Syftet är att undersöka hur kunskapsintensiva enheter kan behålla personalen längre. Ju längre Försvarsmakten behåller en individ desto mer erfarenhet kommer denna individ att alstra. En erfarenhet som Försvarsmakten kan dra nytta av i utvecklingen av metoder, tekniker och materiel. Genom effektiv kompetensförsörjning minskar risken för reducerad operativ förmåga. Forskningsfrågan tar avstamp i egna observationer och erfarenheter vid de kunskapsintensiva förband där författarna tjänstgjort. Studien är genomförd vid ett av dessa – Röjdykardivisionen. Forskningsansatsen är induktiv och uppsatsen är skriven efter en kvalitativ fallstudie. Empirin i studien består av fyra semistrukturerade intervjuer samt sex mejlintervjuer. Empirin har analyserats mot referensramen som omfattar tidigare forskning inom främst Employer Branding (EB) men även personalförsörjning och generation Y & Z. Slutsatsen är att kunskapsintensiva enheter kan arbeta med EB i syfte att behålla rätt personal längre. Ur empirin framkommer kategorier specifika för vår fallstudie och som har en direkt koppling till varför individer söker, stannar eller slutar vid enheten. Det som fått respondenterna att Söka är kategorierna; Kamratskap, kvalitet på medarbetarna, upplevelser och Arbetsuppgifter. Det är således dessa egenskaper den här enheten kommunicerat ut som erbjudande till sin resurspool i marknadsföringen. Majoriteten av kategorierna som varit avgörande för respondenterna i att Söka är lika viktiga i att Stanna. Här handlar det om att tillfredsställa de anställdas “krav”. I Stanna fasen tillkommer kategorierna; Utveckling och-/eller Karriär, Livsbalans, Ekonomi samt Ledarskap som alla påverkar benägenheten att stanna. Analyserar enheten kategorierna under både Söka och Stanna skulle erbjudandet kunna bygga på fler kategorier i marknadsföringen framöver. Det är också möjligt för enheten att fortsätta att arbeta med EVP gentemot befintlig personal för att få dem at stanna längre. En arbetsmetod för detta presenteras i appendix 1, Processmodell, ATR.

Det första steget, i en produktiv kompetensförsörjning, är att attrahera arbetskraften. För att lyckas med detta är det fördelaktigt om en organisation bearbetar sitt arbetsgivarvarumärke. Detta arbetsgivarvarumärke ger ett löfte om upplevelsen av anställningen till potentiella kandidater. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur sex olika civilingenjörsstudenter uppfattar attraktionskraft och vilka faktorer som är betydelsefulla. En organisation valdes ut, där civilingenjörer tillhör målgruppen, och där attraktivitet studerades från tre rekryterares perspektiv. Examensarbetet genomfördes med en kvalitativ metod samt med en hermeneutisk och abduktiv ansats. Det insamlade materialet tolkades därefter tematiskt och kodades företrädesvis med en data-driven kodning. Examensarbetets resultat visar att det finns ett antal faktorer som har betydelse för attraktionskraften hos ett företag. De faktorer som ökar attraktiviteten enligt de intervjuade civilingenjörsstudenterna är: Varumärke, Image och Arbets- och företagsprofil. Företagets miljö bedömdes vara viktigt men inte avgörande. Den faktor som inte var viktig för attraktiviteten var Kompensation, i form av ekonomisk ersättning. Resultatet visar också att det finns skillnader mellan studenternas och rekryterarnas uppfattning av attraktivitet gällande faktorer såsom arbetsprofil och image. Ett antal utvecklingsområden hos företagets arbete med att attrahera ny arbetskraft presenteras, till exempel: exponering av varumärke och hantering av image och företagsrykte. / Attracting a talented workforce is the key element of keeping the supply of skills as efficient as possible. To succeed in this effort an organization should work actively with its employer brand. The purpose of this bachelor thesis is to investigate how six different civil engineering students perceives attractiveness and which factors are of greatest importance. An organization was selected and attractiveness is studied from the perspective of three recruiters. The study was conducted with a qualitative method and with a hermeneutic and abductive approach – the collected data was then interpreted thematically. The results of the study show that there are a number of factors that are important for the attractiveness of an organisation. The factors that increased the perceived attractiveness according to the students were: Brand, Image and Work and Company profile. The company’s environment was considered important but not crucial. Financial compensation was not important for the attractiveness. The results also show that there are differences between the students and the recruiters’ perceptions of attractiveness, regarding factors such as work profile and image. Development areas in the company’s work with attracting talented workforce are presented, such as: brand exposure and management of image.

Studiens syfte var att undersöka hur employer branding kan användas för att attrahera och behålla volontärer med specialiserad kompetens inom en organisationform som är beroende av kompetens. Ytterligare ett syfte var att undersöka upplevelsen av ett aktivt arbete med employer branding för att attrahera och nehålla volontärer. Det genomfördes sammanlagt sex intervjuer med volontärarbetare på en volontärorganisation. Resultatet visade på fyra upplevda huvudteman som kunde sammankopplas med respondenternas val av volontärorganisation. Dessa teman kunde också kopplas samman med organisationens attraktivitet. Det framkom i resultatet att respondenternas kompetens inom organisationens inriktning skapade ett upplevt intesse för verksamheten och var en viktig faktor i valet av volontärorganisation. Det framkom också att en personlig koppling samt personliga fördelar inom organisationen var av stor betydelse för respondenterna. Det framgick av intervjuerna att uppfattningen av organisationen som strukturerad ansågs vara en positiv aspekt i fråga om att stanna kvar inom organisationen. Slutligen framkom det att den allmänna kännedomen om organisationen skapade motivation hos volontärerna / The study's purpose was to examine how employer branding can be used to attract and retain volunteers with a high skill level in an organization that depends on skills. Another purpose was to explore the experience of active work with employer brandingto attract and retain volunteers. Six interviews were conducted with volunteers in a volunteers organization. The result showed that there were four main percevied themes that could be linked to the respindent's choice of a volunteers organization. These themes could also be linked to the organization's attractiveness. The result showed that there were four perceived main factors that could be associated with respondent's choice of volunteers organization. It also emerged that a personal connection and personal benefits of the organization was of great importance to the respondents. It was clear from the interviews that the perception of the organization as structured was considered a positive aspect in regards to remain in the organization. Finally, it appeared that the general awareness of the organization created motivation for the volunteers.

Det finns en hög efterfrågan på nyexaminerade redovisningsstudenter till följd av en förändrad arbetsmarknad där arbetsgivare insett vikten av att arbeta med employer branding. Dock kan det vara svårt för revisionsbyråer inom professionen att särskilja sig från varandra och dessutom kan externa källor påverka studenternas syn på arbetsgivarna. Syftet är att förklara hur studenternas uppfattning om, respektive attraktion till, revisionsbyråerna påverkas av exponering för kontrollerade och okontrollerade signaler om revisionsbyråernas employer brand.  Utifrån ett positivistiskt förhållningssätt, en deduktiv ansats och med kvantitativ metod har studien testat 10 hypoteser. Empiriska primärdata har samlats in med hjälp av en onlinebaserad enkät, besvarad av 173 ekonomistudenter runt om i Sverige som läser eller funderar på att läsa redovisning/revision som studieinriktning. Studien visar att studenter som exponerats för kontrollerad employer branding från EY har högre attraktion till EY. Exponering för kontrollerad employer branding från EY, KPMG och PwC är positivt associerat med studenternas uppfattning om revisionsbyråerna. Exponering för negativ word-of-mouth om KPMG och PwC är negativt associerat med studenternas uppfattning om revisionsbyråerna och påverkar attraktionen negativt. För samtliga revisionsbyråer visar studien ett positivt samband mellan signaler om revisionsbyråernas employer brand i media och attraktion. Exponering för signaler om revisionsbyråernas employer brand i media är positivt associerat med studenternas uppfattning för alla byråer utom Deloitte. För samtliga revisionsbyråer visar studien att det finns ett positivt samband mellan studenternas uppfattning om och attraktion till revisionsbyråerna. Studien indikerar att byråerna kan särskilja sig från varandra och att det finns skillnader mellan de olika byråerna i hur signaler om byråernas employer brand påverkar studenternas uppfattning och attraktion. / There is a high demand for newly graduated accounting students due to a changing labour market with high staff turnover, where employers realized the importance of employer branding. However, it may be difficult for audit firms to distinguish themselves from each other in the profession, and in addition, external sources may affect students' views on employers.  The aim of the study is to explain how students' perceptions of, and attraction to, the audit firms are influenced by exposure to controlled and uncontrolled signals about the employer brand of the audit firms'. Based on a positivistic philosophy, a deductive approach and quantitative methodology, the study has tested 10 hypotheses. Empirical primary data has been collected using an online-based survey, answered by 173 business students in Sweden who have chosen or intend to choose accounting/auditing as a field of study.  The study indicates that exposure to controlled employer branding from EY is associated with higher attraction to EY. Exposure to controlled employer branding from EY, KPMG and PwC is positively associated with students’ perceptions of the firms. Exposure to negative word-of-mouth about KPMG and PwC is negatively associated with perception of the firms and affects the attraction negatively. For all audit firms except Deloitte, the study indicates that students’ exposure to signals in media are positively associated with the perception of the firm. There is a positive relation between the exposure to signals about the employer brand in media and attraction for all the audit firms. We conclude a positive relation between perceptions and attraction for all five audit firms. The results of the study suggest that the firms can distinguish themselves from each other and that there are differences between the firms in how signals about the employer brand affect perceptions and attraction.

The researcher has since 1996 been involved professionally in the field of Employee Assistance and has been witness to its evolution, growing complexity and potential to make a positive impact on the development of individuals and organizations through employer-employee relationship and workplace dynamics. The motivation for this study came from an interest to gain deeper understanding of the concept and implementation of EAPs by organizations in the researcher’s immediate environment and circle of potential influence. The development of EAPs in South Africa, influenced by various professions, has evolved as a result of different organizational needs which occur in varying forms and levels of sophistication depending on staffing, availability of resources and capacity within organizations. There is limited information available to EAP as a developing profession in terms of how programmes occur in South Africa. This study sought to analyze the prevalence and nature of EAPs in work organizations within the Buffalo City Municipal Area (BCMA) in the Eastern Cape Province, mainly to obtain reliable information on these programmes so that implementation of employee assistance can be evaluated and improved. This investigation provides a critical description of the implementation of EAPs in the BCMA with a view to establish prevalence, critically analyze the nature of EAPs, and to benchmark against existing Employee Assistance Professional Standards. The literature review includes a detailed examination of the history of EAPs in South Africa, contributions of the different professional disciplines, definitions of EAP, models currently in practice with the advantages, disadvantages and factors that influence the organizations choice of model and core technology of EAPs, as well as a critical examination of the 27 EAPA-SA Standards of 2005. The study is quantitative, exploratory and descriptive in nature as it sought to measure prevalence and provide descriptions of implementation methodologies in terms of form, shape, scope, staffing and services offered. These descriptive elements are benchmarked against the Standards for EAPs in South Africa, developed by the EAPA-SA, the official voice of the EAP profession. Questionnaires were administered to respondents that attended the local EAPA Branch and Occupational Health Nurses Association as well as Provincial Forum for Public Sector EAPs meetings. The respondents that were not reached this way were administered questionnaires personally. The population included organizations from both the private and public sector that employed a minimum staff compliment of two hundred. Since there are only 47 such organizations in the BCMA (both public and private sector), the entire population consisted of respondents and no sample was selected. Univariate analysis was used to assess data collected. The findings of the study indicate that EAPs are prevalent in BCMA organizations but they vary considerably in the way they have been developed and implemented. Benchmarked against the EAPA-SA Standards it is evident that while employee assistance programmes have certain basic elements in common, the overall design and implementation is fortuitous at best. Since the EAPA-SA standards have been developed concurrently with EAPs it is hoped that newly established EAPs will be a product of careful design rather than an inadvertent incident. EAPA-SA, educational institutions and business development forums need to collaborate and partner to provide comprehensive support to organizations and EAP practitioners to strengthen their EAPs. Correctly implemented, capacitated and resourced, EAPs can assist organizations to effectively manage their human resource behavior and health risks, maximize productivity as well as support individual employees to optimally manage personal and work challenges and function at their best. Copyright / Dissertation (MSW)--University of Pretoria, 2010. / Social Work and Criminology / unrestricted

The topic of the thesis "Human resources marketing in Hewlett-Packard, s.r.o." is the analysis of practical use of human resources marketing in the company and a perception of company's brand between students/recent graduastes and a proposal for improvements in particular areas of human resources management. The theoretical part deals with particular personnel activities in the company. The practical part focuses on the analysis of the situation in human resources marketing in the Hewlett-Packard, s.r.o. In the conclusion are some recommendations and proposals to solve the discovered problems and imperfections.

The objective of this thesis is to analyse how are the tools of brand management in creating and managing the employer brand implemented. To achieve this objective there is, in the first step, quantitative research of SAP case study and follow-up analysis of employer brand management in the B2B sector. Due to global level of employer brand management of analysed company, there is an analysis of the most important factors of the Czech youth in the process of selecting the ideal employer. This helps to get a better understanding of the Czech context. This thesis thus provides an insight into the area of analysing B2B environment which is not widely represented in the current literature. Another contribution of this thesis are the outcomes of the research analysing employer attractiveness factors which can be foundation for another research in the analysed company or in general research in the field of brand management and creation and management of employer brand.

Syftet med undersökningen är att öka kunskapen kring hur organisationer kan använda sig av Employer branding för att bli en attraktiv arbetsgivare i syfte att attrahera och behålla Unga vuxna samt att undersöka om det finns några skillnader mellan Unga vuxna män och kvinnor i vad de värderar hos en attraktiv arbetsgivare. Begreppet Unga vuxna har i den här uppsatsen avgränsats till individer mellan 18-29 år. Vi vill undersöka hur Unga vuxnas värderingar på arbetsplatser ser ut och vad de värderar högt hos en attraktiv arbetsgivare. Slutligen vill vi också undersöka om det finns någon skillnad mellan Unga vuxna män och kvinnors värderingar hos en attraktiv arbetsgivare. I den teoretiska referensramen redogörs det för begreppen Employer branding, Employer Value Proposition (EVP) och Unga vuxna. Det redogörs också för om det finns några skillnader mellan Unga vuxna män och kvinnor, och vilka skillnaderna i så fall är. Undersökningsmetoden är en kvantitativ enkätundersökning och genomfördes genom att skicka ut en enkät till våra nätverk på Facebook med uppmuntrande till individer inom undersökningens population att svara. Totalt besvarades 154 enkäter och 153 av enkäterna kunde användas som underlag för undersökningen.  Av resultatet framkommer det att Unga vuxna värderar samtliga EVP-värden som ligger till grund för undersökningen, men de värderas olika mycket. De faktorer som värderas högst av Unga vuxna för att de ska finna en arbetsgivare attraktiv är möjligheten till utveckling, att trivas med sina kollegor och att ha en bra balans mellan arbetsliv och privatliv. Det framkommer också att det inte finns några stora skillnader mellan könen i de värderingarna, men att Unga vuxna kvinnor generellt värderar EVP-värdena något högre.

The purpose of this bachelor thesis was to extend the knowledge of how environmental-oriented CSR communication in job advertisements affects the attractiveness of employers from a potential employee perspective. The study was based on three theories, Employer brand, Social identity theory, and Signaling theory, and the concept of environmental-oriented CSR communication. The hypothesis was that environmental-oriented CSR communication in job advertisements increases employer attractiveness. The thesis had a quantitative method and used experimental web-based surveys to measure the attractiveness of two fictitious job advertisement scenarios, one which included environmental-oriented CSR communication and one which did not. The web-based survey was distributed to students by program managers of the major education areas taught at Kristianstaduniversity, in total 177 responses were collected. Previous studies have concluded that a company's CSR engagements may increase its attractiveness to potential employees. The results of the surveys show that there was a slight positive difference in employer attractiveness in the scenario including environmental-oriented CSR communication, when compared to the scenario that did not. However, the difference was not enough to be considered significant at the 0,05 level. The hypothesis that environmental-oriented CSR communication in job advertisements increases employer attractiveness was therefore rejected. Therefore, the conclusion of this bachelor thesis is that environmental-oriented CSR communication in job advertisements does not significantly increase the attractiveness of the employer.

På dagens arbetsmarknad är kunskapsintensiv arbetskraft (intellektuella, högutbildade och erfarna medarbetare) en bristvara, något som lett till att vikten av employer branding blir allt större. I de företag vilka är i behov av denna kunskapsintensiva arbetskraft, anses medarbetarna vara den mest värdefulla tillgången, och enligt organisationen Sveriges småföretag är denna brist den största anledningen till att små företag inte kan växa och utvecklas. För att dessa företag ska kunna överleva och bli attraktiva arbetsgivare måste de därmed fokusera på att stärka sitt arbetsgivarvarumärke, med hjälp av sitt employer branding-arbete. Eftersom företagen är så pass små har de dock väldigt begränsade resurser att lägga på detta, varpå möjligheten med att arbeta med employer branding via sociala plattformar kommer in i bilden. Genom att arbeta på dessa plattformar kan de, utan att behöva lägga stora resurser på det, tydligt visa upp vilka de är som arbetsgivare och kommunicera de unika och positiva aspekterna med företaget som arbetsgivare. I denna studie har vi identifierat ett forskningsgap när det kommer till hur små företag kan arbeta med extern employer branding. I synnerhet finns det en brist på modeller som inkluderar hela arbetsgången. Mycket av tidigare forskning utspelar sig i stora företag, och därmed vill denna studie undersöka möjligheterna för små företag att ta till vara på de resurser de kan spendera på employer branding och få ut det mesta av dem, bland annat genom att använda sig av sociala plattformar som huvudsaklig kommunikationskanal. Det är denna möjlighet för små företag som vi i denna studie velat ta vara på, genom att bland annat skapa en modell som inkluderar alla de steg som extern employer branding innebär. Detta är en kvalitativ studie och empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med små kunskapsintensiva konsultföretag som erbjuder företagsekonomiska tjänster. Därefter har materialet från intervjuerna sammanställts och analyserats, först var för sig, sedan ställda mot varandra och slutligen kopplat till vår modell och teoribakgrunden. Detta för att kunna utveckla vår modell och besvara frågeställningen: ”Hur arbetar små företag inom konsultbranschen med Employer Branding på sociala plattformar för att attrahera kompetent personal?”