Att ha ständig tillgång till ett hälsosamt, rent och gärna gott dricksvatten tas idag ofta som självklart av många människor i Sverige. Sveriges sammanlagda nybildning av vatten innebär idag inga problem för dricksvattenförsörjningen om man bortser från ojämn fördelning av vattentillgångar samt lokala kvalitetsproblem. Många områden förses med dricksvatten från något av landets omkring 2000 vattenverk. En del får sitt vatten från enskilda brunnar, medan vissa har löst vattenfrågan tillsammans med andra i samfälligheter. Vissa samfälligheter som inte har någon egen vattentäkt kan ibland förses med vatten från ett allmänt distributionsnät. I Vaxholms kommun finns nära ett 30-tal samfälligheter som får sitt vatten från Görvälnverket i Järfälla kommun vilket ägs och drivs av kommunalförbundet Norrvatten AB. Behandlat dricksvatten distribueras vidare av Norrvatten AB. I Vaxholms kommun är Vaxholmsvatten AB/ Roslagsvatten AB VA-huvudman och förvaltar kommunens allmänna VA-anläggning. Roslagsvatten AB levererar vatten till vattenkonsumenter som är anslutna till det allmänna VA-nätet i Vaxholms kommun, men bolaget levererar även dricksvatten till nämnda samfälligheter. Vattenverket behandlar (renar) det så kallade råvattnet från vattentäkten (i detta fall Mälaren) för att åstadkomma ett kvalitetsmässigt bra dricksvatten sett ur såväl kemisk som ur mikrobiologisk synvinkel. Kan då dricksvattensamfälligheterna slå sig till ro med att de har ett dricksvatten av god kvalitet? SRMH bedriver kontroll och tillsyn av dricksvattensamfälligheterna och deras distributionsanläggningar. SRMH har gjort sina första pilotinspektioner hos samfälligheterna och uppmärksammat ett antal förmodade brister med vissa rutiner och installationer. I forskningsfältet kring distributionsanläggningar för dricksvatten studeras bland annat faktorer som påverkar mikrobiologisk förekomst och tillväxt i distributionsanläggningar. Mot bakgrund av utvalda delar ur detta forskningsfält har jag skapat ett analytiskt ramverk för att söka värdera mikrobiologiska risker i samfälligheternas distributionsanläggningar. Förutom detta görs några typer av mikrobiologiska analyser för att jämföra med uppskattad risk. Förutom protokoll från SRMH:s inspektioner av samfälligheterna görs små intervjuer av vattenkonsumenter och samfällighetsansvariga. För att se var eventuella kvalitetsproblem uppstår används sekundärdata från Norrvatten som beskriver kvalitet efter vattenverkets behandling och kvalitet vid ett vattentorn på ”halva vägen” samt vid en referenspunkt i Vaxholm. Relevant dricksvattenjuridik studeras också för att ta reda på vem som ansvarar för vad samt för att se vilka kvalitetskrav som är relevanta avseende samfälligheterna. Resultatet antyder försiktigt att riskerna men även vattentemperaturen samt den mikrobiologiska vattenkvaliteten (odlingsbara mikroorganismer) i undersökningen till viss del skiljer mellan olika typer av samfälligheter. För samfälligheter med året-runt-vatten verkar problemen vara mindre, medan för samfälligheter som endast har sommarvatten verkar det finnas fler risker. Det senare verkar även gälla för samfälligheter där fritidsbostäder ingår. Skillnader i antal långsamväxande mikroorganismer mellan olika samfällighetstyper är dock mer osäkra. Kvalitetsreglerna avseende mikrobiologi i samfällighetsnätet och i det allmänna nätet styrs av livsmedelsverkets föreskrifter och EU:s dricksvattendirektiv och alla parter måste försäkra sig om att kvalitetskraven uppfylls inom respektive distributionsnät. Återströmning av vatten från samfälligheter till den allmänna distributionsanläggningen verkar inte kunna regleras av lagen om allmänna vattentjänster och därmed ej heller av det lokala regelverket ABVA för Vaxholm. Enligt min tolkning av regelverket är respektive ägare av distributionsnäten ansvariga för om kvaliteten påverkas i det egna nätet när/om återströmning sker från mottagande part. I diskussionsdelen görs även jämförelser avseende temperatur och mikrobiologiska parametrar mellan de olika typerna av studerade samfälligheter och Norrvattens perifera kommuner för att se om det finns några skillnader. / Continuous access to healthy, clean and good-tasting drinking-water is perceived as obvious for many people in Sweden. The total regeneration of water is currently not a problem in Sweden if uneven distribution and local quality problems are not accounted for. Many regions are supplied with drinking water from one of Sweden’s around 2000 water treatment plants. Other water consumers get their water from private wells, while others get water access via community-owned distribution systems. Sometimes communities that do not have their own water supply can get water supply through a public distribution system. In the municipality of Vaxholm almost 30 small communities get their water from the water treatment plant (WTP) Görvälnverket, which is owned and operated by a municipal association called Norrvatten AB. Norrvatten AB redistributes the treated drinking water. In Vaxholm, Roslagsvatten AB is the legal principal of water and sewage. Roslagsvatten AB distributes water to water consumers in the municipality of Vaxholm. The WTP treats (purifies) the surface water from the water source (in this case Mälaren) in order to provide a good quality drinking water seen from both a chemical and microbiological point of view. Under these circumstances, could the water communities be complacent that they have a good quality drinking water? Södra Roslagens Miljö- och hälsoskyddskontor (SRMH) is the local health protection agency responsible for control and enforcement of drinking water communities in Vaxholm. After having performed pilot inspections at the water communities, SRMH drew attention to some assumed risks and deficiencies with routines and water pipe installations. In the drinking water distribution systems research field, factors influencing microbiological presence and growth are investigated. In the view of selected portions from this research field, I have created an analytical framework to be able to evaluate some kind of microbiological risks in the communities’ water distribution systems. Besides this, some microbiological analyzes are made to compare with assessed risk. In addition to studied protocols from inspections of the communities, some minor interviews are made with water consumers and persons responsible for plumbing in the communities. To assess whether potential quality problems occur, secondary historical quality analysis data from Norrvatten AB is used. Quality data from directly after treatment at the WTP, from a water tower “halfway” to Vaxholm, and from a reference location in Vaxholm is used. Swedish and European Union legal framework of relevance regarding drinking water is studied to find out relevant legal quality requirements with regards to the communities. The result gently suggests that identified risks but also water temperature and investigated microbiological quality (culturable microorganisms; HPC counts, 22 °C, 3 days) in the study to some extent differ between different types of communities. For communities with full-year water supply, the problems seem to be less. On the contrary, for communities with supply only during summer, problems seem to be greater. Problems also seem to exist for communities where holiday residences exist. Differences in the number of slower growing microorganisms (HPC counts, 22 °C, 7 days) between community types is more uncertain. The microbiological quality of drinking water is regulated by Swedish national regulations and by European Union’s drinking water directive. All parties must ensure that quality standards are met in each distribution network. Backflow of water from communities’ distribution networks does not seem to be regulated by the Swedish law on public water services and thus neither by the local regulatory called “ABVA” for Vaxholm. According to my interpretation of the regulations, the respective owners of the distribution networks are responsible for if quality is adversely affected in its own network if backflow occurs from the receiving party. In the discussions chapter, temperature and HPC counts are compared between studied communities and Norrvatten’s peripheral municipalities to assess if differences exist.

Min tanke bakom undersökningen är att betygsättning och olika former av bedömningssätt är frågor lärare måste ta ställning till i utövandet av sin yrkesroll, från ett makt- och elevperspektiv. Som lärare har man makten att öppna respektive stänga dörrar för elever, då betyg blir avgörande för elevernas vidare utbildning. Mina frågeställningar är: Vad berättar medieelever om sina upplevelser av att bli betygsatta i media- estetiska ämnen? Hur beskriver medieelever att betygsättning inverkar på deras självbild? Mina informanter går i årskurs 3 på en medieinriktning, på ett estetiskt gymnasieprogram. Med dem gör jag intervjuer där de reflekterar kring att få betyg i media-estetiska ämnen. Denna uppsats använder sig av etnografiska metoder grundat på intervjuer och diskurs som analysverktyg och teori. Min strävan är att förstå hur betygssättning inverkar på mina informanters liv och hur den tillslut fungerar i en större samhällskontext. Studien visade att lärarna har en inflytelserik roll när det kommer till hur eleverna känner sig efter bedömningssituationen. Resultatet i undersökningen visar att det är svårt att definiera vad "rättvisa bedömningar" verkligen innebär och att det är individuellt hur eleven uppfattar kommunikationen med läraren. Man kan se att kommunikationen mellan lärare och elev är grundkärnan i hur bedömningen framförs och tas emot. Det krävs yrkeskompetenta lärare som är tydliga med kunskapskraven och att samtal med elever förs på ett konstruktivt vis. Sammanfattningsvis så behövs forskning inom detta område och resurser på ett politiskt plan. Min gestaltning är en förlängning av min etnografiska undersökning. Där samtalar elever som går olika estetinriktningar - musik, media, florist, musikal och teater, med varandra om vad de tycker om att bli betygsatta i ett estetiskt ämne och vad de tycker generellt om betyg. Detta resulterade i porträttfotografier som sedan ställdes ut på Vårutställningen på Konstfack 2014. / My thought behind the investigation is that grading and different forms of grading are questions that teachers have to deal with in their profession, from a power and pupil perspective. As a teacher you have the power to open respectively close doors for pupils, and then grades becomes decisive for the pupils further education. My issues are: What do media pupils tell about their experiences of being graded? How do media pupils describe the impact of the grading on their self image? My informants are studying at 3rd grade at a media orientation on an esthetical program. With them I do interviews where they reflect on being graded in media esthetical subjects. This essay uses ethnographical methods based on interviews and discourse as an analytical tool and theory. My aim is to understand how grading impacts on my informants’ life and how it finally works in a bigger social context. The study showed that the teachers have an influential role when it comes to how the pupils feel after the grading situation. The result in the investigation shows that it is difficult to define what a "fair grading" really implies and that it is individual how the pupil understands the communication with the teacher. In that way you can see that the communication between the teacher and the pupil is the core in how the grading is being brought up. It demands professionally skilled teachers that are clear with the requirements of knowledge and that conversations with the pupils are being held in a constructive way. To sum up, this calls for research within this subject and resources on a political level. My interpretation is a prolongation of my ethnographical investigation. There the pupils studying on different esthetical orientations – music, media, florist, musical and theatre, are discussing with each other about what they think about being graded in an esthetical subject and generally what they think about grading. This resulted in a number of portrait photographs later being exhibited on the spring exhibition at Konstfack in 2014.