Modes of termination of employment The aim of the thesis is to analyze the legislation and characterize the various modes of termination of employment in the Czech labor law. I have chosen this theme mainly because it is a dynamically evolving and current topic, and it is a constant subject of lively debate in society. The issue of termination of employment affects a wide range of people, governs the relationship between employees and employers. This diploma thesis consists of an introduction, general and specific part, which are further divided into chapters each, and a final part. The general part deals with basic questions of labor law related to termination of employment. It is divided into six chapters. Chapters define the matter of labor law, the concept and elements of the employment relationship and explain the meaning and importance of the principles and functions of labor law. The most important is the protective function, which greatly affects the termination of employment. A significant impact on the Czech labor law has also the law of the European Union and the international organizations. This chapter deals with the relationship between civil and labor law. This chapter also reacts to changes in private law which have a large impact on the modes of termination of employment. The...

v anglickém jazyce The topic of this thesis is the Health and Safety at Work (HSW). HSW is formed by a set of measures that when used properly, will create the conditions to carry out work without endangering the life or health of workers. These conditions contain also the workplace and the work environment (including adjustments to lighting, ventilation, drinking water supply, etc.). In the initial section, this thesis deals with the historical development of HSW and international organizations. The main part of this thesis consists of the applicable legislation, describes the liabilities of employers and the rights and obligations of employees and specifies several types of requirements (for the workplace, work environment, production and labor sources, the organization of work, etc.). It also deals with the control of health and safety at work from the point of view of the trade-unions, employee participation in HSW issues and the state supervision in this area. The final part of this thesis focuses on HSW in the sector of transportation.

Seminario para optar al grado de Ingeniero Comercial, Mención Administración / Hoy en día son los jóvenes profesionales quienes se están transformando en los protagonistas del mercado laboral, trayendo consigo, nuevas ideas y motivaciones, distintas a generaciones anteriores; algo que debiese ser entendido por las organizaciones para poder aprovechar sus habilidades, y contrario a lo que se podría pensar, no se logra a cabalidad hoy en día, existiendo altos niveles de rotación o fuga de talentos. Es así como las empresas debiesen ajustar su propuesta de valor de empleo conociendo cuales son los intereses puntuales de la Generación Y para el caso Chileno. La investigación realizada busca determinar cuáles son las dimensiones que debiesen ser tomadas en cuenta en las prácticas de Employer Branding, en cuanto a atracción y retención de jóvenes profesionales. A través de una investigación de tipo exploratoria se encuestó a jóvenes profesionales pertenecientes a la “Generación Y” y sus preferencias por dimensiones previamente determinadas gracias al marco conceptual y caracterización de los jóvenes, desde esta y gracias a un análisis multivariado se determinó la validez de estas dimensiones, a su vez que analizo el peso relativo de estas dimensiones en la decisión de trabajar en una empresa o no, contrastado con variables demográficas. La investigación determino la validez de siete dimensiones las cuales pueden ser agrupadas en dos grupos, las que llamaremos Dimensiones Críticas y Dimensiones Complementarias al momento de tomar la decisión si trabajar en una empresa o no.

Syftet med studien har varit att undersöka upplevelser av psykologiska kontraktsbrott hos arbetstagare. Särskilt intressant har varit att belysa hur kontraktsbrotten har uppstått, hur arbetstagarens känslor och beteenden har påverkats, samt om det har gått att återupprätta brutna kontrakt. Ett målinriktat bekvämlighetsurval gjordes (n=10). Av dessa var fem män och fem kvinnor i olika åldrar. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med arbetstagare från olika organisationer, som på ett eller annat sätt haft erfarenheter av psykologiska kontraktsbrott. En innehållsanalys användes för att analysera det empiriska materialet. Resultatet visade att olika kontraktsbrott orsakats på grund av hög arbetsbelastning och brister i chefens kommunikation samt ledarskap. Konsekvenser av brotten var minskad arbetsglädje, lojalitet och motivation, samt ilska och irritation. Engagemang och effektivitet minskade hos arbetstagarna och de blev mer benägna att söka andra arbeten. Studien visade att chefen hade en central roll i återupprättandet av brutna kontrakt.

Energibranschen är en mansdominerad bransch som står inför många utmaningar, både gällande omställning av energisystemet samt framtidens kompetensförsörjning. Detta medför att branschen efterfrågar ett breddat perspektiv av olika kompetenser och vill locka fler, framförallt kvinnor, till branschen. Ingenjör är ett av de vanligaste förekommande yrkena inom energibranschen och där andelen kvinnor tenderar att vara som minst. Syftet med studien är således att ur ett genusperspektiv undersöka hur företag inom energibranschen arbetar med extern employer branding för att attrahera ingenjörsstudenter. Studien bygger på sammanlagt nio intervjuer med personer från de valda fallföretagen Vattenfall, E.ON och Fortum, som är tre av de största företagen i branschen. För att bredda perspektivet av företagens arbete med extern employer branding har de tre personerna som intervjuats på respektive företag haft olika befattningar. Studiens resultat visar på att alla företagen i någon grad arbetar ur ett genusperspektiv med extern employer branding för att attrahera ingenjörsstudenter. Dock finns det både likheter och skillnader i hur de arbetar mot studenter samt graden av genusperspektiv i deras employer branding aktiviteter. Konstaterbart är att det finns en del genusmedvetenhet i företagens externa employer branding aktiviteter, där det i vissa sammanhang finns en uttalad strategi medan det i andra sammanhang saknas.

En värdefull tillgång för företag är dess anställda. Samtidigt växer efterfrågan på arbetskraft och många företag har problem med att anställa rätt personal. För att kunna skapa konkurrensfördelar som gör att företaget får kompetent personal, en tillgång som är unik och svår för konkurrenter att imitera, har employer branding blivit en viktig strategi för att lyckas attrahera personal. Litteraturen visar att företag kan erbjuda olika former av värden till anställda och potentiella anställda. Att företaget arbetar med corporate social responsibility (CSR) kan ses som ett värdeerbjudande, och kan därför användas som ett verktyg för att skapa värde och attrahera personal. Företag kan dock arbeta med CSR på många olika sätt, och olika intressenter kan ha olika preferenser gällande vad de värderar. Syftet med studien har således varit att skapa en förståelse för hur CSR kan stärka ett företags employer brand. Vidare har vi ämnat förstå hur CSR samspelar med andra aspekter till varför ett employer brand uppfattas attraktivt. Genom dessa kunskaper bidrar vi med praktiska rekommendationer till hur företag strategiskt kan arbeta med sin externa kommunikation för att attrahera framtidens arbetskraft. Studien är kvalitativ och det empiriska materialet har samlats in genom fokusgrupper med civilekonomstudenter som studerar vid Umeå universitet. Det empiriska materialet har tolkats och analyserats i relation till den teoretiska referensramen, för att på så sätt kunna besvara studiens problemformulering: Hur uppfattar framtidens arbetskraft olika dimensioner av CSR i relation till företags employer brand? Studien visar att olika dimensioner av CSR uppfattas olika relevanta beroende på vilken bransch ett företag är verksamt inom. Den sociala och den miljömässiga dimensionen av CSR uppfattas som de dimensioner som främst stärker ett företags employer brand. CSR kan vidare uppfattas dels på ett rationellt sätt, och dels på ett känslomässigt sätt, och ett företags employer brand stärks främst om CSR-initiativen uppfattas både rationella och känslomässiga. För att de olika dimensionerna av CSR ska stärka ett företags employer brand bör initiativen uppfattas konkreta och enkla att förstå. CSR-initiativ som ligger nära kärnverksamheten och som anställda får vara med och bidra till upplevs enklare att relatera till, och kan därmed bidra till att attrahera framtidens arbetskraft. För att stärka ett företags employer brand bör dock ett företags totala värdeerbjudande matcha framtidens arbetskrafts preferenser.

No description available.

Employer branding modellen har blivit allt mer vanlig för arbetsgivare att använda i syfte att förbättra deras rykte om att vara en attraktiv arbetsgivare. Användandet av employer branding har som mål att attrahera, rekrytera och behålla de mest talangfulla arbetstagarna. Men lön prioriteras inte i modellen. Har därför employer branding påverkat lön till något negativt? Vårt syfte med studien är att undersöka employer branding modellen och hur stor inverkan den har på anställdas lojalitet till att vilja stanna på företaget. Men även att undersöka lönens betydelse. Teorierna som används är organisatorisk rättvisa och Herzbergs tvåfaktor teori. Herzbergs tvåfaktor teori benämner lön som en grundfaktor för att man som arbetare inte ska uppleva missnöje och vilja lämna organisationen. Tidigare forskning hänvisar att idag ställs stora krav på arbetsgivaren att möta medarbetarnas behov. Därför kan man inte bortse från lön genom att enbart fokusera på en stark employer branding. Undersökningen baseras på en kvantitativ studie och genomfördes med en webbaserad enkät. Från resultatet framgick att det fanns ett samband mellan employer branding och viljan att stanna eller lämna organisationen. Det fanns även en korrelation mellan lön och employer branding som tyder att bra lön ger hög grad av employer branding. Det visades också att det fanns ett starkt samband mellan lön och viljan att lämna eller stanna i organisationen. Slutsatsen som togs var att lön fortfarande har en stor betydelse för arbetstagare.

Sveriges arbetsmarknad kan idag beskrivas som könssegregerad. I framtiden kan detta leda till svårigheter att bemanna, samt bidra till en ojämställd arbetsmarknad, vilket bland annat kan innefatta könsfördelningen i de ledande positionerna. I byggnadsbranschen är denna problematik tydlig då flera av de börsnoterade bolagen är rödlistade, vilket innebär att de helt saknar kvinnor i sin ledningsgrupp. Trots att klyftan mellan män och kvinnor minskar, går utvecklingen långsamt. Mot bakgrund av denna problematik avser denna studie att undersöka hur ett företag arbetar med sitt varumärke för att attrahera och rekrytera kvinnor i en mansdominerad bransch, ur ett genusperspektiv. Detta kommer att göras i en fallstudie på ett företag i byggnadsbranschen, där det empiriska materialet utgår från sju kvalitativa, semistrukturerade intervjuer. I studien följer vi Employer branding-arbetet som en process från ledningens syn på varumärket, via det praktiska arbetet, till upplevelsen av de nyanställda. Employer branding har länge studerats ur ett managmentperspektiv, men med denna studie ser vi på Employer branding ur ett genusperspektiv. Resultaten visar tendenser till att ledningens syn gällande arbetet kring att vara en attraktiv arbetsgivare och hur företaget porträtterar sig i rekryteringsprocessen, inte stämmer överens med de nyanställdas uppfattning. En anledning till diskrepansen mellan ledningens syn på varumärket och de nyanställdas uppfattning skulle kunna vara tempot i företaget, där vi kan se tendenser till att det viktigaste är att få in resurser fort, snarare än kvinnliga resurser. Ur ett genusperspektiv kan vi se tendenser till underliggande mekanismer, som upprätthåller de rådande könsnormerna, såsom strukturella barriärer kopplade till ett större genussystem. Dessa står i vägen för företagets mål att attrahera och rekrytera fler kvinnor, exempelvis då man väljer personer ur sitt egna homogena nätverk, samt att en representant från ledningen menar att han inte ser kön utan kompetens, men på grund av stereotypa idéer om hur kvinnor är och borde vara, kan man hindras att se kvinnors kompetens. Detta indikerar att det krävs åtgärder från företagets sida, såsom att rekrytera utanför sitt nätverk, för att kunna vara en attraktiv arbetsgivare för kvinnor i en mansdominerad bransch.

Employer Branding handlar om att marknadsföra sitt arbetsgivarvarumärke, företag vill vara en så attraktiv arbetsgivare som möjligt för att locka till sig de mest talangfulla medarbetarna. Employer Branding riktar sig både mot befintliga och potentiella medarbetare. Tidigare forskning definierar Employer Branding enligt följande;”The package of functional, economic and psychological benefits provided by employment, and identified with the employing company” (Ambler & Barrow 1996)Syftet med studien är att undersöka hur ett specifikt företags Employer Branding-strategi ser ut samt hur de arbetar för att nå sin externa målgrupp ingenjörer. Studien tar även upp målgruppens uppfattning av case-organisationens arbetsgivarvarumärke samt vad de anser symboliserar attraktiva arbetsgivare generellt. Vi har genomfört en kvalitativ studie och utfört tematiskt- samt semistrukturerade intervjuer. Vidare har vi anammat en abduktiv ansats vid insamlingen av empirin, vi har därmed pendlat mellan de teoretiska anknytningarna och empirin. Vi anser att teorierna passar vår arbetsvetenskapliga programinriktning. Urvalet består av en informant och ett antal respondenter. Resultatet påvisar att företagets Employer Branding-strategi är genomtänkt med ett väldefinierat budskap. Företaget marknadsför sitt arbetsgivarvarumärke i forum där ingenjörerna befinner sig. Det framkom dock av olika anledningar att ingenjörerna inte tror att företaget kan tillgodose ingenjörernas motivationsfaktorer. Vad som bör uppmärksammas är att strategin är relativt ny, men företaget i fråga informerar oss att de erbjuder precis det som ingenjörerna motiveras av.Vi har haft stöd av tidigare forskning då Employer Branding är ett relativt nytt begrepp på arbetsmarknaden, dock drar samtliga slutsatsen att det är en viktig funktion, så även vi. I framtida forskning tycker vi det hade varit intressant att följa upp vår studie och se om situationen förändrar sig i takt med att Employer Branding etableras. Det kan även vara intressant att undersöka hur statliga- och kommunala verksamheter anammar Employer Branding, eller om det främst är något vinstdrivande företag satsar på. / Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället