Denna undersökning baserar sig på åtta intervjuer med lärare mellan 50 och 65 år. Syftet med denna undersökning är att undersöka dessa lärares syn på det personliga ledarskapet för att upptäcka om det har skett någon förändring under en 25 års period. Har det skett någon utveckling under åren som lärare? Hur har de utvecklats som verksamma lärare, samt vilka faktorer har påverkat utvecklingen? Resultaten visar att lärarna ser utvecklingar på fler områden. Lärarna upplever att de har fått mer erfarenhet. De har blivit säkrare som lärare och ledare. Identiteten har blivit starkare. Relationerna till föräldrarna har vuxit och blivit tryggare.Faktorer som påverkat dessa förändringar är eleverna själva. De olika sorters elever som lärarna har haft under åren har påverkat och förändrat ledarskapet. Förebilder i form av lärarnas egna lärare, föreläsare, söndagsskolfröknar och kollegor är en stor förändringsfaktor för flera av lärarna. Även lärarutbildningen, kurser och observationer har en stor påverkan på lärarnas ledarskap. Andra förändringsfaktorer är teknikutvecklingen, förändrade uppförande hos elever och andra samhällsförändringar. Stora förändringar som kommunaliseringen har inte haft en stor effekt på det personliga ledarskapet hos de intervjuade lärarna. Flera av lärarna upplevde dock en negativ förändring i form av mer att göra vid sidan av lärarens arbetsuppgifter.

Ur ett symbolisk interaktionistiskt perspektiv är människan en social varelse som lever i ett samhälle som är under ständigt skapande. I det samhälle där individen genom interaktion både formas och skapas är samhälle och individ tätt förenade vilket är den utgångspunkt vi genomgående valt att förhålla oss till i denna antologi. Antologin belyser omställningar i livet genom fyra olika bidrag. Agnesa Abrashis bidrag heter ”Ett nytt skede i livet – en studie om identitet och moderskap” och behandlar hur mammor ser på sitt identitetsskapande. Annika Sternlund tar upp adopterades syn på sitt identitetsskapande och sina livsvillkor i bidraget ”Rötterna är där hjärtat rotar sig”. Amanda Sundberg belyser i sitt bidrag ”Som barn var man ju förväntansfull – en studie om individer som immigrerat vid unga år” fem immigranters brott i livet i och med flytten till ett nytt land. Helenas Valentinsons bidrag "Man känner ju i benen och det att man inte är 17 år längre" handlar om de förändringar som sker när en individ blir pensionär. Gemensamt för antologin är även att vi relaterar identitetsskapandet i förhållande till tillhörighet och utanförskap. Slutsatsen för denna studie är att individens livsvillkor påverkas av faser i livet vilket inverkar på identitetsskapandet. På så sätt ses identiteten som något föränderligt.

Sammanfattning Förändringen är ett generellt fenomen som inträffar på alla nivåer i samhället. Omvärldens tryck på utveckling och förbättringar tvingar många organisationer till förändringsarbete som ofta anknyts till att människor och själva organisationen stå på alert för att lära och ändra sitt beteende. Förändringsprocessen gestaltar sig på olika sätt beroende på hur organisationen försöker lösa förändringsproblematiken. Det vill säga vilken förändringsstrategi väljs för att uppnå uppsatta målen och önskade resultat. Syftet med denna uppsats är att undersöka en förändringsstrategi och dess ideala roll i att korrespondera med ett lyckat och effektivt förändringsarbete. Genom att utföra en fallstudie där tre IT-chefer intervjuades resulterades detta att organisationens utvalda strategi karaktäriserades av en blandning av programmatisk och inlärningsstrategi vilket är inte beskrivit i teorier och gamla forskning. Fallstudie gjordes på IT-Centrum, landstinget i Jönköpings län där studerades ett redan infört USD program som ersatte det gamla AHD programmet. Programmet används inom IT-Centrum för att lagra ärende från kunder som ringer in. Förändringsstrategin bidrog till positiv effektivitet där IT-Centrum nådde önskad framgång. Resultatet bedömer vi att en kombination av både strategierna kan vara också bra och effektiv när man använder de i rätt sammanhang och med passande förutsättningar.

Det Socialdemokratiska arbetarpartiet har betytt mycket för den välfärdsstat som präglat Sverige sedan 1960-talet, välfärdspolitiken har dessutom alltid varit en hörnsten för socialdemokratin. Tidigare forskning visar att välfärd har varit ett intressant studieobjekt för främst ekonomiska och demografiska studier, varför jag nu ämnar studera området från ett sociologiskt och politiskt perspektiv. Syftet med denna uppsats är att undersöka om det Socialdemokratiska arbetarpartiet förändrat sin välfärdspolitik under de senaste decennierna samt hur den förda välfärdspolitiken kan relateras till partiets grundideologi. Giddens teori om “tredje vägen” samt Esping-Andersens teori om välfärdsstater ligger till grund för denna studie. Metoden bygger på en argumentationsanalys samt en idé- och ideologianalys. Materialet består bland annat av partiprogram och riksdagsmotioner. Resultatet visade att det till viss del har skett förändringar på de välfärdspolitiska områdena. Det gäller främst nyliberala värderingar samt en större marknadsvänlighet på den välfärdspolitiska arenan. Även argumenten inom välfärdspolitiken har fått en mer nyliberal prägel på senare tid, detta kan härledas till teorin om “tredje vägen”. I samtliga dokument framkom dock en övervägande del socialistiska idéer vilket innebär att välfärdspolitiken fortfarande är starkt representerad av partiets grundideologi. Socialistiska idéer som exempelvis social trygghet för alla människor, har präglat välfärdspolitiken sedan 1960-talet fram till idag.

Private equity (PE) har kommit att utgöra en viktig aktör på den svenska kapitalmarknaden och allt fler företag drivs idag med ett PE-företag som ägare. Fallföretaget i vår studie blev för sex år sedan uppköpta av ett PE-företag och sedan uppköpet har det genomförts omfattande förändringar i ekonomistyrningen. Vi har i studien undersökt vilka förändringar som genomförts och med hjälp av Burns och Scapens (2000) institutionella ramverk analyserat hur och varför förändringarna har mottagits i organisationen på det sätt som de har. I den fallstudie vi har genomfört har vi intervjuat personer både i fallföretaget och hos PE-ägaren. Vi har i studien fått reda på att fallföretaget, utifrån direktiv från de nya ägarna, infört ett nytt rapporteringssystem och incitamentprogram efter uppköpet. Ägarna har också bytt ut personer i koncernledningen för att driva på de två nämnda förändringarna. Vi kan i studien se en situation där förändringarna har mött motstånd från de befintliga institutionerna i organisationen och blev löst kopplade till den operativa verksamheten, vilket resulterade i en ceremoniell institutionalisering av de nya ekonomistyrningssystemen. De användes men påverkade inte hur individer inom organisationen utförde sitt vardagliga arbete. Först efter det att PE-ägaren bytt ut individer på nyckelpositioner i företaget och att dessa nya individer kommunicerat syftet med förändringarna nedåt i organisationen har förändringarna så småningom institutionaliserats instrumentellt.

Bakgrund och Problem: Dagens samhälle förändras ständigt och i en allt högre takt. Det gemensamma för förändringar är att de berörda ständigt måste anpassa sig för att utvecklas med förändringen. Förändringarnas baksida är att de kan vara kostsamma, och att organisationerna kan vara dåligt rustade för att klara av dem. Genom att sprida kunskaper om förändringsprocesser kan detta motverkas. Externa förändringar kan exempelvis vara nya lagar. Något som blivit allt vanligare i och med den ökade globaliseringen och sedan inträdandet i EU. Medlemskapet innebär att Sverige, som medlemsland, måste anpassa sig till de lagar och beslut som EU fattar. Det skedde en stor förändring 2008, vilket var införandet av förordningen (2007:603) för intern styrning och kontroll. Förändringsprocesser är ett mycket välforskat ämne, men vad är det då som gör det så intressant? Förändringar påbörjas varje dag influerade av olika krafter, men förändringar är komplicerade - mer än 70% av alla inledda förändringar misslyckas, eller förverkligas aldrig. Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur myndigheter hanterar stora förändringar, genom att studera hur införandet av förordningen (2007:603) för intern styrning och kontroll genomfördes. Metod: Studien är en fallstudie, utförd i form av intervjuer på fyra myndigheter, Finansinspektionen, Försäkringskassan, Riksgälden och Internationella programkontoret. Empirin har analyserats med hjälp av den teoretiska referensramen. Slutsatser: Myndigheterna tycks ha följt de teorier och forskning som finns på området för en lyckad implementering. Porras och Silvers delmoment ingripande, målvariabler och organisationsmedlemmar har till stor del uppfyllts på samtliga myndigheter. Visionen kring FISK är tydlig och spridd inom organisationen. Målvariabler finns och organisationsmedlemmarnas attityder är positiva, enligt vad som framkommit under intervjuerna. Delmomentet resultat är ännu inte helt uppfyllt, och därmed är individuell utveckling, samt organisationsresultat förhoppningsvis att vänta. Kotters åttastegsprocess tycks ha följts av ledningen. Regeringen såg ett problem i transparensen hos myndigheterna, vilket förankrades hos myndigheterna genom att påvisa bristerna. Myndigheternas ledningar utbildades för att bilda en stark koalition för att kunna driva förändringen ute i organisationerna. Det har funnits en tydlig vision, som förankrats och kommunicerats. Personalen involverades på ett eller annat sätt i processen. Delmål förekom utifrån FISKens komponenter sett. Än är det för tidigt att säga att FISK blivit organisationskultur, men myndigheterna är på god väg. Vissa har bevakningsfunktioner för att se att utvecklingen går åt rätt håll, och inte stagnerar. Förslag till vidare studier: Det skulle vara intressant att se om en god intern styrning och kontroll underlättar implementeringen av förändringar.

The main purpose of this essay is to look closer at how and when the Swedish women’s organization Grupp 8 changed their initial socialistic ideological approach and turned it into a feministic one during 1971 to 1979. By 1979 the group was referring to them self as a feministic movement. This is done by analyzing the way Grupp 8: s discussion in the areas of women in relation to work, family and society changes. The primary information is represented by the groups own magazine Kvinnobulletinen. The essay shows that they underwent a change in their ideology which occurred already in 1976 when they moved closer to not only a more feministic terminology, but also gave problems that where in many ways only related to women more room than problems referring to class. They still showed resistance against the capitalistic society but now they added a new dimension for what they believed stood as the reasons for the oppression of women, the patriarchate. In 1976 they had made a hesitated move towards a new ideological alignment. By 1979 it is clear that there has been a change when by far most of the reasoning around class oppression has been exchange with oppression on women and the emancipation of women.

The purpose of this essay is to analyze and understand how producerbrands are able to communicate their brand through today's marketing channels, also how development and changes that occur in the society can affect the producers communication abilities. We have seen a tendency that many retailers have created their own brands that are competing with the producers, this leads to the fact that producers in some cases are having trouble communicating their brand to the end-consumer. The fact that the producers marketing through retailers now is more limited than before, the producers now have to capture the consumers wants and needs through other channels. This essay is based on a qualitative method involving seven interviews. The persons that we've chosen to interview are carefully selected based on their specific knowledge about the subject in question.

Vårt syfte med denna uppsats är att skapa förståelse dels för hur lågkonjunkturen påverkar ledarskapet och dels för vilka organisatoriska förändringar som lågkonjunkturen har bidragit till för ett företag i ekonomisk nedgång. Vi har använt oss utav en kvalitativ undersökningsstrategi och gjort en fallstudie av Scania. Vi har utfört semi-strukturerade intervjuer med hjälp utav en intervjuguide. Vi har haft en hermeneutisk tolkningsansats där vi har haft som mål att skapa förståelse för hur ledarskap påverkas av lågkonjunkturen.                   Vi har presenterat vår empiri i två kapitel. I kapitel IV tas empirin upp i form av ett imaginärt personalmöte och i det efterföljande kapitlet analyseras empirin med hjälp av vår teoretiska referensram.       Scanias organisation har påverkats i hög grad av lågkonjunkturen exempelvis har antalet skift reducerats och den totala arbetstiden har minskat. Inom Scania satsas det nu väldigt mycket på utbildning och kompetensutveckling. Vi kan se att ledarskapet på Scania har påverkats av lågkonjunkturen då cheferna nu agerar mer som lärare där fokus nu ligger på stöd, information och motivation. Egenskaper som upplevs som extra viktiga i en lågkonjunktur är bland annat lyhördhet och tydlighet.

No description available.