Syftet med studien är att genom en deltagande observation på Intersport i Falun City skapa förståelse för vilka faktorer som leder till att omsättningen hämmas. Vi har kommit fram till att det är kommunikationen och samarbetet som är de mest betydande faktorerna som påverkar omsättningen i butiken. Kundfokus och kunskap har även de en betydande roll men vi tror inte att den är lika stor. Vi anser att om kommunikation och samarbete förbättras kan personalen tillsammans behandla de problem som dyker upp och kundfokus och kunskapen följer med.

Uppsatsens syfte är att visa på dansbandsbranschens förmåga att anpassa sina strategier efter förändrade omvärldsfaktorer, samt visa på vad som kan förbättras inom området strategisk ledning utifrån ett affärsstrategiskt perspektiv. En kvalitativ undersökning där den huvudsakliga empirin bygger på genomförda intervjuer. Uppsatsen grundar sig i nio genomförda intervjuer med personer inom dansbandsbranschen. Att arbeta med dansband tycks vara en livsstil där besluten präglas av att, som Sven Ingvars sjunger, ”Det kommer från hjärtat”. Sammanfattningsvis vill vi belysa det behov av en intresseorganisation som vi anser föreligger, då vi lokaliserat en brist på initiativ för gemensam utveckling ur ett långsiktigt perspektiv. Detta utgör en avsaknad, vilken är en konsekvens av att aktörerna har anpassat sina strategier utefter överlevnad, på bekostnad av en potentiell utveckling.

Mälardalens högskola har utfört en omvälvande organisationsförändring. Denna förändring har skapat en stark negativ reaktion från personalen på Akademin förhållbar samhälls- och teknikutveckling (HST). Syftet med denna studie är att ta reda på varför personalen på HST är negativa/positiva till den omorganisation som har skett. För att ta reda på detta har jag använt mig av Oregs (2006) modell som använder sig av sex olika orsaker som kan påverka personalens attityd till förändringen. Jag har använt mig av fyra stycken intervjuer av personalen inom den gamla institutionen Ekonomihögskolan och av en enkät gjord av MDH:s ledning (Feb - Maj 2009). Jag har kommit fram till att den största orsaken till en negativ syn på organisationsförändringen är att förtroendet saknas mellan personalen och ledningen, vilketborde åtgärdas genom närmare samarbete.

Sedan lång tid tillbaka har mycket diskussioner och debatter framförts kring det starka sambandet mellan redovisning och beskattning och det råder frågor kring om sambandet skall finnas kvar i Sverige eller inte. Det finns mycket fördelar med en frikoppling, men även nackdelar som kan sätta Sveriges redovisningstradition i en förändring. Syftet med uppsatsen är att framföra de olika förändringar Sveriges redovisningstradition skulle kunna utsättas för i samband med en frikoppling och även lista de olika för- och nackdelar med sambandet utefter revisorer och Skatteverket. För att uppfylla syftet har en empirisk undersökning med tre kunniga respondenter utförts. Meningen är att ta reda på hur frikopplingen skulle kunna förändra arbetssättet hos de utvalda respondenterna. Undersökningen som genomförts har visat att det råder mycket separata åsikter och diskussioner kring förslaget om en frikoppling. Det har visat sig att det skulle uppstå fler nackdelar än fördelar för både revisorer och Skatteverket i början av en frikoppling. Vid en sådan omställning skulle det ske mycket förändringar och uppstå mycket osäkerheter. Undersökningen har även visat att dessa problem efter några år skulle försvinna och att fördelarna kan komma att väga mer än nackdelarna. Det är möjligt att en frikoppling kan komma att bli aktuell i framtiden, och mycket utrymme har lämnats för ytterligare forskning samt diskussioner för ändringar av den Svenska redovisningstraditionen. / Since a long time back there has been much discussions and debates raised about the strong relationship between accounting and taxation and there are questions about the relationship and if it should remain in Sweden. There are a lot of advantages with a decoupling, but also disadvantages that can put the Swedish accounting tradition in a change. The purpose of this paper is to present the different changes in the Swedish accounting tradition might be exposed to in relation to a decoupling and also list the different advantages and disadvantages with the link according to auditors and the Swedish Tax Agency. An empirical study with three knowledgeable respondents has been performed to fulfill the purpose. The meaning of this study is to find out how the decoupling might change the practice of the selected respondents. The study has shown that there are very distinct opinions and discussions on the proposal for a decoupling. It has been shown that there would be more disadvantages than advantages for both auditors and the Swedish taxation agency at the beginning of the decoupling. At such a transposition, there would be a lot of changes and uncertainties. The study has also shown that these problems would disappear after a few years and the advantages might weigh more than the disadvantages. It is possible that the decoupling may happen in the future, and much space is left for further research and discussion about the changes of the Swedish accounting tradition.

<p>Syftet med arbetet har varit att försöka ta reda på hur de som är omotiverade till IT skall kunna motiveras och vilka faktorer i en verksamhet som bidrar till att motivationen till IT sjunker. Arbetet har även undersökt om det kunde röra sig om en generationsfråga, det vill säga om de äldre är mindre benägna att ägna sig åt IT än de yngre.</p><p>Som metod användes fallstudie med intervjuer och dessa gjordes på två arbetsplatser inom Skövde kommun. De sex intervjuade visade sig alla vara motiverade till IT vilket var ett oväntat resultat. De resultat som kommit fram ur arbetet är att delaktighet är viktigt vid förändringar. Dessutom är uppmuntran och utbildning andra viktiga faktorer för att öka motivationen. Resultatet visar även att det som kan verka omotiverande med den nya IT tekniken är system som kraschar och en känsla av minskad kontroll över den snabba IT-utvecklingen.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Förändringen är ett generellt fenomen som inträffar på alla nivåer i samhället. Omvärldens tryck på utveckling och förbättringar tvingar många organisationer till förändringsarbete som ofta anknyts till att människor och själva organisationen stå på alert för att lära och ändra sitt beteende.</p><p>Förändringsprocessen gestaltar sig på olika sätt beroende på hur organisationen försöker lösa förändringsproblematiken. Det vill säga vilken förändringsstrategi väljs för att uppnå uppsatta målen och önskade resultat.</p><p>Syftet med denna uppsats är att undersöka en förändringsstrategi och dess ideala roll i att korrespondera med ett lyckat och effektivt förändringsarbete.</p><p>Genom att utföra en fallstudie där tre IT-chefer intervjuades resulterades detta att organisationens utvalda strategi karaktäriserades av en blandning av programmatisk och inlärningsstrategi vilket är inte beskrivit i teorier och gamla forskning.</p><p>Fallstudie gjordes på IT-Centrum, landstinget i Jönköpings län där studerades ett redan infört USD program som ersatte det gamla AHD programmet. Programmet används inom IT-Centrum för att lagra ärende från kunder som ringer in.</p><p>Förändringsstrategin bidrog till positiv effektivitet där IT-Centrum nådde önskad framgång. Resultatet bedömer vi att en kombination av både strategierna kan vara också bra och effektiv när man använder de i rätt sammanhang och med passande förutsättningar.</p>

<p>Bakgrund: De flesta uppfattar säkerligen självvalda förändringar som meningsfulla och positiva, men när det istället rör sig om förändringar med mindre grad av egen påverkan väcks ofta motstånd och känslor av missnöje. Det är inte sällan dessa förändringar har sitt ursprung i, eller yttrar sig på, ett organisatoriskt eller företagsmässigt plan, exempelvis genom omorganisationer. Varför väcks ofta externt förändringsmotstånd i samband med omorganisationer? Vilka olika faktorer kan verka bidragande till ett externt förändringsmotstånd? </p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att analysera varför externt förändringsmotstånd ofta uppkommer i samband med omorganisationer samt vilka externa faktorer som bidrar till detta motstånd. </p><p>Avgränsningar: Vi kommer enbart att studera Postens privatkunder och drar därför en skiljelinje mellan företagskunder och de privatpersoner som är kunder hos Posten. Ur ett marknadsföringsperspektiv utgör privatkunderna en extern del av Postens organisation och vi ämnar endast belysa denna externa del. </p><p>Genomförande: Vi har valt att studera motstånd till förändring med Posten AB som fall företag. Intervjuer har genomförts med 15 privatkunder. </p><p>Resultat: Vi har i vår undersökning konstaterat att externt förändringsmotstånd uppkommer på grund av ett flertal olika externa faktorer. Kort sagt kan förändringsmotstånd vid omorganisationer främst sägas uppstå på grund av förändringens tidpunkt, budskapets tydlighet samt motiven bakom förändringen. Ytterligare bidragande faktorer till uppkomsten av förändringsmotstånd är graden av delaktighet och medbestämmande samt den externa omgivningens vanor och rutiner.</p>

No description available.

Banker fyller viktiga funktioner i samhället och fungerar som finansiella mellanhänder som tillhandahåller betalningstjänster. Bankers krediter är viktiga för den svenska ekonomins utveckling och progression. Krediter fyller många funktioner och behov i samhället och organisationer och stater är beroende av välfungerande kreditsystem. Banker är speciella aktörer eftersom de regleras starkare än andra företag och förändringar i banksystemen kan tas emot med motstånd. Förändring i detta hänseende är då Baselkommitten skruvar på parametrarna och ökar kapitalkraven för bankerna. Företagskrediter blir av högre omfattning eftersom de oftast har längre löptid än bankernas inlåning vilket kan generera likviditetsbrist. Banker är väldigt känsliga eftersom det rör stora belopp och systemförändringar kan innebära förluster av stora belopp. Störningar i bankers system kan få en spridningseffekt till andra banker vilket hotar hela ekonomin (Lind, 2005). Studiens syfte är därför att bidra med ökad förståelse för vilka effekter kapitalkraven i Basel II medför för svenska storbankers krediter. Studiens teoretiska förhållningssätt utgår från nyinstitutionella teorin genom ett legalt perspektiv som undersöker legala förändringars påverkan på bankers krediter. Teorin omfattar koncept som anknyts till problematiseringen för att kunna möjliggöra en analys. Tidigare forskare som undersökt Basel II regelverket har beaktats till exempel Hakenes och Schnabel, (2011), Wahlström (2009), Repullo och Suarez (2004), Ruthenberg och landskroner (2008) och Rime (2005).  Studien beaktar kvalitativ undersökning, bestående av nio semistrukturerade intervjuer i fyra storbanker. Studien har tillämpat deduktiv ansats och forskningsfilosofin interpretivism för öka förståelsen för hur ökade kapitalkrav påverkat storbankerna.   Studiens resultat visar i likhet med tidigare forskare att storbanker kommer att implementera IRK metoden eftersom denna omfattar differentierad prissättning med större beaktande till riskaspekter.  Studien visar att Basel II har möjliggjort för storbankerna att fokusera på lågriskkunder eftersom det innebär att mindre kapital behöver hållas. Studien visar även att i kontrast mot tidigare forskning så minskar kapitalkraven riskincitamenten för bankerna eftersom kapitalkraven medför en rättvisare bild av riskerna. Studiens resultat är att kapitalkraven har ökat bankernas kapitaltäckningsgrad och utlåningsräntan, men inte kreditvolymerna. / Banks fulfill important functions in society and work as financial intermediaries that provide payment services. Banks loans are important for the Swedish economy's development and progression. Credits fill many functions and the needs of society and organizations and the Member States is dependent on effective credit system. Banks are special operators since they are governed stronger than other companies and changes in banking systems can be received with resistance. Change in this respect is then Basel committee bolts on the parameters and increase capital requirements for banks. Credit will be of greater extent because they usually have a longer duration than bank deposits which can generate liquidity. Banks are very sensitive because the large amount and system changes can mean losses of large amounts. Interference in banks' systems can have a knock-on effect to other banks, which threatens the entire economy (Lind, 2005).   The study theoretical approach deleted from new institutionalism theory through a legal perspective which examines legal changes impact on banks' credits .Theory has focused on concepts that reconnects with problem to be able to provide an analysis. Previous researchers who have examined Basel II regulatory framework has been taken into account for example, Hakenes and Schnabel (2011), Wahlström (2009), Repullo and Suarez (2004), Ruthenberg and Landskroner (2008) and Rime (2005). The study takes into account qualitative study, consisting of nine semi-structured interviews in four major banks. The study has applied deductive approach and the research philosophy hermeneutics to increase the understanding of how increased capital adequacy affected banks.   The study results show in the same way as with previous researchers that banks will implement IRK method because this includes differentiated pricing with greater regard to risk aspects. The study shows that, Basel II has made it possible for banks to focus on low risk customers because it means that less capital need to be kept. The study also shows that, in contrast to previous research, the capital requirements reduce banks risk incentives because capital requirements will result in a fairer picture of the risks. Results of the study are that capital requirements have increased the banks’ capital adequacy ratio and the lending rate, but does not affect the credit volumes.

Frågeställningar Vilka aktuella och framtida konsekvenser utsätter sig bolagsägarna för vid kapitalbrist och hur stor är medvetenheten kring konsekvenserna? Vilka förebyggande- och återställandeåtgärder förekommer vid kapitalbrist för privata aktiebolag? Finns det tendenser till att sambandet mellan kapitalkravet och kontrollbalansräkning kan försvinna i framtiden och bytas ut mot ny lagstiftning gällande kapitalbrist och obestånd? Syfte Studien syftar till att redogöra för tänkbara konsekvenser som bolagsägarna utsätts för när kapitalbrist uppstår, hur konsekvenserna åtgärdas samt hur de aktiebolagsrättsliga reglerna påverkar aktiekapitalkravet i aktiebolagen. Metod En kvalitativ har genomförts med semistrukturerade intervjuer som hjälpmedel där en abduktiv teoretisk ansats har strukturerat studien. Slutsats Den mer väsentliga konsekvensen bolagsägare utsätts för är det personliga betalningsansvaret, men även indirekta konsekvenser existerar såsom företrädaransvaret och finansieringsproblematik. Utvecklingen av kapitalkravet tenderar att antingen följa EU:s utveckling med insolvenslagstiftning eller att en omfattande förenkling och omformulering av nuvarande ABL genomförs. Sambandet mellan kontrollbalansräkning och kapitalkravet tenderar att försvinna vid en ytterligare sänkning av kapitalkravet.