<p>The purpose of my work is to find out if and in which way dance in school teaching can contribute to a positive development of the pupil and also if the dance can give the pupil a better self-confidence. It’s important and useful to know, how dance will influence the pupil from a physical, psychological and social point of view.</p><p>The study of litterature describes opinions and theories based on the issue and emanate from the three classifications applicable to the pupil development through dance: physically, psychologically and socially. With help of theories from different experts investigates, if a continuous dance teaching in the subject Athletics and Health can contribute to a positive development of the pupil these different aspects.</p><p>As the empiric study I chose to interview pupils both from the ordinary comprehensive school classes and the aesthetical gymnasium line, in order to find out what they really think about dance and what they wish should be included of dance in the subject Athletics and Health.</p><p>The interest of dance can be strongly connected to different music stiles, in this connection one can for sure get more pupils and especially boys to dare to try dance and through this improve their self-confidence.</p><p>In my discussion and conclusion I bring up how important it is, that the pupil in dance get to learn how to work with it´s body as means of expression and the importance that the school gives priority to other than intellectual qualities and gives the pupil a chance to be able to develop and learn how to use it’s body language by dance.</p><p>I also touch thoughts of future research.</p>

<p>This examination is about storyline and children who has problem to focus and concentrate in school. The premier aim of this survey is to look into the storylinemethod and investigate what it means methodical. I am also going to look more into how this children feels about this method and how they adjust to it.</p><p>In my empirical examintion through qualitative interviews with teatchers and also questionnaires with thirtynine children participated i got a great result. My conclusions is that this method can be demanding and also confusing for this children but the good part is that it is subjectintegrated and it is easy to motivate this children.</p><p>This examintation has given me an insight how teatchers can teatch in a storyline inspirated education.</p><p>The storylinemethod is aiming to individual adjustment and these children maybe needs that moust of all.</p> / <p>Detta arbete handlar om storyline och barn med koncentrationssvårigheter. Mitt främsta syfte med detta arbete är att undersöka metoden och vad den innebär metodiskt. Jag ska även undersöka hur barn med koncentrationssvårigheter upplever storylinemetoden och titta lite närmare på storylinemetodens anpassningsbarhet till dess barn.</p><p>I mina empiriska undersökningar genom intervjuer med lärare och enkätundersökningar med elever har jag fått en bra bild hur storylinemetoden kan fungera i praktiken och hur barn med koncentrationssvårigheter kan motiveras till lärandet. I undersökningen deltog sammanlagt trettionio barn. Det jag har kommit fram till i min undersökning är att storyline är en bra inlärningsmetod där ämnesintegrering ett viktigt inslag i undervisningen. Samtidigt som denna metod kan bli krävande och rörig, för de barn som har bl.a. koncentrationssvårigheter. Däremot att arbeta ämnesintegrerat verkar passa många barn även de som har någon form av koncentrationssvårigheter.</p><p>Min undersökning har gett mig en inblick i hur lärare kan bemöta barn i en storylineinspirerad undervisning och även hur de har gått tillväga för att tillgodose barns olika behov av inlärning. Då denna metod bl.a. syftar till individanpassning verkar det vara en metod som skulle kunna passa barn med bl.a. koncentrationssvårigheter, men då krävs det dock att alla pedagoger i arbetslaget är motiverade och arbetar mot samma mål.</p>

<p>This work has been to find out what attitude the boys have towards dancing. To gather material conducted interviews with four boys from Sweden and four boys from South Africa to examine the boy’s attitude towards dancing. I wanted answers if the gender, culture or generation has an effect on the boys' attitude to dance. Two interviews were made with a teacher in Sweden and one in South Africa, which had responsibility for dance lessons at the school. Through these interviews, I wanted to know how they are planning a dance lesson and what role dance have in school in these countries. Of the outcome, I can see a difference between boys' attitude to dance in Sweden and South Africa. Dancing in South Africa is in everyday life and is considered to be part of the culture. They are dancing at leisure and at school. Overall, it seems that the boys who where interviewed in South Africa thought that dancing was fun and something they did often. In Sweden, few of the boys are dancing. Dance, is as a hobby after school, an exercise. The boys who where interviewed in Sweden found that dance was more for girls, while boys in South Africa thought dancing was for all. The school conducted continuous dance lessons in South Africa and the students had theoretical and practical teaching of dance. In Sweden, includes dance instruction in physical education and health. The teacher that was interviewed in Sweden didn’t dance much with the students, perhaps some time per semester. Dances to learn in Sweden are mostly traditional couples dances while the South African students danced the traditional and modern dances from their own and others' cultures. The outcome of the interviews with the boys in Sweden and South Africa and the literature I conclude that boys and girls today are dancing individual and your own dance has become important in comparison with all couple dances in the past. Dance for the boys today is a way to find their identity and discover themselves.</p> / <p>Syftet med arbetet har varit att ta reda på vad pojkar har för inställning till dans. För att samla material utfördes intervjuer med fyra pojkar ifrån Sverige och fyra pojkar ifrån Sydafrika för att undersöka vad pojkar har för inställning till dans. Jag ville ha svar på om kön, kultur eller generation har någon inverkan på pojkarnas attityd till dans. Två intervjuer gjordes med en lärare i Sverige och en i Sydafrika som hade ansvar för dansundervisning på skolan. Genom dessa intervjuer ville jag veta hur de planerar en danslektion och vad dans har för roll i skolan i respektive land.</p><p> </p><p>Av resultatet kan jag se en skillnad mellan pojkars inställning till dans i Sverige och Sydafrika. Dansen i Sydafrika finns i vardagen och anses vara en del av kulturen. Man dansar på fritiden och i skolan. Generellt så tycker pojkarna som intervjuades i Sydafrika att dans var roligt och något som det gjorde ofta. I Sverige dansar inte många av pojkarna. Dansar man så är det som ett fritidsintresse efter skolan, en träningsform. Pojkarna som intervjuades i Sverige ansåg att dans var mer för flickor medan pojkarna i Sydafrika tyckte dans var för alla. I skolan utförs kontinuerliga danslektioner i Sydafrika och eleverna får teoretisk och praktisk undervisning i dans. I Sverige ingår dansundervisningen i idrott och hälsa. Den läraren som intervjuades i Sverige dansade inte mycket med eleverna, kanske någon gång per termin. Danserna man lär sig i Sverige är oftast traditionella pardanser medan de sydafrikanska eleverna får dansa traditionella och moderna danser från sin egen och andras kulturer. Av resultatet från intervjuerna med pojkarna i Sverige och Sydafrika och litteratur drar jag slutsatsen att pojkar och flickor idag dansar individuellt och sin egen dans har blivit viktig i jämförelse med alla pardanser förr i tiden. Dans för pojkar idag är ett sätt att finna sin identitet och utforska sig själva.</p>

<p>Syftet med undersökningen har varit att undersöka hur eleverna uppfattar textilslöjden. Jag ville ta reda på hur de uppfattar textilslöjden som ämne och även vad de anser att ämnet går ut på. Tycker eleverna de någon nytta av textilslöjden, eller är det ett ämne som tjänat ut sin roll? Eleverna går i årskurs 9 i en skola i Mellansverige. Intervjuerna har utförts som gruppintervjuer, fyra grupper med 3-4 elever i varje grupp. De uppmanades att reflektera över alla år de haft textilslöjd, alltså från årskurs 3-9. Frågorna rörde sig inom två områden. Det ena området rörde slöjden som ämne och det andra berörde undervisningen. Resultatet visade att eleverna ser ämnet till stor del som en förberedelse för vuxenlivet. De tyckte att de på fritiden har stor nytta av de kunskaper de fått i slöjden. De menade att det inte bara är de olika teknikerna de lärt sig, utan också att de kunskaper de fått, gör att de vågar prova andra projekt än det de arbetat med i slöjden.I frågorna som rörde undervisningen fanns det stor spridning på svaren. Men de flesta elever tyckte att arbetsområdena var ganska styrda. De kunde inte välja <em>vad</em> de skulle göra men i viss mån <em>hur</em>. Eleverna uppgav att förutsättningen för lärandet i slöjden var läraren. Beskrivningar och förlagor kunde vara till hjälp men lärares handledning var viktigast.</p><p> </p><p>Min slutats är att eleverna tycker att slöjden är ett viktigt ämne eftersom de lär för livet utanför skolan, både för nu och för framtiden. Vad gäller undervisningen, och idé och kreativitet uppfattar jag att eleverna önskar mera utrymme för att få möjlighet till eget utforskande och experimenterande. Vilket också kursplanen i slöjd anger att ämnet ska innehålla.</p> / <p>The purpose with this examination has been to investigate the subject Textile handicraft from a student's perspective. My wish was to investigate how the students thought about textile handicraft as a subject and also how they think about the subject in a wider sense. Do they think that they shall benefit from textile handicraft or has the subject past its sell-by date? The students I chose to interview were located in class 9, in a town, in the middle of Sweden. I chose to do group interviews, four groups with 3-4 individuals in each group. I asked them to think about textile handicraft during all the years they have had it as a subject, which includes year 3 to 9. The questions were in two parts. The first part was about the subject and the second was about the teaching. The result of the investigation showed that the students think of the subject as a preparation for growing up. When they later were talking about their free time, they could see that they got a lot of experience from the subject. What they meant was that they have gained a lot of experience not only with technical things but also how to work in projects. When I asked questions about the teaching, there were a lot of different answers. But most of the students could see that the teachers always had a plan for the subject. The students told me that they couldn't choose what to do, but they had the opportunity to choose how to do it. They also said that the teacher had the biggest part to play in their education and influenced how they handled the subject.</p><p> </p><p>My conclusion is that the subject textile handicraft is an important subject because they learn to prepare for life outside of school both today and for the future. Regarding the education, ideas and creativity, I can see that the students would like to have more room amongst the opportunities for their own experimental spirit which the syllabus for textile handicraft describes.</p>

<p>Pupils learn in different ways, varied teaching is needed to encourage all pupils. Aesthetic can be a good tool in this work and dance is one of the aesthetic subjects that can be used in the education. Dance gives the pupils an awareness of their bodies and what they can express through it. The essay discusses diffrent angel of incidence of dance in school and its positive effects and examines what kinds of dance there are in the schools of Vänersborg’s municipal. This essay shows that aesthetic learning and dance can lead to increased learning in school, can counteract bullying, give the pupils more developed motor skills and the pupils are given a new language to express themselves with. Dance is culture overrun and it’s developments personality and social relations. The pupils will have a greater sense of their body and its movements and pupils experience a greater joy in school.</p><p> </p><p>Through inquirys sent to 14 headmasters of preschool up to sixth grade in Vänersborg’s municipal, it was investigated how much dance there is in the schools. The result shows that there isn’t dance regular in the education. Some reasons are lack of time and deficient interest but also insufficient compentense among the teachers for dance to become a natural part of the education. The essay discusses then dance in school and how it develops the pupils; this is connected with the current situation in Vänersborg.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Syftet med det här arbetet är att undersöka hur pedagoger tänker kring lekens betydelse för</p><p>barns utveckling, pedagogernas synsätt och delaktighet. Jag har använt mig av ämneslitteratur</p><p>samt intervjuat 4 pedagoger som arbetar i en förskola men med 2 olika åldersgrupper.</p><p>Resultatet visar att pedagogerna anser att leken har stor betydelse för barns utveckling och</p><p>lärande inte minst i sociala sammanhang. Lek och lärande går hand i hand. Det skall vara</p><p>lustfyllt att lära. Att leka stärker barnen både som grupp och som individ. Förutsättningarna</p><p>för att lek skall bli av enligt pedagogerna är bl a att barnen känner trygghet i miljön och</p><p>pedagogerna anser att deras roll är att stödja utan att störa, ge trygghet och att finnas i</p><p>bakgrunden. Alla barn har olika förutsättningar och det är pedagogernas ansvar att se till att</p><p>alla barns behov tillgodoses.</p><p>Nyckelord</p><p>: Lek, pedagoger, utveckling, förskola</p>

<p>Detta examensarbete har till syfte att lyfta fram den skapande förmågan hos eleven i bildundervisning på gymnasiets estetiska program för att förstå hur man som lärare kan hjälpa eller stjälpa elevens förmåga till eget skapande. Skapande förmåga tillhör de centrala kompetenser som lyfts fram i skolverkets skrivelser i det inledande avsnittet om skolans uppgifter för ämnet bild. Jag har genom två undervisningsförsök och två intervjuer av lärare inom ramen för ämnet bild undersökt hur jag som pedagog kan påverka den skapande förmågan hos eleven. I mina litteraturstudier ges exempel på hur pedagogen kan främja lärandet och skapa förutsättningar som främjar skapande förmåga. Både resultat från undervisningsmetoderna och intervjuerna pekar mot att det finns metoder och strategier i undervisningen som kan påverka den skapande förmågan hos eleven; att som lärare exempelvis ge eleverna ”redskap”, sätta tydliga ramar och skapa goda relationer.</p>

<p><strong>Sammanfattning</strong></p><p> </p><p>Syftet med denna studie har varit att undersöka och beskriva ett ämnesövergripande arbete mellan slöjd och teknik med Visible Thinking som verktyg för att eleverna skall nå sina ämnesmål och ett fördjupat lärande. Studien har genomförts på Lemshaga Akademi en f-9 skola på Värmdö, i en aktionsstudie där enkät, intervjuer och observationer har använts. Med utgångspunkt i LPO 94, Visible Thinkings arbetsmetoder , olika forskares syn på ämnesövergripande arbete i skolan, intervjuer med fem lärare som alla arbetar med ämnesövergripande arbete, en enkät undersökning bland 49 elever, observationer i projektarbete kring energi och intervju med rektorer studerar jag en modell för den ämnesövergripande arbetsformen. I resultatet av undersökningen kring arbetet bland lärare och elever framkommer att man använder sig av Visible Thinking som ett verktyg för lärandet. Elever och lärare ser ämnesövergripande arbete som en bra form för lärande. Goda resultat från energiprojektet bekräftar att eleverna nått sina studiemål med ett fördjupat lärande.</p>

<p>In this study we wanted to have a closer look at how a specific working team of pedagogues in the senior part of elementary school works with student influence through a pedagogical concept created by themselves. We have used qualitative interviews as a method to achieve relevant information from the pedagogues, and from students teached by the same.</p><p>The purpose of the study was to investigate how the working team, through the concept, pursue real student influence within different school subjects and how the individual student is favored in his/her learning process. Another intention was to find out to what extent the students experience this influence. We also wanted to elucidate the advantages as well as the disadvantages of this concept, and to shed some light on how the informants view the future development of the concept.</p><p>The result shows that consensus prevails to a large extent among teachers and students regarding the signification of real student influence in the everyday learning situation. It also appears that the students’ abilities to exercise influence vary between different school subjects. The students seem to have understood and accepted the reasons for this.</p><p>The interaction between traditional teaching (in certain subjects) and the concept has resulted in the fact that students have succeeded in their learning process to a larger extent and that their engagement and sense of responsibility have increased significantly.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Mitt syfte med detta arbete har varit att få svar på hur förskollärare och barn ser på musik och sin egen musikalitet och hur pedagogernas förhållningssätt till musik avspeglar sig i barngruppen. Jag vill även undersöka på vilket sätt arbetet med musik och känslor kan kombineras. För att få svar på detta genomförde jag intervjuer med sex barn och tre vuxna, alla på samma förskola och avdelning. Jag har även genomfört en textanalys av materialet Känsloresan, Haglund och Löfberg, (1996).</p><p>Resultatet visade att många av barnen tyckte musik var väldigt roligt, de sjöng och lyssnade på musik ofta, dock inte på förskolan. En pedagog såg sig som musikalisk och två såg sig som mindre musikaliska. Musiken var för dem mer ett verktyg än ett ämne i sig. Musiken kan ha en lägre prioritet i verksamheten genom pedagogernas syn på sin musikalitet och musikens egenvärde. Textanalysen av Känsloresan visade att det idag finns pedagogiska metoder som kan kombinera arbetet med musik och arbetet med känslor. Enligt min åsikt är denna metod bra på grund av att övningarna bygger på utvecklandet av kunskapen att finna känslor och uttrycka dem, tillsammans med musik. Uttrycket av känslor och musik, präglas i de yngre åldrarna, av uttryck genom både tal och kroppsspråk och därför underlättar en metod som denna, som främjar en parallell utveckling av barns känsloliv och musikaliska utveckling.</p><p>Nyckelord: musik, musikalitet bland pedagoger, känslor, musik- och känslopedagogik</p>