This thesis proposes a model for legalized Physician-Assisted Suicide [PAS] for adoption into Canadian legislation. The basis of this model is one which respects the individual freedom to make end-of-life decisions free from state interference. The research herein supports the provisions contained in Oregon legislation where PAS has been legalized on the basis that the Oregon model is consistent with the guarantees afforded under s.7 of the Charter of Rights and Freedoms. Oregon maintains strict regulatory barriers which protect against the threat of abuse which the Supreme Court reasoned in Rodriguez outweighed her s.7 rights to autonomy. This thesis will engage in the theories of Ronald Dworkin who supports the preservation of the sanctity of human life which Sopinka J. held prevailed over s. 7 violations in Rodriguez and seeks a model which respects individual freedom without compromising that sanctity or value of life.

This thesis proposes a model for legalized Physician-Assisted Suicide [PAS] for adoption into Canadian legislation. The basis of this model is one which respects the individual freedom to make end-of-life decisions free from state interference. The research herein supports the provisions contained in Oregon legislation where PAS has been legalized on the basis that the Oregon model is consistent with the guarantees afforded under s.7 of the Charter of Rights and Freedoms. Oregon maintains strict regulatory barriers which protect against the threat of abuse which the Supreme Court reasoned in Rodriguez outweighed her s.7 rights to autonomy. This thesis will engage in the theories of Ronald Dworkin who supports the preservation of the sanctity of human life which Sopinka J. held prevailed over s. 7 violations in Rodriguez and seeks a model which respects individual freedom without compromising that sanctity or value of life.

Background: The Senate of Canada asserts that quality end-of-life care is the right of every Canadian. Yet, little is known about the quality of end-of-life care for dying children and their families. Purpose: The study purpose was to develop and test an instrument to measure parents’ perspectives on the quality of care provided to families before, at the time of, and following the death of a child. Methods: In study Phase I, key components of quality pediatric end-of-life care were synthesized through a systematic review of research literature then validated and extended through focus groups with bereaved parents. In Phase II, instrument items were developed to assess structures, processes, and outcomes important to quality end-of-life care, then tested for content and face validity by health professionals and bereaved parents. In Phase III, the instrument was administered to bereaved mothers from across Canada and psychometric testing conducted. Results: Instrument items were developed based on review of 67 manuscripts and 3 focus groups with 10 parents. The Content Validity Index for the instrument was 0.84 as assessed by 7 health professionals. The instrument was assessed by 6 bereaved parents for face and content validity as well as their cognitive understanding of the items. In the final phase, 128 mothers completed the instrument and 31 of those completed it twice. Initial evidence for test-retest reliability, internal consistency, and construct validity was demonstrated for 7 subscales: Connect with Families, Involve Parents, Share Information with Parents, Share Information among Health Professionals, Support Parents, Provide Care at Death, and Provide Bereavement Follow-up. Additional items with demonstrated content validity only were grouped into three domains: Support the Child, Support Siblings, and Structures of Care. Implications: This study is a significant step forward in comprehensive measurement of the quality of children’s end-of-life care. The instrument provides a mechanism for feedback to health professionals, health systems, and policy makers to improve care provided to families facing the death of a child.

Inledning: För att få så god mänsklig omsorg som möjligt i livets slutskede behöverpatienter ha någon att dela den sista svåra tiden med. Syftet med undersökningen var att försöka förstå hur övergången mellan liv och död kan underlättas. Frågeställning: Studien avsåg att besvara fyra frågeställningar. – Förutsättningar för samtalet med den döende vid livets slutskede? – Är det genomförbart att vårda människor med värdighet till livets slut? – Går det att skapa emotionella band och känslomässig närhet till patienter som befinner sig vid livets slutskede? – Hur kan vården stödja den döende med hjälp av kultur, musik, konst? Metod: En kvalitativ undersökning valdes. Intervjuer gjordes med fem legitimerade sjuksköterskor som arbetade på Hospice. Resultatet visade att dialogen är utgångspunkten för det mellanmänskliga äkta mötet. Trots kroppens förfall finns förutsättningar att vårda patienten med värdighet till livets slut. Det uppstår emotionella band mellan patienterna och de legitimerade sjuksköterskorna som varar till livet slut. Konst, musik, litteratur och andlighet är betydelsefullt för patienternas förmåga att uthärda det svåra lidandet. På Hospice bejakas livet och döden betraktas som en normal process. Slutsatser: De legitimerade sjuksköterskorna uppvisade en hög samstämmighet i sina svar och en gemensam vård filosofi, där samtalet var en viktig länk inom den palliativa vården. Det ar höga ideal om en värdig död och arbetar hårt för att främja detta mål. Samstämmigheten kan beror på ett urval av sjuksköterskor med stort engagemang, känsla för mening och syfte med sitt arbete samt personlig inre mognad. Den palliativa vårdens filosofi kan fördjupas genom fortsatt forskning och utveckling, vilket skulle kunna leda till en egen specialitet, Palliativ Medicin.

Bakgrund: Det kan vara svårt för föräldrar till barn som vårdas i livets slutskede att inse att deras barn är döende. Många existentiella frågor och tankar uppstår hos föräldrarna. Trots att omfattningen av insatserna för vård i livets slutskede ökar finns det lite forskat inom området. Det kan resultera i att föräldrarnas önskemål och behov inte blir uppmärksammade. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa föräldrars upplevelser av att ha ett barn som vårdas i livets slutskede. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes. Utifrån studier publicerade i vetenskapliga artiklar sammanställdes fynd som svarade på syftet och bildade kategorier. Resultatet diskuterades utifrån Aaron Antonovskys KASAM. Resultat: Resultatet presenteras utifrån fyra kategorier; Föräldrars upplevelse av information och kommunikation, Föräldrars upplevelser av att vara delaktiga i omvårdnaden, Föräldrars upplevelser av relationen till vårdpersonalen och föräldrars emotionella och spirituella upplevelser. Resultatet svarar för föräldrarnas upplevelser av att ha ett barn som vårdas i livets slutskede. Diskussion: KASAM är individuellt och föräldrars nivå av KASAM kan påverka deras förmåga att hantera att deras barn vårdas i livet slutskede. KASAM kan inte påverkas över en natt utan förändring sker under längre tid. Sjuksköterskans uppgift blir att individanpassa hjälpen efter föräldrarnas förmåga för begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. / Background: It can be hard for parents with a child in end-of-life care to comprehend that their child´s dying. Many existential questions arise from the parents. Despite increased efforts to improve end-of-life care for children, research into this is sparse. That results in that the needs and wishes of the parents are overlooked. Aim: The aim of the study was to illuminate parents’ experiences of having a child in end-of-life care. Method: A literature review was conducted. Based on studies published in scientific articles findings that responded to the purpose were compiled. This created the result’s four categories. They are discussed in relation to Aaron Antonovsky’s theory of SOC. Results: The results are presented as they relate to parent’s experiences from information and communication, being part of the care of the child, the relationship with staff and parents emotional and spiritual experience. The categories account for parent´s experiences from having a child cared for at the end-of-life. Discussion: SOC is individual and parents' level of SOC affects their ability to manage their children's palliative care. SOC can´t be altered overnight, change occurs over time. The nurse´s assignation is to individualize the help for the parents' capacity for comprehensibility, manageability and meaningfulness.

Bakgrund: När en närstående befinner sig i livets slutskede påverkas hela familjen, genom att deras liv förändras och sorg och lidande uppstår. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva familjens upplevelser av sorg och hur deras liv påverkas när en närstående vårdas i livets slutskede, samt sjuksköterskans roll i detta skede. Metod: En litteraturstudie genomfördes där 14 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats granskades och analyserades. Resultat: Tre övergripande teman framkom: familjens sorg, påverkan på familjen och vårdpersonalens bemötande och stöd. Familjen blev överraskad av sina starka sorgereaktioner. En öppen kommunikation mellan patient och familj var ofta svårt att upprätthålla. Påverkan på familjen yttrade sig med exempelvis konflikter inom familjen, att den blev isolerad och att ohälsa kunde uppstå orsakad av den arbetsbelastning vårdansvaret medförde. Vårdpersonalens bemötande och stöd upplevdes både positivt och negativt. Konklusion: Sorg är ett mer komplicerad fenomen än förväntat. Den är en individuell upplevelse och måste alltid betraktas i sitt sammanhang där den uppstår. För att underlätta familjens sorgeupplevelse och lidande behövs det förbättrade kommunikationskunskaper hos vårdpersonalen och en tillämpning av familjecentrerad omvårdnad inom palliativ vård. / Background: Being faced with the end of life of a loved one has an extensive impact on the whole family, altering their lives and causing grief and suffering. Aim: The aim of this study was to describe family experiences of grief, what impact bereavement had on their lives and also how nurses can support them in their situation. Method: A literature study was conducted and 14 scientific articles were reviewed and analyzed. Result: Three main themes emerged: family’s grief, impact on the family and encounters with health professionals and their support. Families were surprised by their intense grieving reactions.  An open communication between family and patient was often difficult to maintain. Families were affected by the situation with for example family conflicts, a tendency towards isolation and poor health caused by the workload of patient care. Support given by health care professionals was experienced as both positive and negative. Conclusion: Grief is a far more complicated phenomenon than expected. It has to be looked at individually and in its own context each time it occurs. Improved communication skills and an orientation toward family centered care are needed to improve family’s suffering and grief experience.

Syfte: Att beskriva nyutexaminerade allmänsjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slut.  Metod: Författaren har genomfört en kvalitativ intervjustudie med beskrivande design. Undersökningsgruppen valdes ut genom bekvämlighetsurval och bestod av sju allmänsjuksköterskor som jobbat max två år som sjuksköterska. Det insamlade materialet analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat I analysen framkom sju kategorier. De intervjuade sjuksköterskorna beskrev en tillfredsställelse i arbetet med patienter i livets slut, vilket kunde dels bero på att de utvecklades i det jobb de gör, men det kunde också bero på att de fick uppskattning från patient och anhöriga. Trots arbetstillfredsställelsen som sjuksköterskorna beskrev kunde de även få en känsla av otillräcklighet i vårdandet av patienter i livets slut, vilket kunde vara en konsekvens av brist på tid och personal. De beskrev även att de ibland blir ledsna och grubblar efter att en patient avlidit. Sjuksköterskorna beskrev även en glädje trots sorg i sitt jobb, detta kunde vara om de såg att en patient mådde bra trots sin sjukdom. Erfarenhet ger trygghet ansåg också sjuksköterskorna. Både jobbigt och befriande när döden inträdde var något som sjuksköteskorna beskrev. Nära och fin men påfrestande relation var hur sjuksköterskorna beskrev relationen till patient och anhöriga.  Slutsats: Anhöriga hade en stor del i vårdandet av patienter i livets slut, och detta påverkade hur sjuksköterskor tänkte och kände kring detta. I mötet med patienter och deras familjer kunde trygghet som kommer med erfarenhet, underlätta. / Aim: To describe the new graduated registered general nurses' experiences of caring for patients in the end of life. Method: The author conducted a qualitative interview with descriptive design. The study group was selected by convenience sample and consisted of seven general nurses who had worked maximum two years as a nurse. The collected material was analyzed from a qualitative content analysis. Results: The analysis revealed seven categories. The nurses that were interviewed described a job satisfaction that could partly be because they were developed in the work they do, but it could also be because they got appreciation from patients and relatives. Despite the job satisfaction that the nurses described, they could also get a sense of inadequacy, which could be a consequence of lack of time and personnel. They also explained that they sometimes become sad and would think a lot after a patient died. The nurses also described a joy in their job, this could be if they saw that the patients were feeling well despite their illness. With experience the nurses felt more confidence in their job. The nurses also explained that they thought it was both difficult and liberating when death occurred. Near and nice but stressful relationship is how the nurses described the relationship with the patient and relatives.  Conclusion: Relatives have a big part in caring for patients in end of life, and this affects the way nurses think and feel about the situation. In meeting with patients and their families, feeling safe in the situation because of earlier experience, can make it easier.

Bakgrund: Att vara närstående åt någon som befinner sig livets slut är en stor påfrestning där delaktigheten blir central. Hur närstående upplever delaktigheten är beroende på hur information ges. Att vara delaktig innebär att ha en del i, att vara närvarande och medverka i vården av en annan person. Utifrån ett systemteoretiskt tänkande betraktas personer i sitt totala sammanhang där även de närstående hamnar i fokus. Syfte: Att belysa närståendes upplevelser av delaktighet i samband med vård i livets slutskede. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt baserade på vetenskapliga artiklar som analyserades med en innehållsanalys. Resultat: Bygger på tre huvudkategorier; från att ha kontroll till att famla i mörker, att befinna sig i en svår livssituation och att kastas in i en ny roll. Delaktigheten yttrade sig i positiva och negativa känslor som närstående pendlade mellan. Andershed och Ternestedts förståelseram användes för att strukturera resultatet. Slutsats: Då närstående befinner sig i en besvärlig situation är det väsentligt att vårdpersonal ger utrymme, involverar och ser till närståendes individuella behov. Att byta roll med de närstående, ställa öppna frågor kan göra att de blir bekräfta och sedda vilket kan vara ett sätt att göra dem delaktiga på ett meningsfullt sätt. / Background: Being a relative to someone who is at the end of life is a big strain in which participation is a key. How relatives experience participation is dependent on how the information is given. Being involved means to be a part of, to be present and to participate in the care of another person. On the basis of systems theory people are considered in their total context, where relatives are also in focus. Aim: To describe relatives’ experiences of participation during end of life care. Method: The study was conducted as a literary review based on scientific articles that were analyzed with a content analysis. Results: Based on three main categories, from having the control to a grope in the dark, to be in a difficult situation of life and to being thrown into a new role. The participation of the relatives oscillated between positive and negative feelings. Andershed and Ternestedts framework was used to structure the results. Conclusion: When relatives are in a difficult life situation it is essential that health professionals give them space, involve them, and ensure their individual needs. Changing roles with relatives and asking open-ended questions can make relatives feel like participants who are confirmed and involved in a meaningful manner.

Bakgrund: Palliativ vård är den vård som ges då patienten inte längre reagerar på botande behandling. Att vara närstående till någon som vårdas palliativt kan innebära påfrestningar som aldrig tidigare erfarits. Vilka behov de närstående har varierar beroende på vilken roll de för tillfället befinner sig i, antingen rollen som mottagare av vård eller rollen som givare av vård. Syfte: Syftet var att beskriva närståendes behov vid palliativ vård i livets slutskede, då patienten vårdas i hemmet. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie och baserades på elva kritiskt granskade kvantitativa och kvalitativa artiklar. Data eftersöktes i databaserna Cinhal, PubMed och PsycINFO. Resultat: De behov som identifierats och beskrivs i resultatet är; delaktighet, information och kunskap, normalitet och kontinuitet i vardagen, stöd samt meningsfullhet. Slutsats: Alla närstående borde ges chans att få en så meningsfull sista tid som möjligt tillsammans med patienten. För att möjliggöra detta krävs att vårdpersonalen har ett holistiskt synsätt, då tillfredställelsen av ett behov ofta är beroende av att även andra behov uppfylls. / Background: Palliative care is the care given when the patient no longer responds to curative treatment. Being a next of kin to someone who is receiving palliative care can cause strains that had never before been experienced. The next-of-kin's needs vary depending on what role they currently find themselves in, either the role as recipients of care or the role of caregiver. Aim: The aim was to describe next-of-kin's needs in palliative care at the end of life, when their loved ones were cared for at home. Method: The study was conducted as a literature review and based on eleven critically examined quantitative and qualitative articles. The data was found in the databases Cinhal, PubMed and PsycINFO. Results: The needs that where identified and described in the results where; participation, information and knowledge, normality and continuity of everyday life, support and meaningfulness. Conclusion: All next-of-kin's should be given a chance for a meaningful time with loved ones during their end of life. Health professionals need to view next-of-kin's needs holistically, especially when contentment of one need often depends on the fulfillment of other needs.

<p><strong>BACKGROUND</strong>: Several people die every year. The numbers of deceased in Sweden were 91449 in 2008. This often brings bereavement for the relatives and in hospital with end-of-life care it can be important for the health professionals to support and also take care of the relatives. <strong>AIM</strong>: The aim of this study is to illuminate relatives’ experiences of the caring situation with end-of life-care when a close relative is dying <strong>METHOD</strong>: Literature review. A number of thirteen scientific articles were analyzed. These were previous research of both qualitative and quantitative methods. <strong>RESULT</strong>: The result shows that many relatives are in need of a good treatment from health professionals, where the treatment includes components like providing support, providing information, creating a good relationship and having a good communication. A trust in health professionals was important for the relatives because it brought knowledge that good care was provided to the patient. It also indicates that participation was important in end-of-life care. There was a safety in having someone at the relative´s side who could offer aid. A quiet and calm environment was positive. <strong>DISCUSSION</strong>: The nurse´s experience and knowledge about bereavement is an important part of the care providing to the relatives.</p> / <p><strong>BAKGRUND</strong>: Varje år dör många människor och i Sverige dog 91 449 människor år 2008. Detta medför sorg för många närstående och medför även att vårdpersonalen har en stor del i att ge stöd och ta hand om de närstående samtidigt som de tar hand om vårdtagaren. <strong>SYFTE</strong>: Syftet är att belysa närståendes upplevelser av omvårdnadssituationen kring vården vid livets slut av en nära anhörig. <strong>METOD</strong>: Litteraturstudie. Tretton vetenskapliga artiklar analyserades. Dessa var tidigare forskning av både kvalitativa och kvantitativa studier. <strong>RESULTAT</strong>: Resultatet visar att många närstående är i behov av ett gott bemötande från vårdpersonal, där det med bemötande ingår komponenter som att ge stöd, att ge information, att skapa en god relation och att ha en god kommunikation. Ett förtroende för vårdpersonalen var viktigt för att närstående skulle veta att en god omvårdnad gavs till vårdtagaren. Det visar även på att delaktighet var betydelsefullt i vården vid livets slut. Det var en trygghet att ha någon vid sin sida som kunde erbjuda stöd. En lugn och behaglig miljö med hemtrevlig inredning var positivt. <strong>DISKUSSION</strong>: Sjuksköterskans erfarenhet och kunskap om sorg har en betydelse i hur närstående tas om hand.</p>