No description available.

Syftet med studien var att ta reda på hur lärare ser på inkludering av elever i grundskolan och vad de har för åsikter kring begreppet. Huvudfrågorna som studien grundade sig på var vad lärare ansåg om bristen på förändringar i skolan, hur de själva skulle vilja nå en skola för alla samt om de ansåg att full inkludering är någonting eftersträvansvärt.      Tidigare forskning har visat en problematik mellan styrdokument kontra verklighet, där dokumenten talar för inkludering medan verkligheten inte riktigt ser ut så. Datamaterialet insamlades med hjälp av intervjuer med sex lärare. Vid intervjuerna användes en intervjuguide och samtalen spelades in med hjälp av bandspelare.      Resultaten har visat att det finns en viss samstämmighet bland informanterna. De anser att full inkludering är ett mål att sträva emot. Även förslag på förändringar som skulle kunna förbättra skolan så att den blir mer ändamålsenlig för alla elever har framförts.

Uppsatsen behandlar den flygtaktiska stabens anpassning till CJTF konceptet i samband med förändringen av Försvarsmaktens högkvarter 2007. Erfarenheter visar att förändring av en komplex offentlig organisation till struktur och arbetssätt tar lång tid och att strukturen är enklare att förändra än arbetssätt. Utifrån erfarenheterna om det svåra att förändra arbetssätten har en hypotes formulerats för att undersöka om den flygtaktiska staben endast förändrats till struktur. Syftet med undersökningen är att pröva hypotesen utifrån ett teoretiskt perspektiv på organisationsförändring, ett instrumentellt perspektiv. Förhoppningen är att kunna bidra med kunskap inför framtida förändringar. Resultatet bekräftar erfarenheterna om svårigheten med att förändra arbetssätt. Dessutom visar resultatet att en av anledningarna till svårigheterna kan förklaras med att tiden till förberedelser ofta inte är tillräckliga. / This study performs a theoretical analysis of the Air Component Command’s adaption with the CJTF-concept during an organizational change of the Swedish Armed Forces Headquarters in 2007. Common experiences show that organizational changes of complex governmental organizations are difficult to perform because changes of structure and methods often take a long time.  It also shows that structure is easier to change than method. Based on these common experiences especially regarding the difficulty in changing methods a hypothesis has been formed to support the study about whether the ACC´s adaption only is done by structural means. The purpose with this study is to test the hypothesis from one theoretical perspective of organizational changes, the instrumental perspective. The result will hopefully contribute with knowledge on the eve of future organizational changes. The conclusion of this study confirms experiences about the difficulty in organizational changes, especially regarding methods. It also shows that one of the most obvious reasons seems to be the lack of available time for preparation.

I denna uppsats har förhållandet mellan kontexten, uppdelat i kontextens tre beståndsdelar, och rutiner undersökts genom en empirisk undersökning av en förändring i den fysiska kontexten. I tidigare studier har det tagits mycket begränsad hänsyn till kontextens olika beståndsdelar somfigurerar inom ämnet och hur de relaterar till varandra. Denna uppsats bidrar således med ett teoretiskt bidrag angående hur kontexten uppdelad i dessa olika beståndsdelar relaterar tillvarandra och till rutiner. Den empiriska undersökningen utgörs av en fallstudie påLänsförsäkringars Härnösandskontor då organisationen år 2011 genomfört en organisatoriskstrukturförändring i form av en flytt till nya kontorslokaler. Studien visar att den fysiskakontexten har påverkat rutiner på ett sådant sätt att även den sociala kontexten påverkas avförändringen. Indelningen av kontexten i tre olika beståndsdelar har således inneburit att vi harfunnit samband som utgör en indikation på att rutiner inte bara påverkas av kontexten utanäven påverkar kontexten.

Jag har gjort en kvantitativ studie av hur könsfördelningen mellan experter ser ut i tryckt press. Studiens syfte har varit att undersöka om det finns en jämn könsfördelning mellan de oberoende experter som uttalar sig i medier idag. Jag har undersökt kvällstidningen Aftonbladet och morgontidningen Svenska dagbladet, för att jämföra om könsfördelningen mellan experter skiljer sig mellan kvällspress och morgonpress. Båda tidningarna har granskats under en verklig vecka 2012 och under samma vecka 1992. Det för att undersöka om könsfördelningen mellan experterna har förändrats under de senaste 20 åren. Totalt omfattar undersökningen 195 experter som analyserats med hjälp av sju olika variabler. Förutom expertens könstillhörighet har jag undersökt om manliga och kvinnliga experter förekommer lika ofta på bild, om de kommenterar olika sorters nyheter, olika högt prioriterade nyheter och om reporterns könstillhörighet påverkar om en manlig eller kvinnlig expert får uttala sig. Studiens resultat stödjer tidigare forskning som visar att kvinnor generellt sett är underrepresenterade i medier och att toppositioner inom nästan alla samhällsområden historiskt sett dominerats av män. De manliga experterna är överrepresenterade i antal, även om könsfördelningen är jämnare idag än för 20 år sedan.

Denna studie syftar till att få en fördjupad förståelse i individers upplevelser om vägen ut ur drogmissbruk. Detta gjordes genom en hermeneutisk ansats och kvalitativa intervjuer genomfördes med tio personer där fem var kvinnor och fem var män. Kriterierna i urvalet var att de skulle ha erfarenhet av ett eget missbruk, varierande ålder, kön samt livssituation. Det var svårt att hitta forskning som berörde individers upplevelser om vägen ut ur drogmissbruk, dock så fanns relevant forskning om att ta sig ut ur drogmissbruk. I den här studien ställs individers upplevelser i fokus för att få en djupare kunskap och förståelse om fenomenet. Resultatet visade på hur vägen ut ur drogmissbruk kan komma att se ut och upplevas som en känslomässig berg- och dalbana för individen. Motivationen till att ta sig ur drogmissbruket såg olika ut för intervjupersonerna. Det kunde bland annat vara barn, familj, NA och "rätt" sorts vänner som ledde till motivationen. Vidare visade resultatet att deras liv idag fungerar bra då de är drogfria, de flesta har arbete och egna bostäder samt att de har bra kontakt med sina familjer.

No description available.

Forskningsfråga: På vilka sätt kan förändringar, som är av sådant slag att företaget inte själva kan påverka dem, hanteras parallellt med ett varumärkes identitet och i vilken utsträckning kan identiteten anpassas på ett trovärdigt sätt – i en betydande konsumentsektor med hög förändringstakt? Syfte: Vi har valt att specifikt fördjupa oss i klädbranschen för att på så sätt förankra uppsatsens resonemang, vilket har mynnat ut i tre delsyften. Vårt syfte är därmed att utifrån ett branschperspektiv analysera samt klarlägga: Vikten av varumärkets identitet och i vilken utsträckning identiteten präglas av stabilitet. Betydelsen av förändring och dess inflytande på varumärkets identitet.  I vilken grad långsiktig stabilitet och förändring är förenliga med varumärkets identitet.   Metod:             Vi har använt en kvalitativ forskningsmetod av fallstudiekaraktär, som kommit att anta en abduktiv ansats. Vi har genomfört elva intervjuer med personer som har nära koppling till klädbranschen och/eller varumärkesexpertis. Slutsatser:     Utifrån en teoretisk och empirisk analys har vi kunnat urskilja tendenser som framhäver att varumärkets identitet är central för företag i klädbranschen samt att förändring har stor betydelse för varumärkesidentitetsarbetet. Vi har funnit att långsiktig stabilitet och förändring är nödvändiga att inkludera i varumärkesarbetet samt att de är förenliga, om förändringen sker successivt och upplevs som trovärdig. Våra fullständiga slutsatser samt diskussion kring dessa återfinns i sin helhet i kapitel 5. / This study focuses on the concept of brand identity and the importance of long-term stability, and how this can be handled parallel with external changes, within a substantial consumer goods sector with a high rate of change; in this case the clothing industry. We find this topic relevant since brands today seem to have become a major part in consumers’ social lives as well as an advantage for companies in a competitive marketplace in a world that is changing rapidly. The study is conducted with qualitative approach with a case study character, based on eleven interviews with carefully chosen respondents, all of them closely related to the clothing industry and/or with profound knowledge of brand management.

Sammanfattning Sverige har sedan lång tid tillbaka varit ett ledande land i såväl ekonomi som tillväxt. Att Sverige inte varit delaktiga i de två världskrig som varit, har gjort att Sverige haft ett försprång i nya processer, nya organisationsformer och ny utveckling. Detta försprång har under 2000 talets början reducerats kraftigt och många länder har gått förbi Sverige i denna utveckling. Flertalet andra länder har börjat producera de produkter som vi tidigare producerat i Sverige. Sverige måste förändras, Sverige måste återta det försprång landet en gång hade. Sverige står därför inför stora förändringar, där ledarens funktion är viktigare än någonsin. Syftet med denna studie har därför blivit att skapa en förståelse kring vad som är ledarens viktigaste funktion i en förändring. Detta har bidragit till följande frågeställning: Vad kan vara ledarens viktigaste funktion i en förändring? För att skapa en förståelse kring ledarens viktigaste funktion har vi genom studien arbetat med relationen mellan ledarskap och förändring. Denna relation har skapat vår teoretiska referensram, där följande sju begrepp diskuterats: delegering, transformellt ledarskap, kommunikation, situationsanpassat ledarskap, motstånd, motivation och delaktighet. För att få svar på vår frågeställning har vi använt oss utav en kvalitativ studie, där vi format en intervjuguide utifrån vår teoretiska referensram. Vår insamling av primärdata genomfördes genom fyra intervjuer på två olika företag. Resultatet av studien har blivit att ledarens viktigaste funktion i en förändring är att driva ett ledarskap genom en kombination utav delegering, god kommunikation, motivation och delaktighet. Dessa fyra sammanhängande egenskaper kommer enligt vår studie att motverka uppkomsten av motstånd, som ses som förändringars största hot. Kommer framtidens ledare bedriva sitt ledarskap i förändring på detta sätt, kommer allt fler lyckade förändringar genomföras. / Abstract Since many years ago, Sweden has been in the prominent position regarding economy as well as growth. The fact that Sweden did not participate in the world wars, has given Sweden a great advantage in new processes, new organisation forms and new development. However, during the beginning of 21st century this lead has reduced tremendously and many countries have passed Sweden in this development. A great majority of other countries has started to produce those products that Sweden previously produced. Therefore, a change is necessary. Sweden must recapture the lead it once had. Sweden stands in front of great changes, where the leader’s function is more important than ever. The purpose with this study is to create an understanding of what´s the most important function in a change for a leader. This has contributed to following question: What may be the leader’s most important function in a change? In order to create an understanding concerning the leader’s most significant function, we have throughout the study worked with the relation between leadership and change. This relation has created our theoretical frame of reference where following seven conceptions have been discussed: Delegation, transformational leadership, Communication, situational leadership, Resistance, Motivation and Participation. With the intention of getting an answer to this question, a qualitative study has been used where we have formed an interview guide from our theoretical frame of reference. The collection of data was carried out by four interviews at two different companies. The result of the study has shown that the leader’s most significant function in a change is to have a leadership through a combination of delegation, good communication, motivation and participation. According to our study, these four connected qualities will in our opinion prevent the emergence of resistance, which is seen as changes biggest threat. Will the future leaders pursue their leadership in change in this way, more and more successful changes will be implemented.

Purpose: The purpose of this thesis is to describe the change at Myndigheten and analyze its implementation to identify the employees' attitudes towards the change. The survey of attitudes is important to provide indicators of how they may affect the continued implementation of the process-oriented approach. Research methodology: This thesis is based on both quantitative and qualitative method. Surveys have been implemented on co-workers/employees and an interview has been implemented on a project participant. Theoretical framework: This thesis uses theories of organizations, organizational changes and attitudes. Conclusions: Both positive and negative attitudes are found for the employees and these attitudes are mainly weak. If Myndigheten makes interventions, it can help to minimize the negative consequences that the attitudes may lead to. By doing this the commitment for the change will increase, which is critical for the change to succeed.