Projektet är en designpedagogisk undersökning som genomförts på ett rehabiliteringscenter på södra Gotland. I projektet har designpedagogen verkat och integrerat tillsammans med ungdomar, socionomer och psykologer på en akut- och utredningsenhet, fyra veckor under hösten 2011. Undersökningen har utgått från frågeställningen: Hur kan man arbeta med ett designpedagogiskt projekt i en behandlingsmiljö för ungdomar? Frågeställningen undersöks och redovisas med hjälp av två olika pedagogiska verktyg, dels genom skriftlig form, dels genom en gestaltning på Konstfack vecka två 2012, där båda delarna integrerat kommunicerar undersökningens innehåll. Projektet är ett kvalitativt forskningsprojekt där etnografiinspirerade metoder används för att analysera och skapa nya kunskaper utifrån ungdomarnas berättelser och aktiviteter, samtidigt som undersökningen betraktar sättet designpedagogen och informanterna lär och utbyter erfarenheter med varandra utifrån socialkonstruktivism och sociokulturell teori. Studiens syfte handlar om att undersöka det estetiska skapandets potential utifrån informanternas behov på rehabiliteringsinstitutionen. Projektet undersöker själva möjligheten att involvera ungdomarna på rehabiliteringsinstitutionen som informanter, medskapare och slutanvändare under en designprocess som syftar till en förändring av ungdomarnas interiörmiljö. Utifrån ett designpedagogiskt perspektiv samt participatory design och transformationdesignens diskurser utgår undersökningen från brukarens position, från idé till färdigt resultat och påverkar tillsammans med institutionen undersökningens olika val och händelseförlopp. Arbetet baseras på en längre tids närkontakt med ungdomarna och rehabiliteringscentrets personal, i syfte att förstå deras värderingar, relationer och beteenden. Undersökningens resultat visar på ett stort intresse för designpedagogikens arbetsmetoder inom institutionens rehabiliteringssammanhang eftersom projektets deltagarperspektiv bidrog till att informanterna gemensamt kunde mötas och samarbeta i utbildande syfte. Arbetet kretsar kring respekt, trygghet och kommunikation i olika pedagogiska möten, samtidigt som meningsskapande av situationer, ungdomarnas identitet, personlighet och individualitet behandlas. Designpedagogiken har i denna undersökning förflyttats till en kontext, i vilken designpedagogikens verktyg inte har används tidigare inom forskningssammanhang. Undersökningen vill därmed öppna upp för frågor och diskussioner om designpedagogikens innehåll, tillvägagångsätt och verkandesammanhang inom den metodutveckling som sker kring designpedagogik i övrigt. / Linda Bendelin

När det kommer till bilder i sexualundervisningen verkar uppfattningen vara att det är svårt att välja ett visuellt material som är representativt för det som undervisningen ska handla om. De bilder som förekommer är antingen schematiska bilder över könsorganen eller bilder som är utvalda och anpassade till bildtexten. Om andra bilder förekommer blir det ofta en fråga om bilden är moraliskt korrekt, för otydlig eller för gammal. Bilder av kärlek, sex och relationer har stort utrymme i vårt samhälle. Samtidigt är vår relation till dessa ämnen något som är oerhört privat. Anja Hirdman skriver: ”sexualitet är både det mest intima och det mest offentliga, det mest fysiskt grundade och det mest symboliskt framställda, det mest medfödda och det mest inlärda, det mest autonoma och det mest relationella i tillvaron”. Jag tror att det blir en krock mellan skolvärldens bilder och de bilder som elever bemöts av i sin omgivning. När dessa sedan ska anpassas till undervisningen utan att bli för privat kan det bli svårt att hitta ett bra undervisningsmaterial. Speciellt i bilder. Kanske handlar det emellertid inte om vilka bilder som används utan hur dessa bilder används. Att det inte handlar om att hitta ”rätt” bilder för en fråga eller en fundering utan vilka tankar som bilder väcker hos oss. Genom bildsamtal med elever och lärare undersöker detta arbete hur det visuella materialet ser ut och används i skolan och om det skulle kunna finnas andra sätt att bedriva sexualundervisning där det visuella materialet möjligheter tas till vara på. Syftet är delvis att undersöka om och hur bilder använd i sexualundervisningen men även att försöka skapa en medvetenhet kring bilders betydelse som kommunikationsmedel och öppna upp för en dialog kring hur bilder skulle kunna användas som pedagogiskt verktyg.

Syftet med denna studie är att undersöka olika grundskolors resursfördelning till de praktiskt-estetiska ämnena i förhållande till NO-ämnena, samt diskutera vilka kunskapsvärderingar detta återspeglar. Studien jämför förutsättningar kopplade till ramfaktorerna ekonomi, tid, lokaler och utbildning/behörighet hos lärare mellan praktiskt-estetiska ämnen och NO-ämnen. Frågeställningarna som använts för att studera detta är följande: Vilka skillnader finns mellan praktiskt-estetiska ämnens och naturorienterade ämnens villkor vad gäller ramfaktorerna: ekonomi, tid, lokaler samt lärares utbildning och behörighet? samt Vilka kunskapsvärderingar återspeglas i ramfaktorerna ekonomi, tid, lokaler, och lärares utbildning och behörighet? Ambitionen har varit att identifiera eventuella skillnader mellan ämnesgrupperna inom ovan nämnda ramfaktorer för att kunna diskutera kunskapshierarki mellan de studerade ämnesgrupperna. I undersökningen har en enkätstudie med kvalitativa och kvantitativa frågor samt en kvalitativ intervjustudie genomförts. I enkätstudien deltog 59 lärare med sina erfarenheter och i intervjustudien, som bestod av två intervjuer med skolledare, belyses skolledarperspektivet.Resultatet visar att det går att diskutera kunskapshierarki mellan praktiskt-estetiska ämnen och NO-ämnen. Våra resultat pekar på att det är vanligare att det förekommer obehöriga lärare inom praktiskt-estetiska ämnen än inom NO-ämnen. Resultaten visar att det utifrån denna studie inte går att dra några generella slutsatser kring skillnader i ekonomiska resursfördelningen mellan ämnesgrupperna. Dock visar undersökningen att resurserna i hög grad verkar påverkas av lärarnas egna engagemang, något som i sin tur kan påverkas av rådande samhällsvärderingar där vissa lärare uppfattar vissa ämnen som viktigare än andra.

Syftet med det här examensarbetet är att undersöka och försöka förstå ledarskap i klassrummet utifrån sex olika ledarskapsteorier. Inom tidigare forskning har det skett en viss utveckling där man från att kategoriserat ledarskapet inom tydliga ramar, istället börjat se ledarskapet utifrån den kontext där den befinner sig. Resultatet har blivit att man förespråkat ett situationsanpassat ledarskap.Utifrån frågeställningen Hur kan man förstå balansen mellan lärarens kontroll och elevernas självkontroll i två olika ämnen utifrån sex olika ledarskapsteorier? har fallstudie valts som metod. Med hjälp av videoobservationer och halvstrukturerade intervjuer har uppsatsskrivarna följt en musiklärare på gymnasieskolan i hans vardagliga arbete.Utifrån analysen av empirin blirarbetets slutsats att informantens ledarskap är i linje med olika ledarskapsteorier utifrån vilken situation han befinner sig i. Det går också att utläsa att informanten främst växlar mellan mycket hög grad av lärarstyre och mycket hög grad av elevkontroll, men att han inte lika ofta befinner sig i skalan däremellan. Uppsatsförfattarna argumenterar för att det kan bero antingen på en flexibel ledarstil hos informanten, eller att hans personliga ledarstil krockar med vad han anser vara ett korrekt ledarskap utifrån hans uppdrag.

Denna studie har som syfte att utreda hur förskollärare ser på dans inom förskolans och förskoleklassens verksamhet, att öka kunskapen om vilka förutsättningar som skapas för dansen inom ramen för förskolans och skolans pedagogiska verksamhet. Studien har även avsikt att utreda om flickor respektive pojkar ges lika förutsättningar och möjligheter för att dansa. Vi har använt oss av intervjuer för att uppnå detta syfte, och har intervjuat 11 förskollärare verksamma i förskola och fem förskollärare verksamma i förskoleklass. Intervjuernas resultat har vi analyserat och presenterat utifrån frågeställningarna för studien. De slutsatser vi har kunnat dra är att synen på dans är bred och varierad mellan förskollärare utan någon allmänt vedertagen kärna, samt att medvetet arbete med dans kan vara ett sätt att synliggöra och motarbeta stereotypa genusarrangemang. Vi kan även konstatera att det finns många olika tolkningar av uppdraget att arbeta med dans både i förskola och förskoleklass.

Vårt syfte var att undersöka i vilken utsträckning pedagoger genomför planerade rörelseaktiviteter i förskolan samt på vilket sätt pedagogerna upplever sig aktiva under dessa aktiviteter. Inledningsvis presenteras ett sammandrag av hur vi tolkat läroplanen för förskolan gällande rörelseaktiviteter. Därefter beskrivs forskaren Jean Piagets kognitivistiska utvecklingsteori vilken kan kopplas till den forskning och den litteratur vi tagit del av. Vidare redogörs för olika forskares och författares uppfattningar på vilka sätt fysiska aktiviteter påverkar och har betydelse för barns totala utveckling, exempelvis motorisk, perceptuell och sensorisk utveckling, samt deras synsätt på rörelseaktiviteters betydelse för barns lärande, självkänsla och hälsa. Avslutningsvis beskrivs förskolans respektive pedagogens uppdrag gällande planerade rörelseaktiviteter. Som metod för undersökningen har vi använt oss av enkät vilken besvarades av 82 pedagoger från 13 förskolor i en medelstor kommun, med omnejd, i norra delen av Sverige. Resultatet visade att i princip samtliga pedagoger uppger att de aktivt arbetar med olika typer av planerade rörelseaktiviteter och att de i stor utsträckning var aktiva i dessa.

Jag har gjort min praktik inom förskolan och jag har upptäckt att utomhusmiljön, enligt mig, har liten plats i förskolans bild- och formskapande. Utomhusmiljön har en viktig plats i mitt liv och förhoppningsvis även i mitt kommande yrke som förskollärare. I denna studie undersöks vilken syn det finns hos förskollärare angående estetisk verksamhet utomhus, och då främst med fokus på bild- och formskapande. Genom kvalitativa intervjuer i fokusgrupper på tre olika förskolor i Norrbotten och Västerbotten har jag undersökt olika synsätt hos pedagoger. Jag använde mig av en semistrukturerad intervjumetod. Det jag söker svar på i studien är i vilken omfattning bild- och formskapande förekommer utomhus i förskolan, samt i vilka sammanhang utomhusmiljön används till bild- och formskapande. Målet var även att undersöka vilken betydelse pedagoger anser att utomhusmiljön har i barns lärande. I resultatet framkommer skillnader mellan de olika förskolorna angående bild- och formskapande i utomhusmiljö. Synsättet i de tre förskolorna var väldigt lika, men i sättet att realisera sitt synsätt på förskolan var skillnaderna betydligt klarare. Slutsatserna i studien är att förskollärare ofta har en tydlig syn på hur de vill arbeta i sin verksamhet, där utomhusmiljön ingår som en naturlig del inom alla ämnen, även de estetiska. När det kommer till realiserandet av den synen nämns hinder som bristande tid eller att barngrupperna är för stora och personalstyrkan för liten för sådana projekt, även om viljan är stor. Bristande kunskap nämns också som en betydande faktor.

No description available.

Syftet med arbetet är att söka förstå och beskriva hur formgivare förhåller sig till begreppet hållbar utveckling och hur det påverkar val och riktningar i formgivningsprocessen. Som formgivare finns det skäl att ifrågasätta motiven till nyproduktion i en tid då konsumtion och produktion ökar, samtidigt som miljöhot, ekonomiska och sociala orättvisor är påtagliga. Hållbar utveckling är målsättningen för Förenta nationernas globala arbete och handlingsplan Agenda 21. Svensk lagstiftning har sedan 1999 hållbar utveckling som målsättning i den så kallade Miljöbalken. Genom att intervjua tre formgivare om deras förhållningssätt till begreppet hållbar utveckling och ringa in yttre villkor för hållbar utveckling söktes syftet uppnås. Resultatet visar att begreppet rör sig i många olika former och det uppfattas personligt. Därmed är varje förhållningssätt ett personligt perspektiv. De yttre villkor som arbetet ringar in visar en trendriktning för hållbar utveckling, från ett globalt politiskt beslut till att nå individen. Ekonomi och trend påverkar formgivaren att förändra, anpassa och inrikta sin formgivning. Ett personligt förhållningssätt mot ett gemensamt mål.

Rapporten redogör för ett examensarbete på kandidatnivå som utförts på Industridesigninstitutionen på Konstfack. Projektet har handlat om att ta fram ett koncept för en datorväska där väskan kan anpassas för den mängd saker som användaren vill ta med just för dagen. Fokus för projektet har varit att titta på de generellabehoven användarna har för att bära med sig en bärbar dator och övriga tillhörigheter, de önskvärda funktionerna hos en möjlig produktlösning för just de behoven och hur mötet mellan den organiska kroppen, användaren, och den fyrkantiga tekniken skulle kunna gestaltas i konceptet. Målgruppen har under hela projektets gång varit alla människor som bär på en bärbar dator dagligen. Under projektets gång har dock fokus hamnat på att gestalta konceptet utifrån det, för de personer som intervjuats, viktiga estetiska uttrycket i en likvärdig produkt för detta projekt. Genomgripande för alla intervjuade var önskemålet att produkten skulle vara representativ och värdeord som använts i processen har varit anpassningsbar, stram och funktionell. Arbetsprocessen var uppdelad i en kartläggningsfas, en gestaltningsfas bestående av två skissfaser, en definitionsfas och slutligen en modellbyggesfas. Målsättningen för projektet har varit att få en större förståelse för hur ett designprojekt kan drivas från idé till visualisering av slutligt koncept genom en fysik formmodell. Målsättningen har även varit att på ett undersökande och mer skulpturalt sätt få arbeta med form utifrån givna funktioner. Resultatet blev ett ryggsäckskoncept där väskan är uppdelad i moduler och därför separerbara från varandra. Ingående moduler i konceptet är en slags sele som i projektet benämns som ryggplattan, en datorenhet och en påbyggnadsväska. Det möjliggör att användaren kan välja att ta med datorn eller lämna den hemma, men ändå ta med extra utrustning eller träningskläder och då med hjälp av påbyggnadsväskan. Då datorenheten kan kopplas ifrån ryggplattan gör det att användaren kan välja att endast ta den in på mötet. Användare undviker då att få den extra uppmärksamheten som kan ges då man väljer att använda ryggsäck istället för portfölj. Konceptet möjliggör alltså att användaren kan få en volymanpassad och kroppsanpassad produkt där både funktionalitet och behovet av att vara representativ tillgodoses. / The report describes a degree project on a bachelor level that has been performed at the Industrial Design Department at Konstfack, University College of Arts, Crafts and Design. The project is about how to generate a concept for a computer bag where the bag is able to adapt to the variation of the amount of things that the user would like to bring just for that specific day. Focus in theproject have been to look at the general needs for the users when carrying a computer and other belongings, the desirable functionsfor a possible solution of product for those specific needs and thegestalt of the meeting between the organic body of the user and the square like shape of the technique. The target group has been everyone that carries around a computer almost everyday. Sweeping for all the interviewed people were the request that the product should be representative to bring thecomputer in to the office. Words of values that were used in theprocess were adaptable, reserved and functional. The working process was divided into a mapping phase, a gestalt phase that was divided into two sketching phases and one phasefor defining the final concept. Finally there where a phase forbuilding the model. The objective for the project has been to gain a greater knowledge for how to run a design project from idea tovisualisation of final concept by a physical model. The objective has also been to generate the gestalt of the concept on a exploring basis and in a more sculptural way with, for the project, given functions in mind. The outcome of the project is a backpack that is divided into modules that can be separated from each other. The concept has three parts. The part that is closest to the user is the back part that holds the shoulder straps. To that part the user can connect eitherthe computer case or the ad on bag. This concept makes it possible for the user to choose if he or she want o bring the computer bag or the ad on bag or both. Because of that the computer unit can be removed from the backpack and it allows the user to just bring that part into the meeting and avoids the extra attention that he or she can get by bringing the whole backpack. The user remains a reserved style without question. The concept makes it possible for the user to get a product that is in line with he’s or she’s needs when thinking of the bags ability to adapt, to keep a reserved style and maintain a satisfied level of functionality. / Examensarbete Industridesign kandidatexamensarbete