Spelling suggestions: "subject:"eurovision"" "subject:"neurovision""
1 |
Die Entstehung und Entwicklung der europäischen Partnerschaft im Fernsehbereich 1950-1970 zur historischen Betrachtung eines komplexen Sensemaking-Prozesses /Degenhardt, Wolfgang. January 2002 (has links) (PDF)
Siegen, Universiẗat, Diss., 2002.
|
2 |
"Kampf der Kulturen" der Eurovision Song Contest als Mittel national-kultureller RepräsentationWolther, Irving January 2006 (has links)
Zugl.: Hannover, Univ., Diss., 2006
|
3 |
Twitter as the Second ChannelNiklasson, Anton, Hemström, Matteus January 2014 (has links)
People share a big part of their lives and opinions on platforms such as Facebook and Twitter. The companies behind these sites do their absolute best to collect as much data as possible. This data could be used to extract opinions in many different ways. Every company, organization or public person is probably curious on what is being said about them right now. There are also areas where opinions are related to the outcome of an event. Examples of such events are presidential elections or the Eurovision Song Contest. In these events, peoples’ votes will directly reflect the outcome of the elections or contests. We have developed a simplistic prototype that is able to predict the result of the Eurovision Song Contest using sentiment analysis on tweets. The prototype collects tweets about the event, performs sentiment analysis, and uses different filters to predict the ranks of the contestants. We evaluted our results with the actual voting results of the event and found a Pearson correlation of approximately 0.65. With more time and resources we believe that it is possible to create a highly accurate prediction model. It could be used in lots of different contexts. Politicians and their parties could use it to evaluate their campaigns. The press could use it to create more interesting news reports. Companies would be able to investigate their brand appreciation. A system like this could be used in many different fields.
|
4 |
Finlande: zero points? der Eurovision Song Contest in den finnischen MedienPajala, Mari January 2006 (has links)
Zugl.: Turku, Univ., veränd. Diss., 2006
|
5 |
Vart tog musiken vägen? : En kvalitativ undersökning om hur ett evenemang kan användas som ett kommunikationsverktyg.Wångne, Nicole, Pustovoyt, Anna January 2013 (has links)
Länder och städer lägger allt mer fokus på att arbeta med det egna varumärket och har därmed fått ett mer företagsliknande seende med medborgarna som konsumenter. Samtidigt använder de sig i allt större utsträckning av evenemang som ett marknadsföringsmedel. Evenemang av olika slag har på så viss blivit ett kraftfullt kommunikationsverktyg. Men ännu finns det inte tillräckligt med studier kring hur evenemang påverkar platsen eller platsens befolkning. Studiens huvudsyfte är att bidra med ökad förståelse för hur en plats kan kommunicera sitt varumärke genom ett evenemang som Eurovision Song Contest. Genom att analysera skapandet av 2013 års Eurovision koncept "We Are One" och se vilken typ av påverkan det kan ha på värdstaden. Studien baseras på kvalitativ forskning i form av halvstrukturerade intervjuer med personer som har insyn i årets svenska produktion av Eurovision Song Contest. Vår studie har ett varumärkesperspektiv på Eurovision Song Contest och utgår från teori om platsmarknadsföring med kringliggande teorier om varumärke och storytelling. Vårt resultat visar att Eurovision Song Contest är en mäktig kommunikationsplattform som värdlandet och värdstaden kan använda utifrån ett eget specifikt syfte. Syftet kopplas till det som platsen är i behov av att jobba med som t. ex ekonomi, näringslivet, mediabilden etc. Konceptet skapas med hjälp av storytelling metoden där varumärket framställs genom en berättelse, genom vilket det går att urskilja ett budskap värdlandet vill kommunicera. Vi kan konstatera att evenemang har en tendens att ge en kortsiktig effekt och för att arbeta mer långsiktigt krävs det att medborgaren får ta en större del i processen för att evenemanget ska skapa mervärde för platsen och dess medborgare. Slutligen kan vi se att oavsett värdland förblir Eurovision en säljande plattform, där kommande värdländer kommer att avgöra tävlingens utveckling och framtid.
|
6 |
Dinaminio draudimų sąrašo taikymas balsavimu grįstuose konkursų vertinimuose / Application of dynamic tabu list to vote-based competition assessmentsPaulauskas, Vitalijus 04 August 2011 (has links)
Darbo tikslas - sukurti balsavimu grįstų konkursų vertinimų (pvz. Eurovizijos dainų konkursas, angl. Eurovision Song Contest) internetinę programą, kurioje būtų taikomas dinaminis draudimų sąrašas (tabu list), suteiksiantis galimybę objektyviau vertinti konkurso dalyvius. Su pasirinktais įrankiais buvo sukurta funkcionuojanti internetinė taikomoji programa, skirta Eurovizijos dainų konkursui, kurioje taikomas dinaminis draudimų sąrašas. Darbas yra patalpintas internete šiuo adresu. http://ik.su.lt/~vitpau/. / The aim - to create a voting competition-based assessments (such as the Eurovision Song Contest), an online program, which is a dynamic list of prohibitions (taboo list) which provides an objective assessment of the tenderers. With selected tools were designed for operation of the web application for the Eurovision song contest with a dynamic list of prohibitions. Job are posted online at http://ik.su.lt/~vitpau/.
|
7 |
The Winner Takes It All : Musikproduktion i den moderna MelodifestivalenDuberg, Joel January 2023 (has links)
No description available.
|
8 |
Könsstereotyper och makt i Eurovision Song Contest : En multimodal analys av de fyra senaste nordiska vinnarbidragen / Gender bias and authority in the Eurovision Song Contest : A multimodal analysis of the four latest winners from the Nordic countriesTaulio, Lisa January 2016 (has links)
Syftet med denna studie är att analysera de fyra senaste nordiska vinnarbidragen i Eurovision Song Contest, för att se om det föreligger återkommande mönster, normativa könsstereotyper och hur makt uttrycks i tävlingen. Genom multimodala analyser av dessa bidrag med fokus på kön och makt, kommer följande frågeställningar att besvaras: Hur ser den multimodala gestaltningen ut inom de fyra senaste nordiska vinnarbidragen i Eurovision Song Contest? Samt: Hur representeras kvinnor respektive män i de olika bidragen? Som material för analyserna har Youtube-klipp på samtliga bidrag använts, där det multimediala har analyserats genom multimodala analyser. Efter dessa analyser blir sammanfattningen att det finns återkommande mönster och könsstereotyper inom ESC, där männen ofta tilldelas makt medan kvinnor i stället är den mer försumbara. Dessa mönster och stereotyper ser vi inte givetvis vid första inblicken av ett bidrag, utan genom att göra djupare multimodala analyser. / The primary aim of this study is to examine and analyze how different media (multimedia or mixed media) in the Eurovision Song Contest work togheter when combined. The expectation is to see if there are reocurring themes and patterns in the representation of the Nordic countries in the ESC with a main focus on gender bias and authority. Four different winning entries from the Eurovision Song Contest performed by the Nordic countries have been chosen and analyzed. The thesis in this essay is that there are patterns in the representation of different countries in the ESC, and that there also may occur stereotypical gender bias. Therefore the key questions have been the following: What does the multimodal impersonation of the latest four Nordic winners in the ESC look like? And: What does the representation of men and women look like? Youtube-videos have been used as material to analyse these performances by doing multimodal analyses. This study indicates that there are occuring gender bias and stereotypes in the ESC, and also reoccuring patterns in the representation of the Nordic countries as a geographical area. We can not see this by the first glimpse, but through deeper multiodal analyses.
|
9 |
Evenemang för en ökad attraktionskraft : En studie om Malmö stad, Eurovision Song Contest 2013 & Handbolls-VM 2011Matic, Sanja, Björlekvist, Marie January 2013 (has links)
Syftet med studien är att undersöka hur Malmö stad använder sig av evenemang för en ökad attraktionskraft. Studiens syfte och frågeställningar har besvarats genom intervjuer med Malmö stad, Malmö Turistbyrå, Tourism in Skåne och Event in Skåne. Insamlingen av empiri har utförts genom kvalitativa telefonintervjuer samt en kvalitativ mailintervju, alla dessa baserades på ett icke-sannolikhetsurval gällande urvalet av respondenter. Samtliga intervjuer har haft öppna frågor och varit semistrukturerade. Intervjufrågorna har utformats utifrån studiens frågeställningar och har anpassats efter respektive respondent. I studien har även en litteraturstudie genomförts utifrån tre rapporter med fokus på de effekter som uppstod genom Handbolls-VM 2011. Studiens teoretiska referensram utgår från förklaring av attraktionskraft, typer av evenemang, effekter av evenemang, evenemangsturism, samarbete och image. Undersökningen har strukturerats upp utefter de intervjuer och litteraturstudie som har gjorts. Gemensamma rubriker har skapats för att få en tydligare struktur och en röd tråd för att göra studien läsvänlig. Analysen har strukturerats upp utifrån studiens frågeställningar. Slutsatsen av studien är att Malmös attraktionskraft ökar genom evenemang då staden har ett bra utvecklat samarbete mellan stadens aktörer. Detta gör att staden skapar möjligheter för att arrangera fler attraktiva evenemang. Attraktionskraften ökar även genom att det finns en medvetenhet i staden när det gäller vilka positiva effekter evenemang kan bidra till, exempelvis att stärka stadens image, skapa en bättre gemenskap bland lokalbefolkningen och ett ökat besöksantal. Studien visar att både Handbolls-VM 2011 och Eurovision Song Contest 2013 har bidragit till ovanstående effekter.
|
10 |
"Every single word in the song is the truth" : En kritisk diskursanalys av Ukrainas segrare Jamalas uttalanden om sitt bidrag "1944" och sin medverkan i Eurovision Song Contest år 2016 / "Every single word in the song is the truth" : A Critical Discourse Analysis of Ukraine's Winner Jamala's Statements about her Entry "1944" and Participation in the Eurovision Song Contest in 2016Norlander, Sofia January 2023 (has links)
In 1944, the Soviet Union deported hundreds of thousands of Crimean Tatars from Crimea, one of whom was the Ukrainian artist Jamala's great-grandmother Nazylchan. Almost a hundred years later, and only two years after Russia's annexation of Crimea, Jamala represents Ukraine in the Eurovision Song Contest 2016 with the song "1944". The song is about the great-grandmother's experiences of the deportation of Crimean Tatars and was accused of containing political messages, which becomes relevant as the competition prohibits all kinds of political elements. The contribution was reviewed by the EBU, the European Broadcasting Union, and was not judged to be political. The Eurovision Song Contest is an avowedly non-political competition that was started after the Second World War with the aim of keeping the peace in Europe and giving Europeans something to unite around. The countries participating in the competition nominate artists and songs that represent the country in the international music competition. This study examines how the case of Jamala and the contribution "1944" has been used in and outside the competition by Jamala to create awareness and mobilize support for both Ukraine and Crimean Tatars with the deportation of Crimean Tatars in 1944, the annexation of Crimea in 2014 and the invasion of Ukraine in 2022. To examine how Jamala identifies with her family, how she relates to what is political and what is not, as well as how she and other representatives of countries in international cultural events can be understood as political ambassadors, this study can provide some answers to how politics, national identity and representation in that type of context can be understood to be related. / År 1944 deporterade Sovjetunionen hundratusentals krimtatarer från Krim, en av dem var artisten Jamalas gammelfarmor Nazylchan. Nästan hundra år senare och bara två år efter Rysslands annektering av Krim ställer Jamala upp som representant för Ukraina i Eurovision Song Contest 2016 med låten "1944". Låten handlar om gammelfarmoderns upplevelser av deportationen av krimtatarer och anklagas för att innehålla politiska budskap, vilket blir relevant då tävlingen förbjuder alla typer av politiska inslag. Bidraget granskas av EBU, the European Broadcasting Union, och bedöms inte vara politisk. Eurovision Song Contest är en uttalat icke-politisk tävling som startades efter andra världskriget med syfte att behålla freden i Europa och ge européerna något att enas kring. Länderna som medverkar i tävlingen utser artister och låtar som representerar landet i den internationella musiktävlingen. Denna studie undersöker hur fallet Jamala och bidraget "1944" använts i och utanför tävlingen av Jamala för att skapa medvetenhet kring och mobilisera stöd till såväl Ukraina som krimtatarer i och med deportationen av krimtatarer 1944, annekteringen av Krim 2014 samt invasionen av Ukraina 2022. Genom att undersöka hur Jamala identifierar sig med sin familj, hur hon förhåller sig till vad som är politiskt och inte samt hur hon och andra representanter för länder i internationella kulturella evenemang kan förstås som politiska ambassadörer kan denna studie ge några svar på hur politik, nationell identitet och representation i den typen av sammanhang kan förstås höra samman.
|
Page generated in 0.052 seconds