Undersökningar visar att 34 000 människor i Sverige är hemlösa. Detta trots att kommunerna har ett lagstadgat ansvar att tillhandahålla dess innevånare stöd och hjälp. Syftet med studien var att identifiera och beskriva upplevelser av hindrande respektive underlättande faktorer vid utträde ur hemlöshet samt erfarenheter av samhälleligt stöd kopplat till detta. Narrativa intervjuer genomfördes med två personer vilka tagit sig ur långvarig hemlöshet. Resultatet, som analyserades med stämplingsteorin och exitteorin, visade att missbruk var det mest framträdande hindret tillsammans med exempelvis svaga nätverk, skam, att ej vara berättigad till försörjningsstöd samt psykiska problem. Underlättande faktorer beskrevs bland annat som; stödjande nätverk, undvikande av tidigare umgänge samt andlig upplevelse. Socialtjänstens stöd framställdes som bristfälligt och en djup frustration uttrycktes över motkraven på drogfrihet. Merparten av resultatet gick i linje med tidigare forskning, men studiens resultat påvisade även nya påverkansfaktorer såsom ”att ej vara berättigad till försörjningsstöd” samt ”andliga upplevelser”.

The aim of this study was to use stories from three people who previously lived in homelessness to increase the knowledge of the social network's impact on the process of exiting homelessness. In order to answer our questions, whether the social network facilitated or hindered the way out of homelessness, we have used a narrative method to take advantage of these person's life stories. As a theoretical perspective, we used the ecology of human development, based on the idea that human development occurs in interaction with their environment at different levels. Results showed those interviewees' networks had a significant impact on their path out of homelessness and that these relationships both facilitated and hindered this process. At the same time, these relationships affected our interviewees in different ways and were found in various areas of life, which indicates that there is more than one way out of homelessness. However, common patterns emerged in these stories that said that the relationships facilitated consisted of those who have supported and encouraged our interviewees in their way out of homelessness. While hindering relations consisted of those who disbelieved in the interviewees abilities and not supported when needed most.