir ett annat med tidsmässig distans.</p> / <p>Evidence from an earlier study suggests that negative consequences of feeling empathy are predominant in the short-term, while positive consequences are predominant in the long-term, regarding psychiatry staff. This study investigated whether similar tendencies exist among a general population. 253 university students participated, and a between-subjects design was used in which half of the participants answered questionnaires illustrating experiences in the short-term, and the other half questionnaires illustrating experiences in the long-term. Also for people in general, the results showed that empathy has different effects depending on the time perspective through more positive effects in the long-term. This effect was valid, irrespective of gender or age. A possible explanation is that the impression changes with the distance that time brings.</p>

<p>W. Ickes, L. Stinson, V, Bisonette och S. Garcia (1990) standard stimulus paradigm är en metod för att mäta avläsning av en individs tankar och känslor. För att undersöka tjejer och killars empatiska avläsningsförmåga testades gymnasieelever med Ickes metod. Nittioåtta elever fick se en film som stannades av undersökningsledarna vid tio tillfällen. Deltagarna skulle vid varje stopp försöka läsa av kvinnan i filmens tankar och känslor och skriva ner dessa. Resultaten visade att tjejer är bättre än killar på att läsa av andra. Betyg i svenska och samhällskunskap, men inte matematik hade positivt samband med empati. Studien visade också att individer som gråter ofta har bra avläsningsförmåga. Tjejer med bra betyg och nära till gråt verkar ha de bästa intellektuella och emotionella verktygen för empatisk avläsning.</p>

<p>I tidigare empatiforskning har könsskillnader studerats betydligt mer änåldersskillnader. Syftet med den aktuella undersökningen var att studera hurförmågan till empati skiljer sig mellan tonåringar, medelålders och äldre. Iundersökningen deltog 68 personer varav hälften kvinnor. Empatin varhögst i den äldsta gruppen och lägst i den yngsta för både kvinnor och män.Däremot kände tonåringarna mer för vissa känslor som mättes utanförempatiskalan. Kvinnorna i alla tre åldersgrupperna har högre empati änmännen. Att empati ökar med åldern säger samtidigt att yngre hade mindreempati. Resultaten kan tyda på att samhället blivit kallare. Avslutningsvisdiskuteras betydelsen av generationsskillnader i empati, en eventuellutveckling mot ett mindre empatiskt samhälle, samt om ungas empati kanstärkas i framtiden.<em></em></p>

<p>Empati är känslan som väcks när människan lever sig in i någon annans situation. Forskning har visat att händelserna dödsfall av partner och skilsmässa är de mest stressfulla situationerna i livet. I två experiment undersöktes om dessa situationer även väckte mycket empati. Det första experimentet innefattade en berättelse där målpersonens kön och händelse varierade. Resultatet visade att kvinnor känner Amer empati för den som drabbas av dödsfall av partner än av skilsmässa, medan män känner lika mycket empati för de drabbade i de två händelserna; detta kan bero på att männens sociala nätverk är mindre än kvinnornas och därför tar en brytning väldigt hårt. Det andra experimentet gjordes på enbart kvinnor och undersökte vilket av dödsfall av partner och dödsfall av barn som väckte mest empati. Resultatet visade ingen skillnad mellan händelserna. Detta kan ha sin förklaring i att dödsfall av partner är den mest stressfyllda situationen i livet.</p>

<p>Trots att det finns en lag om att bevara patientens rättigheter, finns ändå bemötandeproblem i vården som har varit en följetong i svensk media. Bemötande i vården bör anpassas till patientens behov, där empati är en grundläggande aspekt inom vården. Syftet med denna studie var att studera hur bemötande sker mellan vårdpersonalen och de äldreboende. Fyra timmars fältobservationer gjordes med tio vårdpersonalen och fyra intervjuer med fyra vårdanställda på ett äldreboende. Rådata analyserades och en triangulering gjordes med grundad teori. Resultaten visade att bemötande skedde med empati och kärnprocessen handlade om att empati är bundet till psykisk samt fysisk närhet. Det förhållningssätt som uttrycks i lagar, policybeslut och i själva professionen samverkar med vårdpersonalens individuella attityder och värderingar i hur man bemöter människor i beroendeställning. I studien diskuteras hur empati och närhet är en förutsättning för att vårdpersonalen ska lyckas i sitt arbete som professionella hjälpare.</p>

Thesis (M.A.)--Memorial University of Newfoundland, 2005. / Bibliography: leaves 63-64.

Trots att det finns en lag om att bevara patientens rättigheter, finns ändå bemötandeproblem i vården som har varit en följetong i svensk media. Bemötande i vården bör anpassas till patientens behov, där empati är en grundläggande aspekt inom vården. Syftet med denna studie var att studera hur bemötande sker mellan vårdpersonalen och de äldreboende. Fyra timmars fältobservationer gjordes med tio vårdpersonalen och fyra intervjuer med fyra vårdanställda på ett äldreboende. Rådata analyserades och en triangulering gjordes med grundad teori. Resultaten visade att bemötande skedde med empati och kärnprocessen handlade om att empati är bundet till psykisk samt fysisk närhet. Det förhållningssätt som uttrycks i lagar, policybeslut och i själva professionen samverkar med vårdpersonalens individuella attityder och värderingar i hur man bemöter människor i beroendeställning. I studien diskuteras hur empati och närhet är en förutsättning för att vårdpersonalen ska lyckas i sitt arbete som professionella hjälpare.

Empati är känslan som väcks när människan lever sig in i någon annans situation. Forskning har visat att händelserna dödsfall av partner och skilsmässa är de mest stressfulla situationerna i livet. I två experiment undersöktes om dessa situationer även väckte mycket empati. Det första experimentet innefattade en berättelse där målpersonens kön och händelse varierade. Resultatet visade att kvinnor känner Amer empati för den som drabbas av dödsfall av partner än av skilsmässa, medan män känner lika mycket empati för de drabbade i de två händelserna; detta kan bero på att männens sociala nätverk är mindre än kvinnornas och därför tar en brytning väldigt hårt. Det andra experimentet gjordes på enbart kvinnor och undersökte vilket av dödsfall av partner och dödsfall av barn som väckte mest empati. Resultatet visade ingen skillnad mellan händelserna. Detta kan ha sin förklaring i att dödsfall av partner är den mest stressfyllda situationen i livet.

Upplevd likhet med målpersonen har ansetts vara viktig för empati och viss forskning har visat att empatin ökar med upplevd etnisk sam-hörighet. Denna studies primära syfte var att experimentellt undersöka om svenska och icke-svenska deltagare kände olika mycket empati beroende på målpersonens etnicitet samt upplevd likhet med mål-personen. Majoriteten av de 160 deltagarna rekryterades från Mälar-dalens högskola, varav 102 var svenska och 84 var kvinnliga. Resultatet visade två signifikanta disordinala interaktioner där svenska deltagare kände signifikant mer empati och upplevd likhet med en svensk än icke-svensk målperson, medan icke-svenska inte visade signifikant mer empati eller upplevd likhet med en icke-svensk än svensk målperson. Ingen signifikant skillnad i empati fanns mellan äldre och yngre deltagare. Män uppvisade signifikant lägre empati än kvinnor och inget av könen väckte mer empati. Orsaken till de disordinala interaktionerna diskuterades i termer av social kategorisering. Vidare forskning med en annan definition av begreppet etnicitet föreslogs.