Syftet i denna studie är att jämföra hur pedagogerna i en mångkulturell och en etniskt svensk förskola arbetar med språkutveckling i svenska. Detta kommer att synliggöras genom att jämföra strategier, resurser, barns delaktighet i sin språkutveckling samt utmaningar som pedagoger stöter på. Denna studie valdes av gemensamt intresse som växte upp under utbildningens gång. I studien används det en kvalitativ metod för att uppfylla vårt syfte och besvara våra frågeställningar, den kvalitativa metoden var intervjuer med förskollärare och barnskötare från respektive förskola. I studien användes det två perspektiv, det sociokulturella perspektivet av Vygotskij och det interkulturella perspektivet, för att tolka och analysera studiens resultat.   Resultatet visar på att det finns likheter och skillnader i en mångkulturell förskola och en etnisk svensk förskolan. I respektive förskolor använder de samma metod och strategi för språkutveckling, däremot i den mångkulturella förskolan arbetar de mer effektivt än i den etniskt svenska förskola. I studiens resultat lyfts det fram att det finns skillnad mellan förskolornas resurser, det vill säga att i den mångkulturella har de mer resurser, medan den etnisk svenska förskolan har mindre resurser. Vidare i resultatet synliggörs det att barn är resurser för varandra samt barnen har rättigheter för att vara delaktiga i sitt eget lärande. Både förskolor arbetar effektivt med att barnen ska vara delaktiga i deras lärande. Skillnaden är att förskolor arbetar olika för att nå målet med barns delaktighet och påverkan på sitt lärande. Ytterligare visas det att förskolorna har olika utmaningar inom ämnet språkutveckling. Den mångkulturella förskolan har fler utmaningar som exempelvis, olika språknivåer hos barn, barns modersmål och kommunikation. Däremot i den etniska svenska förskolan visar resultatet på att de har en utmaning inom språkutveckling där det handlar om kommunikation med vårdnadshavare.