Ett centralt problem i strävan efter att minska energianvändningen i hushåll genom beteendeförändringar är att energi till stora delar är en osynlig produkt. Avhandlingen strävar efter att utveckla kunskap som kan bidra till mer hållbar utveckling genom att analysera tre företeelser som på ett konkret sätt synliggör energi och energirelaterat beteende: ett lokalt värmesystem, en s.k. Power Aware Cord och en dagboksmetod. Hur människor förstår sin energianvändning analyseras med hjälp av en modifierad version av den domesticeringsteori som utvecklats av Silverstone et al (1992). I centrum står paradoxen att de visualiserande företeelserna riskerar att själva osynliggöras genom att de domesticeras. Värmesystemet har haft en bristande funktion, vilket har varit den faktor som mest effektivt visualiserat systemet. Solfångarnas visuella dominans i områdets arkitektur har bidragit till att medvetandegöra solen som energikälla. Ett teknikrum och olika experter har också medvetandegjort själva värmesystemets existens. Såväl systemet som helhet som hushållens egen del i detta har visualiserats. Power Aware Cord liknar en vanlig grendosa, men den visar elanvändningen (effekten) hos den utrustning som kopplas till den. Energin visualiseras med hjälp av ett blått ljus i sladden vars intensitet anpassas efter watttalet som passerar genom sladden. Power Aware Cords styrka ligger i att den bidrar till att apparaters energianvändning visualiseras. Tidsdagboken visualiserar hushållsmedlemmarnas vardagliga aktiviteter på ett bredare plan än enbart i relation till energianvändning. Analysen visar att den redan osynliga resursen energi, som blivit än mer osynliggjort genom domesticering, kan avdomesticeras genom olika former för visualisering. Visualiseringsformerna riskerar dock att själva domesticeras. För att dessa ska ha varaktig effekt behövs strategier för att undvika detta. / One problem in promoting sustainable energy use is that energy is taken for granted. Energy as resource needs to be made visible. This dissertation aims to develop knowledge that can contribute to more sustainable development by analyzing different ways to visualize domestic energy systems. Three different forms of visualization are analyzed: a locally situated heating-system, the Power Aware Cord, and a diary method. How people understand their energy use is analyzed using a modified version of domestication theory as developed by Silverstone et al. (1992). Another focus is the paradox that forms of visualization themselves risk becoming invisible by virtue of being domesticated. The heating system still does not function as intended, and the non-functioning of the heating system has been the most effective means of visualizing the system. The solar collectors are visible and are a dominant element of the area’s architecture; this has helped visualize, make people aware of, and confer an understanding of the sun as an energy source. A technical control room and technicians have also helped visualize the existence of the heating system. The system as a whole, and the households’ own parts of it, has been visualized. The Power Aware Cord is the general shape of an extendable power strip, with the additional integration of voltage-measuring electronics and electroluminescent wire. This additional wire contains a phosphor layer that glows when an altering current is introduced. The cords’ strength lies in visualizing the household energy use of particular electrical devices. The time diary method visualizes the household members’ individual and inter-related ctivity patterns in a broader, more general way. The analysis shows that the already invisible resource energy, which has been made doubly invisible through domestication, can be de-domesticated through the domestication of forms of visualization. At the same time, the forms of visualization themselves risk being made invisible by being domesticated; for forms of visualization to have any lasting effect, strategies for avoiding this must be developed.

In order to reach the current climate goals, energy consumption needs to decrease in all sectors, including households, which produce 20% of the European emissions. However, it is difficult to increase residents’ engagement in their household electricity consumption as it is an ‘invisible’ form of energy, the monetary incentives are often too small and environmental incentives are not very effective. Building on the idea that an engagement mechanism should be based on user needs, and recent research showing that social influence can be an effective way to affect consumption behaviour, this thesis examines the potential of a neighbourhood-based digital local social network providing feedback on household electricity consumption as an engagement solution. By helping neighbours to know each other better, such a network could meet the basic human need of belonging to a group, while also taking advantage of the social influence between neighbours to increase the effectiveness of the energy feedback provided. This thesis sought to: 1) Identify needs of residents that could be served by a local social network and explore whether such a network could provide a beneficial context for energy feedback; 2) identify and evaluate a set of design principles for energy feedback and use them to propose a prototype feedback design suitable for use in a local social network; and 3) design and implement a baseline study for measuring changes in aspects of social and environmental sustainability in a neighbourhood that introduction of a local social network can achieve, such as social cohesion, trust, safety, and energy attitudes and behaviour. In order to achieve these objectives, the Research Through Design methodology was used. This resulted in mixed methods research using quantitative (household survey) and qualitative (focus group interviews, stakeholder consultation workshop) methods. The research was conducted in two eco-districts in Stockholm, Sweden: Hammarby Sjöstad and Stockholm Royal Seaport. Regarding the first objective, results from the household survey indicated a need for increased interaction between neighbours in Stockholm Royal Seaport, while the focus group discussions revealed local communication needs that a local social network could meet. However, the possibility to use social influence between neighbours in increasing the intention to save energy was shown to be rather weak, possibly because of the current low level of connection between neighbours. Regarding the second objective, a set of design principles was identified using a literature study. They were used to create a design prototype of energy feedback that was presented to potential end-users in a stakeholder consultation workshop and then refined using suggestions given in the workshop. The workshop indicated support for many of the design principles as they were indirectly mentioned in the discussions. The design principle of fair feedback was further explored, suggesting use of typical household consumption as part of a fair comparison metric and when setting reduction goals. Regarding the third objective, an evaluation method with baseline survey and follow-up surveys was suggested. The household survey served as a baseline for measuring social and environmental sustainability aspects in a neighbourhood. Further research is needed on the effectiveness of a local social network as an engagement mechanism for energy feedback. / För att nå de nuvarande klimatmålen måste energiförbrukningen minska i alla sektorer, även för hushåll som står för 20% av de europeiska utsläppen. Det är dock svårt att öka medborgarnas engagemang kring förbrukningen av hushållsel då el är en "osynlig" energiform, de monetära incitamenten ofta är ofta för små och miljöincitament inte är särskilt effektiva. Baserat på idén att en engagemangsmekanism bör baseras på användarbehov samt ny forskning som visat att socialt inflytande kan vara ett effektivt sätt att påverka konsumtionsbeteendet, undersöker denna avhandling potentialen i ett grannskapsbaserat digitalt lokalt socialt nätverk som tillhandahåller feedback på hushållens elförbrukning som en engagemangslösning. Genom att hjälpa grannar att lära känna varandra bättre kan ett sådant nätverk uppfylla det grundläggande mänskliga behovet av att tillhöra en grupp, samtidigt som det sociala inflytandet mellan grannar kan utnyttjas för att öka effektiviteten hos den tillhandahållna energiåterkopplingen. Denna avhandling hade tre mål: 1) Identifiera behov hos boende som kan tillgodoses av ett lokalt socialt nätverk samt undersöka huruvida ett sådant nätverk skulle kunna tillhandahålla en bra kontext för energiåterkoppling, 2) identifiera och utvärdera en uppsättning designprinciper för energiåterkoppling, och använda principerna för att föreslå en prototypdesign för energiåterkoppling lämplig för användning i ett lokalt socialt nätverk och 3) utforma och genomföraen baseline-studie för att mäta förändringar i aspekter av social och miljömässig hållbarhet i ett grannskap skulle kunna främjas av införandet av ett lokalt socialt nätverk, exempelvis social sammanhållning, tillit, säkerhet samt energiattityder och beteende. För att uppnå dessa mål användes Research Through Design-metodiken, vilket i sin tur resulterade i en s.k. “mixed methods”-forskningsmetodik där både kvantitativa (hushållsundersökning) och kvalitativa (fokusgruppintervjuer, workshop) metoder användes. Forskningen genomfördes i två distrikt med miljöprofil i Stockholm: Hammarby Sjöstad och Norra Djurgårdsstaden. Beträffande det första målet indikerade hushållsundersökningen ett behov av ett ökat samspel mellan grannarna i Norra Djurgårdsstaden. Fokusgruppdiskussionerna avslöjade lokala kommunikationsbehov som ett lokalt socialt nätverk skulle kunna möta. Möjligheten att använda socialt viiinflytande mellan grannar för att öka intentionen att spara energi visade sig dock vara ganska liten, möjligen på grund av den nuvarande låga nivån av sammanhållning mellan grannarna. Beträffande det andra målet identifierades en uppsättning designprinciper med hjälp av en litteraturstudie. Dessa användes för att skapa en designprototyp på energiåterkoppling som presenterades till potentiella slutanvändare under en workshop. Prototypen förbättrades sedan med hjälp av de förslag som gavs i workshopen. Workshopen gav också stöd åt många av designprinciperna som indirekt nämndes under diskussionerna. Designprincipen för rättvis återkoppling undersöktes ytterligare vilket ledde till ett förslag om att använda typisk hushållskonsumtion som en del av en rättvis jämförelseindikator och vid fastställning av energisparmål. Beträffande det tredje målet föreslogs en utvärderingsmetod baserat på en baseline-studie och uppföljande studier. Hushållsundersökningen fungerade som en utgångspunkt för mätning av sociala och miljömässiga hållbarhetsaspekter i ett grannskap. Ytterligare forskning föreslogs för att visa på effektiviteten hos ett lokalt socialt nätverk som en engagemangsmekanism för energiåterkoppling. / <p>QC 20190710</p>