Bakgrund: Grunden i diagnostiken av bröstcancer är mammografin. Vägen från screening till diagnos sker för många kvinnor under stor psykisk press med oro och ångest. Röntgensjuksköterskan har i patientmötet en viktig roll i att ge information och stöd till patienten. Vikt och kost är känsliga ämnen att prata om och stora kunskapsluckor finns. Syfte: Att öka kunskapen om kost och vikt som riskfaktorer för uppkomst av bröstcancer hos kvinnor. Detta för att röntgensjuksköterskan med ökad kunskap bättre ska kunna informera och stötta patienter. Metod: Denna studie är en litteraturstudie med sökningar utförda i Cinahl och Medline. Sammanlagt inkluderades 15 kvalitetsgranskade vetenskapliga artiklar i litteraturstudiens resultat. Rubriker och underrubriker genererades genom integrerad analys. Resultat: Övervikt och kost spelar en stor roll både som risk och förebyggande faktor. Övervikt associerades med bröstcancer postmenopaus. Även ökat kaloriintag och ökat intag av ägg visade ett postmenopausalt samband. Inflammationshöjande kost visade sig vara en riskfaktor hos premenopausala kvinnor Slutsats: Signifikant samband sågs med kost, vikt och ökad risk för bröstcancer. Skillnader sågs i påverkan på pre-och postmenopausala kvinnor. I vissa fall sågs även samband med reducerad risk.

The purpose of this review was to investigate in scientific literature what impact clinical supervision actually contains from the perspective of the working conditions for nursingstaff. Goodman formed the working process in our review and is based on a systematic scrutiny and analysis of ten scientific articles inspired of evidencebased method. Willman & Stoltz and Pearson's FAME scale was used sifting through evidence of the articles.The result has been divided thematic in professional development, personal development, development of knowledge, communicationskills, feeling of fellowship, working environment and the patientinteraction. The conclusion of the evidens grading (A-D), in the quantitative results, showed no evidens (D). The qualitative articles was graded (1-5) through the concepts Feasibility, Appropriatness, Meaningfulness and Effectiveness. The result from the qualitative evidens grading was positive. None of the articles scored less than 3. In reference to Appropriateness and Meaningfulness all the studies scored maximum. The result shows that clinical supervision has got several positive impacts on the working situation for nursing staff. / Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att i vetenskaplig litteratur utifrån vårdpersonals perspektiv undersöka vilken påverkan omvårdnadshandledning har för vårdpersonals arbetssituation. Goodman låg till grund för arbetsprocessen i examensarbetet. Metoden baserades på systematisk granskning och analys av tio vetenskapliga artiklar inspirerad av evidensbaserad metod. Resultatet delades in tematiskt efter påverkan på vårdpersonals yrkesutveckling, -personlig utveckling, -kunskap, -kommunikationsförmåga, -känsla av gemenskap, -arbetsmiljö och -patientkontakt. Vid evidensgraderingen utgick de kvantitativa artiklarna ifrån Willman & Stoltz och de kvalitativa artiklarna utgick från Pearsons FAME-skala. Slutsatsen av evidensgraderingen A-D, resulterade i ingen evidens (D) för de kvantitativa resultaten. De kvalitativa artiklarna graderades från 1-5 utifrån koncepten Genomförbarhet, Lämplighet, Mening och Effektivitet. Resultatet av den kvalitativa evidensgraderingen var positivt, ingen av studierna fick sämre poäng än 3. Avseende Lämplighet och Mening fick alla studier högst poäng. Resultatet av denna systematiska litteraturstudie visar att handledning av vårdpersonal ger positiv påverkan på vårdpersonals arbetssituation.

The aim of this systematic review is to study the scientific literature related to the implementation of evidence-based nursing. / Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att undersöka den vetenskapliga litteraturen angående implementering av evidensbaserad omvårdnad.

Bakgrund: Hårborttagning som förberedelser inför operation utförs eftersom hår anses försvåra vid sterildrapering, suturering och omläggning postoperativt. Hår har av hävd betraktats som både orent och som ökande av infektionsrisken. World Health Organisation har utarbetat en internationell rutin för att minska risken för postoperativa sårinfektioner och hårborttagning avråds som infektionsbekämpande metod i samband med operationer. Hårborttagning kan göras på flera sätt, i studien är håravkortning i fokus. Motiv: Det har utförts kvantitativa studier om perioperativ håravkortning, däremot har få kvalitativa studier om operationssjuksköterskans erfarenheter av perioperativ håravkortning identifierats. Syfte: Syftet med studien var att belysa operationssjuksköterskors erfarenheter av  håravkortning i samband med operationer. Metod: I studien användes kvalitativ metod och data samlades med hjälp av semistrukturerade individuella intervjuer. I studien deltog operationssjuksköterskor (n=9) från operationsavdelningar i Region Västerbotten. Intervjuerna spelades in och transkriberades ordagrant. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera transkriberat material. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier ”Att arbeta utifrån evidens eller kultur” och ”Att arbeta patientsäkert och personcentrerat” med fyra underkategorier. Att arbeta utifrån evidens eller kultur handlar om vem som ansvarade för håravkortningen och hur beslutsprocessen gick till i operationssalen. Även vilken utrustning som användes och det praktiska utförandet beskrevs. Att arbeta patientsäkert och personcentrerat handlar om operationssjuksköterskornas erfarenheter av arbetsrutiner och dokumentation samt om hur patientinformationen påverkar håravkortningsprocessen. Konklusion: Studien visar på inkonsekvens och osäkerhet gällande håravkortning. Det finns en förhoppning att synliggörandet av operationssjuksköterskans erfarenheter kan underlätta implementeringen av personcentrerad vård i operativ sjukvård.

Bakgrund: Patienter med svårläkta bensår har komplexa vårdbehov och är en stor del av distriktssköterskans arbete och ställer krav på kunskap inom flera olika områden. Sårvården är resurskrävande och innebär ökade kostnader för hälsosjukvården. Syfte: Syftet med studien var att belysa distriktssköterskors erfarenhet av att arbeta evidensbaserat med patienter med svårläkta bensår inom primärvården. Metod: Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats valdes som metod och datainsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer med fem distriktssköterskor på fyra olika vårdcentraler i Västra Götalandsregionen inom offentlig sektor. Resultat: Resultatet visade att distriktssköterskorna hade en positiv inställning till evidensbaserad vård samt ansåg sig vara självständiga i vårdandet av patienterna med svårläkta bensår. Organisatoriska hinder sågs i form av kunskapsbrist hos läkarna, tidbrist och otydliga rutiner samt svårigheter med kunskapsinhämtning. Evidensbaserad vårdkultur framkom i samverkan med patienten och kollegor inom samma profession. Slutsats: Distriktssköterskorna strävar efter att arbeta evidensbaserat samt stärka och utveckla professionen. Distriktssköterskan strävar även efter att ge en god och säker vård till patienterna och möta deras behov och önskemål. Organisationens bristande stöd påverkade distriktssköterskans möjligheter att utveckla och implementera evidensbaserad vård inom verksamheten

Bakgrund: Andelen äldre över 60 år ökar och förväntas öka ytterligare framöver. Kognitiv svikt är en av de vanligaste åkommorna samt ett hälsoproblem över hela världen. En viktig riskfaktor för kognitiv svikt är åldrande. Ett annat tillstånd hos äldre som lätt förbises är ortostatisk hypotension (OH). Det finns studier som påvisar samband mellan OH och kognitiv svikt, likväl studier som inte påvisar något samband, vilket gör att det råder delade meningar. Ytterligare kunskap behövs för att stärka det vetenskapliga underlaget till distriktssköterskans hälsofrämjande arbete när det gäller patientutbildning och egenvårdsråd. Syfte: Syftet med studien var att undersöka om ortostatisk hypotension har ett samband med kognitiv svikt hos yngre äldre för att bidra med vetenskapligt underlag till distriktssköterskans hälsofrämjande arbete. Metod: Designen var en kvantitativ studie i samarbete med Swedish National Study on Aging and Care – Blekinge. Urvalet inkluderade yngre äldre (60-78år). Variabler som kön, ålder, utbildning, blodtrycksvärden samt resultat på Mini-Mental State Examination (MMSE) valdes ut. Analysen gjordes i statistikprogrammet SPSS och började med deskriptiv statistik. För att se signifikant skillnad genomfördes Mann-Whitney U-test och Chi-2. Till sist utfördes en logistisk regression för att undersöka vad som påverkade den kognitiva förmågan mest. Resultat: Hos yngre äldre påvisades ingen statistisk signifikans när det gäller sambandet mellan OH och kognitiv svikt. Däremot sågs en tendens som pekade på att av de som har kognitiv svikt så var det fler som hade OH. 72-åringarna hade lägst medelvärde på MMSE. Kvinnor hade i högre utsträckning både kognitiv svikt och låg utbildning än män. Lågutbildning var en riskfaktor för kognitiv svikt. Det sågs en markant ökning av OH där 14% av 60-åringarna hade OH och 36,7% av 72-åringarna. Generellt hade män i högre utsträckning OH än kvinnor.  Slutsats: Inget samband påvisades mellan OH och kognitiv svikt, däremot sågs en visuellt synlig skillnad i alla grupper utom 60 år. Prevalensen av OH ökade efter 60 år. Låg utbildningsnivå var en riskfaktor för kognitiv svikt. Genom ökad kunskap kan distriktssköterskan ge egenvårdsråd och säker hälsovägledning till patienter och närstående för att främja hälsan hos äldre individer

Bakgrund: Patienter med svårläkta sår förväntas öka. Svårläkta sår medför långvarigt lidande för patienter. Evidensbaserad vård är viktigt för sårläkning. Distriktssköterskan möter ofta patienter med svårläkta sår på hälsocentral. Humanistic nursing theory beskriver olika delar av distriktssköterskans möte med patienter. Syfte: Studiens syfte var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av omvårdnad av patienter med svårläkta sår på hälsocentral och undersöka hur de motsvarar definitionen av evidensbaserad vård. Metod: Studien genomfördes utifrån en kvalitativ design. Material insamlades genom semi-strukturerade intervjuer. Innehållsanalys av materialet utfördes induktivt utifrån Graneheim och Lundman (2004) och deduktivt utifrån Elo och Kyngäs (2007). Socialstyrelsens definition av evidensbaserad vård användes som ramverk vid det deduktiva förhållningssättet. Resultat: Distriktssköterskans omvårdnadshandlingar var viktiga i vården av patienter med svårläkta sår. Kunskap och utbildning hade betydelse för sårvården. Det svårläkta såret beskrevs som mer än bara ett sår som påverkas av många olika faktorer. Svårläkta sår beskrevs orsaka lidande hos patienter och evidensbaserad vård ansågs vara viktigt för att främja sårläkning. Diskussion: Begreppsförklaringen av evidensbaserad vård och flera källor visade på likheter med studiens resultat att evidensbaserad vård var viktigt i vården av patienter med svårläkta sår. Slutsats: Distriktssköterskornas erfarenheter föll inom ramen för de delar som Socialstyrelsens begreppsförklaring av evidensbaserad vård innefattar. Resultatet visade på likheter med det beskrivna vårdförloppet för svårläkta sår. Förslag på framtida forskning var att undersöka om implementering av nationella vårdförlopp för svårläkta sår kan bidra till att tydliggöra den komplexitet som finns inom begreppsförklaringen evidensbaserad vård. / <p>2023-05-31</p>

No description available.

The aim of the study was to illustrate how evidence-based praxis is implemented in the police agencies activities with crime prevention work. We asked two questions: a) What actions does the Swedish Police authority take when implementing evidence-based praxis in its operations? and b) What opportunities contra difficulties do the managers, community police officers and teachers at the police institute see with evidence-based praxis? This was investigated through qualitative interviews in order to capture the participants personal opinions and experiences about the subject. Evidence-based policies are practiced through the crime-prevention work that takes place through local cooperations. The role of community police officers constitutes an important strategic role as being cosmopolitan, which ensures that communication between the police and society works, which in turn forms the basis for the crime-prevention work. The result also shows that the police cannot take care of law enforcement on their own initiative; responsibility also rests on individuals, groups and other organizations. We see patterns of a majorly positive attitude within the police, which contradicts previous research. There are not enough evidence-based methods within all working fields of the police, which has emerged as an important factor in order to implement evidence-based praxis. Whilst the police may be positive towards evidence-based methods, they can not solely rely on them. The resources are too lacking in order for the evidence-based praxis to also permeate the police authority's work. In order for the police authority's work to be carried out by evidence-based methods, community police officers need to have a higher status internally. They also need a mandate in the form of being able to make decisions about operative resources. The main contribution of the study´s is that evidence-based praxis needs to be strategically implemented, and the key people who work primarily with evidence-based praxis needs a higher status within the organization.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en folksjukdom och kan förebyggas eller fördröjas genom hälsosamma levnadsvanor. Att informera och motivera patienterna på ett hälsofrämjande och preventivt sätt är distriktssköterskans ansvar. Distriktssköterskans nyckelroll är att kritiskt granska evidensbaserad forskning för att uppnå en säker vård av god kvalitet som kan implementeras i praktiken. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors upplevelser av att motivera patienter med diabetes typ 2 till hälsosammare levnadsvanor genom evidensbaserad vård. Metod: En kvalitativ ansats användes. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju distriktssköterskor. Materialet analyserades utifrån Graneheim och Lundmans innehållsanalys. Resultat: Resultatet i föreliggande studie visar att distriktssköterskorna måste utgå från patientens situation och individanpassa informationen. Genom stöd från distriktssköterskan ska patienten kunna motivera sig själv till att genomföra förändringar. Informanterna i studien belyste vikten av att informera patienten om diabetes samt vilka komplikationer som kan uppstå. För att uppnå en patientsäker vård av hög kvalitet ansåg distriktssköterskorna att evidensbaserad kunskap var en förutsättning. Konklusion: För att motivera patienterna till förändrade levnadsvanor krävs det att distriktssköterskorna informerar och undervisar patienterna om diabetes och hur förändrade levnadsvanor påverkar hälsan. Distriktssköterskan måste finna olika metoder för att motivera patienterna. Det som förmedlas ska grunda sig på vetenskap och evidensbaserad kunskap. / Background: Diabetes is a common disease and can be prevented by a healthy lifestyle. It is the district nurse's responsibility to inform and motivate patients in a health promotion and preventive manner. The district Nurse's role is to critically review evidence-based research to achieve a safe quality care. Purpose: The district Nurse's experiences of motivating patients with diabetes type 2 to healthier lifestyles by evidence-based care. Method: A qualitative approach was used. Interviews were conducted with seven district Nurses. The material was analyzed according to Graneheim and Lundmans content analysis. Results: The approach of the district nurses must be based on the patient's situation and personalize information. Support from the district nurse shall the patient be able to dedicate time and effort to implement these changes. The informants in this study illustrate the importance of informing the patient of diabetes and which complications that may arise. To achieve a patient safe care of high quality the district nurses deemed that an evidence-based knowledge was a prerequisite. Conclusion: To motivate patients to change their lifestyle, the district nurse must pass diabetes information and teach the patient how these lifestyle changes affect the health. The information must be based on evidence-based knowledge.