Bakgrund: Samhället har blivit bekvämare och resultatet blir att stor del av befolkningen ökar i vikt. Det är sjuksköterskans ansvar att ha kunskapen som krävs för en viktnedgång, och förmedla kunskapen vidare till patienten. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans kunskap som är av betydelse vid viktnedgång och hur kunskapen kan förmedlas till patienten. Metod: En litteraturstudie genomfördes innehållande kvantitativa och kvalitativa artiklar. Analys av artiklarna skedde utifrån en granskningsmall. Resultat: Kategorier framkom som är av betydelse i sjuksköterskans arbete för att kunna hjälpa en patient till viktnedgång. Patienter uppvisade bristande kunskap angående riskerna som följer med övervikt. Negativa attityder mot personer med övervikt förekom hos sjuksköterskor. Socialt stöd förbättrar utsikterna för att patienten ska lyckas gå ner i vikt. Slutsats: Framtida forskning bör rikta in sig på hur sjuksköterskor kan uppmuntras till att söka kunskap gällande patienter med övervikt, för att etablera en god omvårdnadsrelation. I slutändan avgör patienten själv om förändringar ska genomföras för att kunna lyckas gå ner i vikt. / Background: People have become more comfortable in their way of living, the result being that many gain weight. It is the nurse's responsibility to have the knowledge required about weight loss, and to convey this to the patients. Purpose: The purpose of this study was to emphasize nurses´ knowledge which is of significance in weight loss and how nurses can convey this to the patients. Method: A literature review was conducted containing quantitative and qualitative articles. Analysis of the articles was based on a review model. Results: Categories emerged that are relevant to the nursing profession in order to help patients to weight loss. Patients showed lack of knowledge regarding the risks that come with obesity. Nurses were seen to have negative attitudes towards people with obesity. Social support improved the outlook for the patient to succeed in losing weight. Conclusion: Future research should focus on how nurses can be encouraged to seek knowledge on patients with obesity in order to establish a good nursing relationship with the patient. Finally, it is the patient who must make the decision to commit to changes in order to succeed in losing weight.

The purpose of the study was to examine if preferred stereotypical leadership and gender could predict women’s employability to leading positions. The survey, which was selfconstructed containing a scenario module was conducted on co-workers (N=97) in the Vaxjo area. The result showed that the female candidate in the scenario was preferred as leader prior to the male candidate. However, there were no gender differences between the male and female participants’ preferred stereotypical leadership. The findings did not support the hypotheses.

Även om ordet transperson är relativt nytt har det funnits könsöverskidare i alla tider. Sverige blev först i världen med lagliga könskorrigeringar 1972 och i dag går det att få ett könsbyte bekostat av staten. Men okunskapen är fortfarande stor om transpersoner, speciellt inom vården. Det medför att många känner sig dåligt behandlade och undviker att söka vård, visar rapporter. Nu arbetar bland annat RFSL för att förbättra bemötandet av transpersoner.

Över 6000 personer söker till de 900 lediga studieplatserna vid polishögskolan vid varje ansökningstillfälle. Urvalet för att tillsätta dessa platser är således stort. Kritik har dock riktats mot polisens urvalsprocess som har utpekats för inte tillräckligt kunna identifiera och gallra ut olämpliga individer med låg och bristfällig respekt och inställning till andra människor och olikheter. Syftet med föreliggande studie var att undersöka skillnader i fördomar mellan två grupper; sökande till, och studerande vid polishögskolan (N=84) och jämföra dessa med en ickepolisiär kontrollgrupp. Fördomarna mättes med tre moderna fördomsfullhetsskalor; rasism, sexism och fördomar mot homosexuella. Studien undersökte även undersökningsdeltagarnas personlighetstyper med Big-Five Inventory (BFI), Right-Wing Authoritarianism (RWA) och Social Dominance Orientation (SDO). Inga skillnader mellan grupperna i fördomsfullhet hittades, dock visade sig kombinationen av BFI, RWA och SDO vara bra på att predicera fördomsfullhet. Resultaten diskuterades och polisutbildningens urvalsprocess uppmanas reflektera över införande av motsvarande personlighetstest.

<p>This partial study, being part of a future doctorial thesis, looks at the potential of education in the subject of literature to integrate the dual tasks of providing knowledge and of establishing democratic values. Two aspects of this competence for democracy are in focus here, both attributed with special importance by guiding documents, first of all to instil within the students a basic positive attitude towards a multicultural society and secondly to develop their ability for critical review of their own media culture as a source of knowledge. The aim is to explore the complexities of mediated experience in the social practices of everyday life from a multicultural perspective.</p><p>The empirical material of this case study consists mainly of interviews and discussions on the themes of multiculturalism and media with six teenagers from one class at the social studies programme during their freshman year. This study presents teens of Swedish as well as foreign and dual ethnicity. Theory and concepts central to the analysis of my material are gathered from a wide variety of fields such as philosophy, sociology, media studies, history and literature. I have taken a starting point from discourse theory and its criticism of ideology with regards to the relationship between language and reality. The threat of an increasing ontological uncertainty in late modern society is often given a sense of the apocalyptic, however several theorists points to this as a necessity for the development of knowledge in the age of globalization. Discovering the presumed naturality of ones own culture and identity is the prerequisite for a nuanced view of the Other, a process in this study named narrative imagination, a concept from the philosopher Martha C. Nussbaum.</p>

<p>The purpose of the study was to examine if preferred stereotypical leadership and gender could predict women’s employability to leading positions. The survey, which was selfconstructed containing a scenario module was conducted on co-workers (N=97) in the Vaxjo area. The result showed that the female candidate in the scenario was preferred as leader prior to the male candidate. However, there were no gender differences between the male and female participants’ preferred stereotypical leadership. The findings did not support the hypotheses.</p>

No description available.

Numera uppmärksammas sjukdomen ADHD hos vuxna som allt mer förekommande och psykiatrin beskriver hur dessa människors svårigheter kan se ut. Individens egna upplevelser av hur det är att leva med ADHD har inte fått lika mycket utrymme för diskussion. Min studie syftar därför till att beskriva psykiatrins sätt att betrakta sjukdomen ADHD hos vuxna kontra hur dessa människor upplever sjukdomen. Jag vill undersöka om psykiatrins bild av vuxna med ADHD överensstämmer med dessa människors upplevda verklighet. För att kunna få en mer klar bild av hur psykiatrin ser på vuxna med ADHD har jag använt mig av den tidigare psykiatriska forskningen som betonar vad man vet om ADHD, och hur dessa människors svårigheter ser ut. Den metod som har använts är en fenomenologisk upplevelseorienterad metod, vilken beskriver vuxnas upplevelser av ADHD. Empirin består av fem intervjuer med vuxna människor som har fått diagnosen ADHD. Intervjumaterialet har analyserats med stämplingsteorin. Denna teoretiska utgångspunkt ger en möjlig förklaring till hur man som vuxen upplever sin situation när man lever med ADHD.

Bakgrund Förutfattade meningar mot vårdpersonal är ett fenomen inom vården, särskilt mot manliga sjuksköterskor, som är en minoritet inom sjuksköterskeyrket. Tidigare forskning har fokuserat på specifika problemsituationer som uppstår i yrket för manliga sjuksköterskor, samhällets syn på manliga sjuksköterskor och att manliga sjuksköterskor priviligierats i arbetsgruppen. I litteraturen nämns ofta olika förutfattade meningar om manliga sjuksköterskor, trots att det saknas forskning med fokus på manliga sjuksköterskors egna upplevelser av förutfattade meningar mot dem. Syfte Syftet med studien är att belysa vilka förutfattade meningar som manliga sjuksköterskor upplever finns mot dem. Metod Litteraturstudie i form av en beskrivande metasyntes. Resultat Manliga sjuksköterskor upplever flera förutfattade meningar som presenteras i fyra teman: “accepteras inte som sjuksköterskor”, “muskler, lyfthjälp och tekniskkompetens”, “antas vara homosexuella” och “antas ha sexuella avsikter motpatienter”. Slutsats Upplevda förutfattade meningar kan påverka manliga sjuksköterskors syn på sig själv och yrkesrollen samt patientmötet och omvårdnaden. Dessa förutfattade meningar kan skapa konflikter och missnöje på arbetsplatsen vilket kan störa patientmötet och vårdrelationen. Klinisk Betydelse Genom att belysa förutfattade meningar som manliga sjuksköterskor upplever kan åtgärder vidtas för att motverka dem som påverkar vårdarbetet negativt. / Background Preconceptions against health care workers is a phenomenon in health care, especially against male nurses, who are a minority within the nursing profession. Previous research has focused on specific problematic situations that arise in the profession for male nurses, society's view of male nurses and the fact that male nurses are privileged in the workgroup. Literature often mentions various preconceptions about male nurses, despite the lack of research focusing on male nurses' own experiences of prejudice against them. Purpose The purpose of this study is to shed light on the preconceptions that male nurses are experiences towards themselves. Method Literature review in the form of a descriptive meta-synthesis. Results Male nurses experience several preconceptions which are presented in four key concepts: "not accepted as nurses", "muscles, lift assistance and technical skills", "are assumed to be gay" and "are assumed to have sexual intentions towards patients". Conclusion Experienced preconceptions can affect male nurses' view of themselves and the professional role, meeting the patient and nursing care. These preconceptions can create conflicts and grievances in the workplace which can disrupt the nurse-patient relationship. Clinical Significance By shedding light on the preconceptions that male nurses are experiencing measures can be taken to reduce the ones that affect nursing work negatively.

Denna kandidatuppsats undersöker vilka upp­fattningar sjuksköterskor och homo­sexuella män har kring reglerna för blodgivning, med inriktning på att homosexuella män i praktiken inte får donera blod. Studien har genomförts med kvalitativ intervju som metod. Resultatet framhäver att mina informanter klassificerat blod och människor olika, där både utländskt blod och svenskt blod rangordnas efter potentiell risk för smitta. Sjuksköterskorna och de homosexuella männen hanterar även reglerna olika, där sjuksköterskorna lägger ett större fokus på att skydda de som ska få blodet. Samtidigt anser de i likhet med de homosexuella männen att reglerna är diskriminerande och bygger på fördomar om att homosexuella män skulle bete sig mer riskfyllt än andra i samband med smitta. Egentligen går det inte med säkerhet att veta om någon är ärlig när de besvarar hälsodeklarationen som ska hjälpa blodcentralen att sålla bort olämpliga donatorer. Bloddonation från homosexuella män går att se från olika håll och är därför ett komplext ämne utan ett lätt svar, då tekniken inte kan upptäcka smitta omedelbart från smittillfället. Däremot framhäver mina informanter att alla bör bli bedömda efter individuellt beteende istället för kollektivt. Exempelvis bör homosexuella män i monogama förhållanden få donera blod. / This Bachelor Thesis investigates the perceptions nurses and homosexual men, respectively, have concerning the rules for blood donation, focusing on the fact that homosexual men in practice aren't able to donate blood. The study was conducted using qualitative interviews. The results emphasise that my informants classify blood and people differently, where both foreign and Swedish blood are rated on potential risk of infection. Nurses and homosexual men also handle the various rules differently, the nurses placing greater focus on protecting receivers of blood. At the same time nurses, like the homosexual men, find the rules discriminatory and based on the prejudice that homosexual men have a riskier lifestyle than others relating to infection. In reality, there can be no certainty in knowing if someone is honest when answering the health declaration which is meant to help the blood bank weed out unsuitable donors. The issue of blood donation by homosexual men can be approached from different angles and is therefore a complex topic without an easy solution, especially since current testing cannot detect the HIV virus immediately after transmission. In contrast, my informants emphasise that everyone should be judged on individual behaviour instead of collectively; for example, homosexual men in monogamous relationships should also be able to donate blood.