Daten der SESAM 2-Studie wurden analysiert, um die Konsultationsprävalenz, Beratungsergebnisse und Therapie von Patienten mit den Symptomen Übelkeit und/oder Erbrechen sowie die Beratungsanlässe von Kinder und Jugendlichen auszuwerten. Dazu wurden 8874 Patienten in dem Zeitraum vom 01.10.1999 bis 30.09.2000 von 270 teilnehmenden sächsischen Hausärzten untersucht und die Ergebnisse in standardisierten Antwortbögen dokumentiert. Zusätzlich wurden die erhobenen Daten mit anderen internationalen Studien verglichen (Dutch Transition Project, Beach Studie). 9,1% der Patienten, die ihren Hausarzt aufsuchten, waren zwischen 0 und 19 Jahren alt. Kinder und Jugendliche stellen sich zumeist auf Grund von Husten, Fieber, Schnupfen und Halsbeschwerden bei ihrem Hausarzt vor. Die Konsultationsprävalenz dieser Patientengruppe lag zwischen 10,2% im April und 6,2% im August. Mit steigendem Alter ist eine Zunahme des Spektrums unterschiedlicher Beratungsanlässe zu verzeichnen. Es ist daher unerlässlich für den Allgemeinmediziner Erfahrungen in der Anamnese, Diagnostik und Behandlung von Erkrankungen im Kindes- und Jugendalter zu sammeln. Die Konsultationsprävalenz für Übelkeit und Erbrechen lag in unserer Studie für alle Altersgruppen zusammen bei 1,9%. Kinder und Jugendliche litten im Vergleich zu Erwachsenen häufiger unter diesen Symptomen. Geschlechtsspezifische Unterschiede fanden sich nicht. Bei lediglich 4,1% der diesbezüglichen Konsultationen wurden diagnostische Maßnahmen ergriffen, die über eine körperliche Untersuchung hinausgingen. Die am häufigsten gestellte Diagnose bei diesen Beschwerden war eine nicht-infektiöse Gastroenteritis. In 76,3% der Fälle wurden zur Behandlung Medikamente verordnet. Übelkeit und/oder Erbrechen ist ein häufiger Konsultationsanlass. Potentiell abwendbar gefährliche Verläufe sind selten.

Bakgrund: Våld i nära relation är ett stort samhälls- och individproblem både nationellt och internationellt. Många kvinnor världen över befinner sig i en våldsutsatt situation och mörkertalet är stort. Tidigare forskning visar att akutsjuksköterskor kan uppleva det känslomässigt svårt att bemöta kvinnor som lever med våld i nära relation samt att initiera ett samtal med dem. Däremot har vårdpersonal en unik position att kunna erbjuda dessa våldsutsatta kvinnor rätt stöd och hjälp när de söker sig till sjukvården.  Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur kvinnor som lever med våld i nära relation upplever bemötandet av vårdpersonal när de berättar om sin våldsutsatthet.  Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats utfördes. Elva artiklar granskades och analyserades med hjälp avBettany-Saltikov och McSherry's metod. Resultat: Tre områden identifierades vid bemötandet av kvinnor som lever med våld i nära relation: vårdande möte, icke vårdande möte samt vikten av stöd. Slutsats: Vårdpersonalen har en viktig och ibland avgörande roll i bemötandet av kvinnor som lever med våld i nära relation. När kvinnan upplever ett dåligt bemötande med skuldbeläggande, misstroddhet och förminskande av våldet kan det få konsekvenser för kvinnans situation och liv. Upplevelser av att vårdpersonalen uppmuntrar, inger hopp, stödjer och vägleder på rätt sätt kan påverka kvinnan till att vilja och orka göra något åt sin situation. / Bakgrund: Våld i nära relationer är ett allvarligt folkhälsoproblem för individer nationellt och internationellt. Många kvinnor runt om i världen lever med våld i nära relationer och den mörka siffran är hög. Tidigare forskning visar att akutsjuksköterskor kan ha känslomässigt svårt att närma sig kvinnor som lever med våld i nära relationer samt inleda ett samtal med dem. Å andra sidan har vårdpersonal en unik position för att kunna erbjuda dessa misshandlade kvinnor rätt hjälp och stöd när dessa individer söker vård. Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur kvinnor som lever med våld i nära relationer upplever mötet med vårdgivare när de avslöjar våld i hemmet. Metod: En systematisk litteratur översyn genomfördes med hjälp av ett kvalitativt tillvägagångssätt. Elva artiklar granskades och analyserades med Bettany-Saltikov och McSherrys metod. Resultat: Tre områden identifierades som viktiga i mötet mellan kvinnor som lever med våld i nära relationer: det omtänksamma mötet, det icke-omtänksamma mötet och vikten av stöd. Slutsats: Hälso- och sjukvårdspersonal spelar en viktig och ibland avgörande roll i hanteringen av kvinnor som lever med våld i nära relationer. När kvinnan upplever ett dåligt möte där skuld, misstro och minimering av våldet uppstår kan det få konsekvenser för kvinnans situation och liv. Upplevelser där leverantörerna uppmuntrar, inger hopp, stöd och ger vägledning i rätt riktning kan påverka kvinnan att vilja och ha förmågan att göra något åt sin situation.

Cette thèse examine l’oeuvre et la vie de Pierre Klossowski en les considérant comme figure du phénomène littéraire. S’intéressant à l’oeuvre de ce dernier en ce que celle-ci, traversant les genres, les médias et les techniques du XXe siècle et véhiculant une pensée des plus singulière, exemplifie de façon à la fois concrète et abstraite une économie du littéraire qui est le fond épistémo-critique de cette thèse. Articulant une conception du littéraire en tant que rencontre se refusant à la simple dualité, la thèse propose une réflexion épistémologique sur le phénomène littéraire et sur l’exemplarité de la figure de Klossowski dans un tel contexte, figure dont la thèse, par le fait même, déploie la formation et la façon dont celle-ci agit sur le littéraire. En prenant en considération la formation historiquement tardive des institutions actuelles du savoir et leur effet sur la conception moderne des disciplines, la thèse permet de briser les schèmes actuels des catégorisations disciplinaires et de repenser la puissance épistémologique du littéraire selon une économie de la rencontre qu’elle analyse dans les productions transdisciplinaires de Pierre Klossowski. / This thesis examines the work and life of Pierre Klossowski as a figure of the literary phenomenon. Klossowski’s work exemplifies, both concretely and abstractly, a particular economy of the literary which is the epistemocritical basis of this thesis, for it crosses the boundaries between genres, medias and techniques of the 20th century. Articulating a conception of the literary as an encounter that refuses to be confined to simple duality, the thesis proposes an epistemological reflection on the literary phenomenon and on the exemplarity of Klossowski’s figure in such a context, a figure whose formation and the way in which it acts on the literary itself are also deployed in the thesis. By taking into consideration the historically late formation of current knowledge institutions and their effect on the modern conception of disciplines, the thesis breaks down the current schemas of disciplinary categorizations and rethinks the epistemological power of the literary according to an economy of the encounter that is analyzed through Pierre Klossowski’s transdisciplinary productions.

Produktorienterade industriföretag strävar alltid efter att producera och leverera produkter som möter kundens behov och preferenser. Produktutveckling är därför en viktig del i företag för att kunna vara konkurrenskraftig i en alltmer konkurrensutsatt miljö på marknaderna. Stora delar av den befintliga litteraturen inom produktutveckling förklarar att produktutvecklingsprocessen behöver involvera externa aktörer för att möta kundbehov. Denna uppsats avser därför att behandla ett produktorienterat industriföretags process för utveckling av nya produkter och möjligheten till att involvera externa aktörer.  Syftet eftersträvar därför att beskriva hur produktorienterade industriföretag kan involvera kunder, återförsäljare och leverantörer i deras produktutvecklingsprocess, för att gynna utvecklingen av nya produkter.   Studien har genomförts via en deduktiv ansats av kvalitativ karaktär utifrån ett hermeneutiskt perspektiv. En litteraturinsamling inom Co-Creation och Usability Testing är till grund för uppsatsens teoretiska innehåll och insamling av empiriskt material. Forskningsdesignen är en fallstudie tillsammans med ett utvalt företag. Det empiriska materialet hämtades in genom intervjuer med tre respondenter från det valda fallföretaget. Valet av intervjupersonerna gjordes utifrån deras olika roller i verksamheten och dess betydelse för att inkludera externa aktörers involvering i produktutvecklingen.  Resultatet av studien visar att det produktorienterade industriföretaget har goda möjligheter att involvera externa aktörer i processen för utveckling av nya produkter. Utifrån det studerade fallföretaget arbetar de redan framgångsrikt med kundinteraktion och insamling av feedback från återförsäljare och leverantörer. Däremot bör fallföretaget utveckla produktutvecklingsprocessen genom att använda informationen från de externa aktörerna för att bättre möta kundbehov och bygga kundrelationer.  I slutsatsen tydliggörs också hur kundinvolverade tester kan ge företaget ytterligare information och kunskap som kan vara nyttig att använda i processen. Utifrån slutsatsen kan fallföretaget genomföra förändringar och ges möjligheten att bättre möta kundernas behov, vilket kan generera nyttiga konkurrensfördelar.

Bakgrund   Våld i nära relationer förekommer globalt oavsett social-, ekonomisk-, eller kulturell tillhörighet, där kvinnor är drabbade i högre utsträckning än männen. Våldet resulterar i kortsiktig och långvarig ohälsa för den våldsutsatta, i form av bland annat psykiska skador såsom posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), fysiska skador och låg självkänsla. Sjuksköterskan ska enligt rådande lagar och etiska riktlinjer ge stöd och hjälp för att främja och återställa hälsa, förebygga sjukdomar och lindra lidande. Sjuksköterskan har därför ett ansvar att uppmärksamma och hjälpa den våldsutsatta kvinnan.      Syfte Syftet var att beskriva vilka möjligheter och hinder det finns för sjuksköterskan att i vårdmötet identifiera kvinnan som utsatts för våld i nära relationer.      Metod En litteraturbaserad icke-systematisk litteraturöversikt med aktuell forskning genomfördes för att sammanställa resultatet. Sökningar genomfördes i databaserna PubMed och CiNAHL. Integrerad dataanalys tillämpades för att bearbeta och sammanställa data. Totalt inkluderades 19 vetenskapliga artiklar i examensarbetet.    Resultat Resultatet presenterades i två huvudkategorier; sjuksköterskans kompetenser och kunskapsbrist samt känslor och attityder. Möjligheter redovisades utifrån symtom och tecken på våldsutsatthet, kommunikation- och miljöfaktorer samt screeningsverktyg som alternativ. Hinder redovisades som brist på kunskap och oerfarenheter inom ämnet. Känslor och attityder utifrån sjuksköterskans värderingar, myter och rädslor samt den våldsutsatta kvinnans normer samt känslor av skuld, skam och rädslor utgjorde både möjliggörande och hindrande faktorer vid identifieringen utav den våldsutsatta kvinnan. Resultatet presenterade även våldets normaliseringsprocess i den sistnämnda huvudkategorin.    Slutsats Sjuksköterskans personliga värderingar och myter kring våldsutsatthet kan bidra till att identifieringen uteblir tillsammans med okunskap, rädslor och oerfarenhet. Den våldsutsatta kvinnan kan känna skuld och/eller skam samt att våldet kan normaliseras. Utbildning inom ämnet kan ses som fördelaktigt för att reducera hinder och öka möjligheten till att identifiera våldsutsatta kvinnan. / Background Intimate partner violence occurs globally regardless of social, economic or cultural affiliation, where women are affected to a greater extent than men. The violence results in short-term and long-term health issues for the victim in the form of, amongst other things, mental injuries such as post-traumatic stress disorder (PTSD), physical injuries and low self-esteem. According to current laws and ethical guidelines, nurses must work to promote and restore health, prevent diseases and alleviate suffering. Nurses therefore has a responsibility to pay attention to and help the abused woman.    Aim The purpose was to describe what facilitators and barriers there are for the nurse to identify women who have been subjected to intimate partner violence in the care meeting.    Method A literature-based unsystematic literature review with current research was conducted to compile the results. Searches were performed in the PubMed and CiNAHL databases. This study used integrated data analysis as a method to process and compile data. A total of 19 scientific articles were included in the Degree project.    Results The results were presented in two main categories; the nurse's skills and lack of knowledge as well as feelings and attitudes. Facilitators were reported based on symptoms and signs of exposure to violence, communication and environmental factors as well as screening tools as alternatives. Barriers were reported as a lack of knowledge and inexperience. Emotions and attitudes based on the nurse's values, myths and fears as well as the abused woman's norms and feelings of guilt, shame and fears constituted both as facilitators and barriers in the identification of the abused woman. The result also presented the normalization process of violence.    Conclusions Nurse's personal values and myths about intimate partner violence can contribute to the lack of identification, together with ignorance, fears and inexperience. The woman exposed to violence may feel guilt and/or shame and that the violence may be stigmatized. Education in the subject can be seen as beneficial in increasing the opportunity and reducing barriers to identifying the woman exposed to violence.

Bakgrund Humant immunbristvirus, Hiv, är en kronisk virusinfektion som utan behandling leder till Acquired Immunodeficiency Syndrome, Aids, vilket är en dödlig sjukdom. Hiv identifierades i början av 1980-talet och då var det främst homosexuella män och missbrukare som drabbades, eftersom Hiv primärt smittar via blod och sexuella kontakter. På grund av dess ursprung finns det föreställningar och fördomar om vilka som drabbas av Hiv. Det har lett till att personer med Hiv utsatts för diskriminering och stigmatisering, både från samhället och hälso- och sjukvårdspersonal. Det har länge funnits behandling som gör risken att föra smittan vidare till någon annan osannolik, men trots det har sjukdomen länge ansetts vara ett av de mest stigmatiserade medicinska tillstånden i världen.   Syfte Syftet var att beskriva hur personer med Hiv upplever och påverkas av bemötandet från hälso- och sjukvårdspersonal. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt utfördes och resultatet baserades på 19 kvalitativa vetenskapliga originalartiklar från olika länder. Artiklarna identifierades i databaserna Public Medline och Cumulative Index of Nursing And Allied Health Literature med hjälp indexord och en manuell sökning. Samtliga artiklar som ingick i litteraturöversiktens resultat kvalitetsgranskades och analyserades utifrån en integrerad dataanalys.    Resultat Resultatet visar att personer med Hiv både hade positiva och negativa upplevelser av bemötandet från hälso- och sjukvårdspersonal. Negativa upplevelser förknippades med stigmatisering, överdrivna försiktighetsåtgärder, bristande sekretess, samt bristande kommunikation. Positiva upplevelser identifierades när hälso- och sjukvårdspersonal visade stöd och empati, hade god kommunikativ förmåga, samt när relationen med mellan patient och hälso- och sjukvårdspersonal upplevdes god. Kunskapsbrist och fördomar hos hälso- och sjukvårdspersonal identifierades vara bidragande faktorer till brister i bemötandet, vilket kunde ha negativ inverkan på patienters följsamhet i behandling.  Slutsats Patienter upplevde att kunskapsbrist om Hiv hos hälso- och sjukvårdspersonal var starkt sammankopplat med negativa upplevelser av bemötandet. Negativa upplevelser i form av diskriminering och stigmatisering från hälso- och sjukvårdspersonal kunde leda till en lägre grad av psykisk hälsa. Positiva upplevelser av bemötandet associerades med en hög grad av kunskap bland hälso- och sjukvårdsperonal, vilket kunde öka Hiv-positiva patienters hälsa och välbefinnande. / Background Human immunodeficiency virus, Hiv, is a chronic viral infection that without treatment leads to Acquired Immunodeficiency Syndrome, Aids, which is a deadly disease. Hiv was identified in the early 1980’s and it was mainly gay men and addicts who were affected, as Hiv is primarily transmitted through blood and sexual contact. Due to its origin, there are notions and prejudices about who is affected by Hiv, which has led to people with Hiv being subjected to discrimination and stigmatization, from society and health care professional. There has long been treatment that makes the risk of passing the infection on to someone else unlikely, despite this, the disease has long been considered one of the most stigmatized medical conditions in the world.  Aim The purpose of this literature review was to investigate how people with Hiv experience and are affected by the encounter from health care professionals.  Method A non-systematic literature review was performed and the result was based on 19 qualitative original scientific articles from different countries. The articles were identified in the databases Public Medline and Cumulative Index of Nursing And Allied Health Literature using index words and one manual search. All included articles in the literature review's results were quality reviewed and analyzed through an integrated data analysis.  Results The result shows that people with Hiv had both positive and negative experiences by the encounter from health care professionals. Negative experiences were associated with stigma, excessive precautions, lack of confidentiality, and lack of communication. Positive experiences were identified when health care professionals showed support and empathy, had good communication skills, and when the relationship between patient and provider was experienced as good. Lack of knowledge and prejudices among health care professionals were considered to be contributing factors to shortcomings, which could have a negative impact on patients' treatment adherence.  Conclusions Patients experienced the lack of knowledge about Hiv among health care professionals as strongly linked to negative experiences of the treatment. Negative experiences as discrimination and stigmatization from health care professionals could lead to a lower degree of mental health. Positive experiences from the encounter were associated with a high degree of knowledge among health care workers, which had positive effects on health and well-being of Hiv-positive patients.

Bakgrund: HBTQ-personer riskerar högre grad av ohälsa jämför med heterosexuella. Hälsoskillnaderna kan förklaras av att HBTQ-personer är mer utsatta för diskriminering och trakasserier av samhällets negativa föreställningar om normer, könsidentitet och sexuell läggning. Inom hälso-och sjukvården är kunskapsbrist hos sjuksköterskan kring HBTQ-hälsofrågor och normer ett hinder för ett bra bemötande och en jämlik vård. Kunskapsbrist skapar en atmosfär av otrygghet och rädsla för HBTQ-personer som i slutet undviker att söka vård. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans erfarenhet av att bemöta HBTQ-personer inom hälso-och sjukvården. Metod: Litteraturstudien med kvalitativ ansats som baseras på tolv vetenskapliga artiklar. Studien genomfördes enligt Polit och Becks niostegmodell, samt analyserades utifrån Braun och Clarkes tematiska analysmodell. Resultat: Två teman och sex subteman identifierades. Temat Utmaningar vid vård av HBTQ-personer, hade subteman Bristande kunskap och utbildning, Kommunikation och terminologi samt Jämlik vård. Temat Mötet med HBTQ-personer hade subteman Främjande och hindrande attityder, Att vilja vårda samt Osäkerhet vid vårdmötet. Slutsats: Sjuksköterskan utrycker vilja att erbjuda god och jämlik vård för alla, men det finns behov av ytterligare utbildning och kunskap kring vård av HBTQ-personer. Bristande kunskap leder till sämre kommunikation och ett dåligt bemötande. / Background: LQBTQ-people have a higher risk of ill health compared to heterosexuals. Health differences lead to LGBTQ-people being more exposed to discrimination and harassment from society´s negative ideas about norm, gender identity and sexual orientation. Lack of knowledge among nurses regarding LGBTQ-health issues and norm is an obstacle to a good health care and equal care. Lack of knowledge creates insecurity and fear for LGBTQ-people, who end up avoiding seeking care. Aim: The aim of the study was to describe nurses experince in the health care-encounter with LGBTQ-people. Method: Literature study with a qualitative approach based on twelve scientific articles. The study used Polit and Beck`s nine-step model and was analyzed with Braun and Clarks' thematic analysis. Results: Two themes and six subthemes were identified. The theme Challenges in the care of LGBTQ-people, had sub-theme: Lack of knowledge and education, Communication and terminology and Equal care. The theme Meeting LGBTQ-people had sub-themes: Promoting and hindering attitudes, wanting to care and Uncertainty at the care meeting. Conclusion: Nurse's express a desire to offer good and equal care for everyone, but there is a need for further education and knowledge about care for LGBTQ-people. Lack of knowledge leads to poor communication and care.

Denna uppsats fokuserar på att undersöka vilken påverkan digitaliseringen har på servicemöten inom turismrelaterade verksamheter och vilken betydelse eventuella förändringar av digitalisering har för besökares upplevelser av service. Studien ämnar också att få svar på hur servicemöten har förändrats i takt med digitaliseringen, vilka digitala verktyg som används inom turismverksamheter samt hur förändringar som en följd av digitaliseringen har påverkat besökares upplevelser av servicemöten. En tematik har byggts upp i problemformulering, syfte och frågeställningar som sedan följer samma riktning i det teoretiska ramverket. Temana är digitaliseringens utveckling, digitala verktyg  och  servicemöten. Med utgångspunkt i teorin och dessa teman förklaras digitaliseringens framväxt, hur digitala verktyg används inom turismverksamheter, hur besökare blir medskapare av upplevelser samt ges en förklaring av huvudämnet servicemöte.  Avsikten är att skapa en uppfattning om upplevelsen av servicemöten och hur de har förändrats i och med den digitala utvecklingen, som nämnts ovan. För att undersöka detta har kvalitativa intervjuer  använts  som  datainsamling  för  studien.  Studien  tar  utgångspunkt  i  ett konsumentperspektiv, men delvis också ett producentperspektiv där intervjuer med både turister och hotellaktörer har genomförts. Genom intervjuer har intervjupersonerna tillhandahållit sina upplevelser av digitalisering inom turismverksamheter  och dess inverkan på servicemöten. Empirin som sedan har analyserats visar att utvecklingen av digitaliseringen har medfört att digitala verktyg införts på de intervjuade hotellverksamheterna och hur turister bokar vistelser och tar del av recensioner online. Vidare indikerar empirin att turisters upplevelser av hur digitala förändringar har påverkat besökares upplevelser av servicemöten och betydelsen av det fysiska mötet. Sammandraget visar denna studie på att digitala verktyg har implementerats till viss del på turismverksamheter, men de digitala verktygen har inte orsakat några större förändringar för själva servicemötet. Mänskliga servicemöten har en betydande roll för turisters upplevelser och är något som önskas kvarstå. / This following essay addresses the digitization and its impact on service encounters that occur at various touristic facilities. In addition, the importance any possible digital changes have for tourists’ experiences of service is also emphasized. The aim is to obtain an idea about experiences of service encounters, how they change as a result of the digital development in society, and what kind of digital tools are used by tourism organizations. Consequently, the way the potential digital changes have affected tourists’ experiences of service encounters is furthermore studied. A thematization has been defined in relation to the problem statement, purpose of the study, and research questions, which follow the same direction into the theoretical background. The themes are the development of digitization, digital tools, and the service encounter. With the theory and these themes as a starting point, the digital development, along with the usage of digital tools within tourism organizations and how visitors become co-creators of experiences, explain the main subject service encounter.  The intention is to attain comprehension about experiences of service encounters, as stated above. In order to examine this, qualitative interviews have been applied as a method. This essay studies the phenomena from a consumer perspective, as well as a producer perspective. By interviewing both tourists and hotel businesses, the informants have shared their experiences of, and views on, digitization at touristic facilities, as well as how it impacts service encounters. The analyzed results from the collected data indicate that the development of the digitization has resulted in adopted digital tools at the interviewed hotel businesses, and that tourists book and engage in reviews online. Moreover, the empirical results highlight the interviewed tourists’ perceptions of how digital changes have affected visitors’ experiences of service encounters, and the significance of the physical encounter. In conclusion, this study suggests that digital tools have been partially implemented at touristic facilities, however, the digital tools have not caused any major changes for the  service encounter.  Human service encounters have a remarkable role for tourists’ experiences and is something they wish would remain.

Varje dag blir människor utsatta för sexuella övergrepp, detta är en traumatisk händelse som kan framkalla en krisreaktion hos den som blivit utsatt. Det är därför viktigt att sjuksköterskor vet hur de på bästa vis ska bemöta dessa personer. Syftet med denna studie var att undersöka vad sjuksköterskor som arbetar med denna patientgrupp anser är ett bra bemötande. En kvalitativ empirisk metod användes. Semistrukturerade intervjuer genomfördes på två gynekologiska akutmottagningar i södra Sverige. Datamaterialet som framkom ur intervjuerna analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. I studiens resultat framkom tre övergripande teman: patientcentrerad vård, kompetens och samverkan. Under dessa teman framkom faktorer som var till hjälp för att få till stånd ett bra bemötande, och faktorer som försvårade det. Faktorer som påverkade bemötandet positivt var: bra samverkan med polisen, möjlighet att skapa en avskild och lugn miljö, följsamhet för patientens vilja och behov, kontinuerlig information till patienten samt att ge patienten möjlighet att tala om vad som hänt. Faktorer som påverkade bemötandet negativt var: den stressiga miljön på akutmottagningen, sjuksköterskornas behov av att distansera sig från patienten samt ett icke fungerande samarbete med andra yrkeskategorier. Det visade sig även att sjuksköterskorna var noga med att aldrig döma patienten eller den situationen hon befann sig i. Studiens slutsats var att utbildning och specialiserade kliniker behövs för att bemöta denna patientgrupp på bästa vis. / Every day, people are exposed to sexual assault. This is a traumatic event that can provoke a crisis reaction from the victim. It is therefore important that nurses know the best way to respond to these persons when encountering them. The purpose of this study was to examine what nurses who work with this patient group consider to be a good encounter. An empirical qualitative method was used. Semi-structured interviews were conducted in two gynecological emergency departments in southern Sweden. The data that emerged from the interviews were analyzed with the help of a qualitative content analysis. The result of the study reveals three main themes: patient-centered care, competence and cooperation. These themes revealed factors that were helpful in bringing about a good encounter, and factors that made it difficult. Helpful factors where: good cooperation with the police, the possibility to create a secluded and peaceful environment for the patient, adherence to the patient's desire, continuously inform the patient and give the patient an opportunity to talk about what had happened. Factors that made the good encounter difficult was: a stressful environment in the emergency room, nurses feeling the need to distance themselves from the patient and poor cooperation with other professionals. Another find was that the nurses were careful never to judge the patient or the situation the patient was in. The conclusion of the study was that education and specialized clinics are needed to meet the needs of this patient group.

The overall aim of this licentiate thesis was to describe encounters in hospital care from the perspectives of nurses and patients. It focuses specifically on nurses’ views of shortcomings in patient-care encounters in one hospital (I) and the meanings of participation in hospital care as narrated by patients (II). Three focus group discussions with 15 registered nurses were conducted, and data were analyzed using thematic content analysis (I). Narrative interviews were conducted with 15 patients in hospital care, and the interviews were analyzed with a phenomenological hermeneutic interpretation (II). This licentiate thesis shows that a shared understanding is considered as central for both the nurses and the patients in the hospital-care encounter. The nurses demonstrate the need to understand, to create space, and also to be available for vulnerable patients. The patients describe the need to be understood and to understand their own situations. This thesis suggests that positive encounters in hospital care imply that nurses need to take responsibility for creating a mutual dialogue where the patient experiences himself or herself as a co-creator in a trustful context. When nurses acknowledge and confirm the vulnerability of their patients, it becomes possible to support them to participate in an active manner. A well-functioning team, as well as a coherent environment, is, in this thesis, understood as a precondition for positive hospitalcare encounters.