<p>Syftet med denna studie är att undersöka om ämnet idrott och hälsa bidragit till ett förändrat synsätt vad gäller fysisk aktivitet hos gymnasieelever och huruvida denna förändring har varit positiv eller negativ. Studien syftar även till att synliggöra vilka huvudfaktorer som har föranlett gymnasieelevernas förändrade eller icke förändrade syn på fysisk aktivitet.</p><p>Den teoretiska utgångspunkt som legat till grund för denna studie är det sociokulturella perspektivet där förändring sker i interaktion med omgivningen. Den forskning som behandlats går in på vad ämnet skall ge eleverna, elevens syn på och påverkan av ämnet samt de inre och yttre faktorer som kan ligga till grund för en eventuell förändring.</p><p>Denna studie baseras på den kvalitativ undersökningsmetoden intervju där urvalet gjordes med hjälp av ”nyckelpersonsprincipen”. Informanterna bestod utav tio gymnasieelever från en medelstor skånsk kommun.</p><p>Studiens resultat visar att sju av de tio informanterna som intervjuades har fått en positiv förändring av sin syn på fysisk aktivitet efter genomförandet av kursen Idrott och hälsa A. De faktorer som påverkade informanterna, antingen positivt eller negativt, var kursens ämnesinnehåll, lärarens förhållningssätt, klasskamrater, kursens tempo samt lektionens schemaplacering.</p>

<p>I denna studie undersöks hur personer i HR position upplever och arbetar med sin företagskultur, samt huruvida respondenterna anser att de kan styra med hjälp av denna. Tyngdpunkt ligger på respondenternas personliga uppfattning av ämnet vilket i sin tur diskuteras i förhållande till litteraturen. Studien är av kvalitativ karaktär med en abduktiv metodansats. Urvalet bestod av åtta respondenter från företag inom tjänste-, produktion-, tjänsteproduktion och serviceföretag. Ett bekvämlighetsurval gjordes för att säkerställa att företagen hade en uttalad företagskultur samt att respondenterna kunde bidra med sin syn på området. De semistrukturerade intervjuerna genomfördes på respektive arbetsplats med hjälp av en intervjuguide. Resultatet visade att respondenternas syn på den egna företagskulturen varierade vilket visade sig ha att göra med vilken typ av organisationsstruktur de representerade. Vidare framkom det att företagets ålder, ledarskap samt åldersfördelning bland medarbetarna har en påverkan på kulturen. De företag som lättast kan påverka sin företagskultur är de som ger stort utrymme för medarbetarinflytande och egna initiativ.</p>

<p>Efterfrågan på föräldrastöd ökar i form av behov av fler träffpunkter, stöd i att kritiskt granska information och professionell rådgivning. Samhället erbjuder en mängd olika resurser av föräldrastöd däribland barnmorskans arbete vid mödrahälsovården, vilket bland annat innebär att ge blivande föräldrar stöd genom information, utbildning och rådgivning inför föräldraskapet. Syftet med studien är att undersöka barnmorskans upplevelse av sitt förberedande arbete med blivande förstagångsföräldrar inför föräldraskapet. Studiens teoretiska utgångspunkt är lärande och förändringsprocesser ur ett sociokulturellt perspektiv. Undersökningen baseras på en kvalitativ intervjustudie med inspiration av fenomenologi. Åtta kvinnliga barnmorskor intervjuades. Datamaterialet har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom två huvudteman; barnmorskans roll och pedagogiska färdigheter och barnmorskans upplevelse av blivande föräldrar. De två huvudteman genomsyras av vikten av att <em>möta människan där den är</em> och <em>skapa medvetenhet</em>, vilket är essensen i barnmorskornas upplevelse av sitt förberedande arbete med blivande förstagångsföräldrar. <strong></strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong> </strong></p><p><strong> </strong></p>

No description available.

<p>Organisationsförändringar blir mer viktiga i och med ökad konkurrens och globalisering. Ny forskning har visat på att framgångsrika förändringsarbeten måste innefatta en större del av företagens anställda. Den här undersökningen handlar om att genom en fallstudie på en skolas serviceenhet utreda orsaker till varför anställda inte deltar mer aktivt i organisationsförändringar.</p><p>I undersökningen genomförs sju semistrukturerade intervjuer, varav tre med chefer och fyra med övriga anställda. Intervjuerna sammanställs och analyseras utifrån tio påståenden vilka är baserade på tidigare forskning om strukturella, relationella och samhälleliga förklaringar till personaldeltagande i organisationsförändringar.</p><p>Undersökningens resultat visar på att sex av tio påståenden inte stämmer överens med tidigare forskning och att det finns skillnader i hur chefer och anställda uppfattar dessa påståenden. En möjlig förklaring till detta är att undersökningen till skillnad från tidigare kvantitativ forskning har visat på att påståendena är en förenkling av verkligheten och inte går att generalisera till den undersökta skolans organisation.</p>

<p>Uppsatsen behandlar den flygtaktiska stabens anpassning till CJTF konceptet i samband med förändringen av Försvarsmaktens högkvarter 2007. Erfarenheter visar att förändring av en komplex offentlig organisation till struktur och arbetssätt tar lång tid och att strukturen är enklare att förändra än arbetssätt. Utifrån erfarenheterna om det svåra att förändra arbetssätten har en hypotes formulerats för att undersöka om den flygtaktiska staben endast förändrats till struktur. Syftet med undersökningen är att pröva hypotesen utifrån ett teoretiskt perspektiv på organisationsförändring, ett instrumentellt perspektiv. Förhoppningen är att kunna bidra med kunskap inför framtida förändringar. Resultatet bekräftar erfarenheterna om svårigheten med att förändra arbetssätt. Dessutom visar resultatet att en av anledningarna till svårigheterna kan förklaras med att tiden till förberedelser ofta inte är tillräckliga.</p> / <p>This study performs a theoretical analysis of the Air Component Command’s adaption with the CJTF-concept during an organizational change of the Swedish Armed Forces Headquarters in 2007. Common experiences show that organizational changes of complex governmental organizations are difficult to perform because changes of structure and methods often take a long time.  It also shows that structure is easier to change than method. Based on these common experiences especially regarding the difficulty in changing methods a hypothesis has been formed to support the study about whether the ACC´s adaption only is done by structural means. The purpose with this study is to test the hypothesis from one theoretical perspective of organizational changes, the instrumental perspective. The result will hopefully contribute with knowledge on the eve of future organizational changes. The conclusion of this study confirms experiences about the difficulty in organizational changes, especially regarding methods. It also shows that one of the most obvious reasons seems to be the lack of available time for preparation.</p>

<p>Vi har gjort en kvalitativ undersökning med explorativ ansats, av ledarskapet inom Ängelholms brandstation. Materialet grundar sig på fyra intervjuer samt två observationsdagar. Vi har valt att se på hur organisationen, kulturen och ledaren påverkar varandra, men också hur man som ledare väljer ledarstil beroende på situationen. Utöver detta har vi nuddat vid de krafter och de premisser som möjliggör en större förändring i organisationen. De teorier vi har använt är Alvessons organisationskultur samt Philipsons teori om värden. Vi lyfter fram Hersey och Blanchards modell över situationsanpassat ledarskap samt förklarar auktoritär, demokratisk samt laissez faire (låt gå) ledare. För att kunna förstå ledarens komplexa situation vid beslut under stress har vi använt oss av teorin kognitiva resurser och till sist förklaras auktoritetsbegreppet. Vår frågeställning lyder därmed:</p><p>Hur påverkar organisationskultur och ledarskap varandra i en organisation?</p><p>Som ett resultat av undersökningen kan vi se hur brandstationen har genomgått en förändring från ett auktoritärt styre till ett situationsanpassat ledarskap. Men det är inte enbart ledarskapet som har förändrats utan även organisationskulturen. En förändring kan ske först när flera villkor för förändring är uppfyllda. Det hade blivit gynnsamt för en förändring vilket medgav nya tankar och idéer. Stationen har genomgått radikala förändringar från en hierarkisk och auktoritär struktur till en platt organisation där brandmännen idag har egna ansvarsområden. På utryckning lever ändå den auktoritära ledarstilen kvar, men med en ny lyhördhet. Nya ledare inom organisationen har påskyndat förändringarna i organisationskulturen. Den har blivit mer tillåtande, vilket blir synligt i en respekt för varandras olikheter, känslor och åsikter. Idag bryr man sig mer om varandra och man ger varandra feedback. </p><p>Vår undersökning visar hur pass komplext det är att få till en förändring och vilka krafter som måste till för att få till stånd en hållbar förändring som går ned på djupet av organisationen Fastän organisationskulturen är förändrad lever fortfarande delar av den gamla kulturen kvar som en essens från förr, värden som man fortsätter att reproducera och upphöja som viktiga.</p>

Planned change is exercised at different stages; planning, implementation and evaluation. The point of departure for this study is the planning stage of an organisational change in a local government. The planning stage is divided into three theoretical stages; anticipation, culmination and the aftermath. The aim of the study is to inquire into how sense making processes and anticipation of the future were constructed and put into play by two groups, in two different departments during the time that the authorities were planning, communicating and deciding on a new organisation. The groups were selected on such differentiating criteria as tasks, group size, composition and localisation. One group consisted of eight councillors at a local authority housing department. The participants were located at the town hall. The other group consisted of 25 supervisors and administrators in the department for the care of the elderly and the handicapped. The participants in the group were located in local districts. Using an interpretative approach, the data is constantly analysed and interpreted within the theoretical frame of reference of structuration theory, theories of social identity, inter group relations and organisational communication. The results indicate that at the planning stage ideological structures are salient as they are put into play in communication and action. The conclusions made point to the fact that sense making processes are contextual, grounded identity creation and that these processes lie at the heart of how changes are anticipated and how organising strategies are being negotiated.

Studien tar sin utgångspunkt i de senaste decenniernas trend mot avreglering, marknadsintegration och andra politiska åtgärder som syftar till att skapa bättre förutsättningar för konkurrens. Konkurrens antas skapa dynamik och ge olika positiva effekter såsom innovationer, förnyelse och mångfald. Denna studie belyser hur försöken att skapa mer konkurrens inte bara handlar om att ändra formella regelsystem, eftersom även institutionaliserade normer, olika föreställningar om hur man bör interagera, samt beroenden av olika slag, också påverkar interaktionen. Detta betyder att den institutionella förändringen i branscher, utöver formella regler, är av betydelse för att förstå branschomvandling. Analysen baseras på förändringar i två svenska livsmedelsbranscher. Teoretiskt utgår studien från sociologisk institutionell teori. Studien belyser vad branschinteraktionen betyder för institutionell förändring i branscher genom att lyfta fram fyra förändringsprocesser, institutionalisering, anpassning, experimentering och politisering. Särskilt fokus läggs på hur förändringstryck i form av politiska åtgärder leder till dessa processer. Med hjälp av de fyra processerna kan branschomvandling såväl som institutionell förändring beskrivas. Resonemangen leder vidare fram till en dynamisk paradox. Paradoxen utgår ifrån det välkända behovet av både stabilitet och förändring som grunden för dynamik. Politiska åtgärder handlar ofta om en strävan efter förnyelse och mångfald. Detta leder dock till en situation där olika nya produkter, processer med mera konkurrerar om legitimitet. Denna konkurrens leder till försök att skapa legitimitet för det nya, och därmed reducera osäkerheten, både för de konkurrerande företagen och för konsumenter och andra aktörer, vilket ofta understöds av nya politiska åtgärder. Detta begränsar i sin tur fortsatta utrymmet för experimentering. Det kan därför sägas vara svårt att vidmakthålla en kontinuerlig förnyelse och mångfald i branscher till följd av politiska åtgärder. En annan slutsats som dras är att det är kombinationen av konkurrens och samarbete som är av intresse för att skapa ”önskvärd” dynamik, snarare än konkurrens eller samarbete i sig.

Bakgrund: Avregleringen av aktiemarknaden, ränteläget samt ökat förtroende för den svenska ekonomin har på senare tid skapat nya förutsättningar för riskkapitalmarknaden. Företag vill introduceras på börsen för att få tillgång till riskkapital. En börsintroduktion medför nya förutsättningar för bolagen, vilket skulle kunna påverka deras strategier. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida ett företags strategier påverkas av en börsintroduktion. Om så är fallet, hur och varför ändras strategierna? Genomförande: Vi har skapat en teoretisk referensram innehållande strategi, börsintroduktion och förändring. Det empiriska materialet grundar sig på fem intervjuer med strategiskt viktiga personer inom fallföretaget. Resultat: Ett företags strategier påverkas av börsens formella krav och marknadens informella krav. Vissa affärsstrategier förblir intakta, börsintroduktionen till trots.