Alanko, E. ”Gör det här nu och så kan kärleken komma sen”. Reproduktion utan sexualitet. Examensarbete i sexologi 30 högskolepoäng. Malmö högskola: Examensarbete i sexologi, 30 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för socialt arbete, 2017.Ensamstående kvinnor har sedan första april 2016 laglig rätt att insemineras i Sverige, lagen har länge debatterats och i och med dagens teknologi kring fertilitetsbehandlingar är nu reproduktion utan sexualitet en möjlighet för ensamstående kvinnor. Detta medför att normer och föreställningar kring reproduktion, sexualitet och familjebildning åter står inför en förändring. Studiens syfte är att undersöka hur ensamstående kvinnor, som genomgått insemination alternativt planerar insemination, upplevt hur normer och föreställningar, både deras egna och omgivningens normer och föreställningar, påverkat dem under processen att bli förälder. I studien intervjuades fem kvinnor, de fick fritt berätta kring sina upplevelser kring normer och föreställningar under deras process att bli föräldrar och materialet bearbetades sedan utifrån kodning och kategorisering. Åtta kategorier identifierades och det empiriska materialet analyserades utifrån tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter som queerteori och familjeteori. Studiens resultat visade att normer och föreställningar påverkar ensamstående kvinnor som inseminerar och de normer som framträdde var heteronormen och normer kring kärnfamiljen. Kvinnorna i studien uttryckte en önskan om att leva i en heterosexuell tvåsamhet och i en kärnfamilj. Ändå beslutar de att skaffa barn utan att sexualitet är inblandat vilket går emot både deras önskan och rådande normer. Dessa kvinnor blir självständiga aktörer med sitt beslut om reproduktion utan sexualitet. Studien bidrar med kunskap om att kärnfamiljen som familjeform är fortfarande rådande norm även om den utmanas av dagens mångfald av familjeformer i verkligheten. Även om kvinnorna i studien kan ses som självständiga aktörer som klarar sig utan män som pappa till barnen och familjeförsörjare så uttrycker de en önskan om att inkludera en man på något sätt i deras familj.Nyckelord: Ensamstående kvinnor, familjebildning, föräldraskap, insemination, normer, reproduktion, sexualitet. / Alanko, E. “Do this now and then love can come”. Reproduction without Sexuality. Degree project in sexology 30 högskolepoäng. Malmö University: Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of social work, Year, 2017.Single women have a legal right to inseminate in Sweden since 1 April 2016, the law has been debated for a long time and with today's technology around fertility treatments, reproduction without sexuality is an opportunity for single women. This means that norms and notions about reproduction, sexuality and family formation are again faced with a change. The purpose of the study is to investigate how single women who have undergone insemination alternatively plan insemination, experienced how norms and beliefs, both their own and the environment's norms and beliefs, influenced them during the process of becoming a parent. In the study, five women were interviewed, they were asked to freely tell about their experiences about norms and beliefs during their process of becoming parents, and the material was then processed based on coding and categorization. Eight categories were identified and the empirical material was analysed from previous research and theoretical starting points such as queer theory and family theory. The study results showed that norms and performances affect single women who inseminate and the norms that appeared were a heterosexual norm and norms around the nuclear family. The women in the study expressed a desire to live in heterosexual relationship and in a nuclear family. Nevertheless, they decide to acquire children without sexuality being involved, which opposes both their wishes and prevailing norms. These women become independent actors with their decision on reproduction without sexuality. The study contributes to the knowledge that the family as a family form is still the prevailing norm, even though it is challenged by today's diversity of family forms in reality. Although women in the study can be seen as independent actors who manage without men as dads to the children and family providers but they still express a desire to include a man in some way in their family.Keywords: Family formation, insemination, norm, parenthood, reproduction, sexuality, single women.

Studien syftar till att undersöka ensamstående kvinnors upplevelser av att skaffa barn på egen hand via assisterad befruktning, samt deras syn på sin roll som ensamstående förälder. Studien är en kartläggande litteraturöversikt som inkluderar tolv artiklar från olika delar av världen. Resultatet visar på att kvinnor som blivit eller ämnar bli mamma genom assisterad befruktning processat beslutet under en lång tid. Processen beskrivs även som en känslosam resa som inkluderar en stor sorg över att inte dela föräldraskapet med en partner och att därmed frångå drömmen om en kärnfamilj. Däremot betonar kvinnorna att de är tacksamma att möjligheten till assisterad befruktning finns, vilken möjliggör deras önskan om moderskap. Inför assisterad befruktning står kvinnorna inför olika ställningstaganden och förberedelser. Dessa rör bland annat föräldraskap/omsorg, ekonomi/boende och val av assisterad befruktning. En stor oro hos kvinnorna rör den norm som råder i samhället om kärnfamiljsidealet och hur bemötandet av kvinnans omgivning kan komma att påverka dem. Slutsatsen visar på att valet att genomgå assisterad befruktning inte var kvinnornas ursprungliga plan utan var ett beslut som togs på grund av livsomständigheter. Beslutsprocessen och behandlingen var för många en påfrestande process och här uttrycks ett behov av stöd och anpassningar i vården. Vi lyfter kuratorn som en viktig profession som kan tänkas fylla funktionen av ett psykosocialt stöd för ensamstående kvinnor som genomgår assisterad befruktning. Vidare krävs det mer forskning för att undersöka ensamstående kvinnors behov inom den svenska hälso- och sjukvården. / The aim of this study is to explore single women's experiences of having a child on their own using assisted reproduction and their view of their role as a single parent. This study is a literature review that includes twelve studies from different parts of the world. The results show that single women by choice, who already have become or intend to become mothers through medically assisted reproduction, have thought through their decision for a long period of time. The process of becoming a single mother by choice is described by the women as an emotional journey that includes grief of not having a partner to share the parental responsibilities with, and thereby departing the dream of a nuclear family. However, the women emphasize their gratefulness for the possibility to undergo assisted reproduction, with a desire for motherhood. Before starting the process of assisted reproduction, the women face different decisions and preparations. This concerns parenting/care, finances/housing and decisions about assisted reproductive technology, among other things. A concern among the women is how norms about the nuclear family ideal that prevail in society could affect them negatively. The conclusion shows that the choice to undergo assisted reproduction was not the women's original plan, but rather a decision made due to life circumstances and the fear of missing out on the dream of becoming a mother. For many, the decision-making process and treatment was a stressful period, and here a need for support and adjustments within the healthcare system was expressed. We highlight the counselor as an important profession that can fulfill the function of psychosocial support for single women undergoing assisted reproduction. Furthermore, more research is needed to examine the needs of single women by choice within the Swedish healthcare system.

Studien utgår från en kvalitativ ansats genom semistrukturerade intervjuer med utredare somutför den psykosociala lämplighetsprövningen inför assisterad befruktning med doneradekönsceller inom fertilitetsvården. Sammantaget intervjuades sex stycken utredare vilka utförden psykosociala lämplighetsprövningen inom olika sjukhusregioner i Sverige. Studien ämnarundersöka likheter och skillnader i den psykosociala lämplighetsprövningen beroende påfamiljeform och region. Studien ämnar även att undersöka utredares upplevdahandlingsutrymme där en tematisk analys används tillsammans med Giddensstruktureringsteori, begreppet handlingsutrymme innefattande en normativ praktik. Resultatetvisar att handlingsutrymmet är stort för de utredare som utför den psykosocialalämplighetsprövningen. Utredarna upplever att lagar, regler och riktlinjer är delvistolkningsbara och som både utökar och begränsar handlingsutrymmet. Även faktorer somorganisationens utformning och utredarens egna handlande påverkar handlingsutrymmet.Då resultatet och analysen visar att lagen är tolkningsbar bidrar det till att regioner har stortutrymme att utforma den psykosociala lämplighetsprövningen olika vilket bidrar till att utredareinom olika regioner har olika stort handlingsutrymme. Analysen visar att tvåsamhetsnormen ärframträdande i den psykosociala lämplighetsprövningen. Resultatet och analysen visar även attdet finns skillnader i den psykosociala lämplighetsprövningen beroende på familjeform ochregion.