My purpose in this essay has been to gain an understanding of why we treat children differently and analyse the underlying causes. The method of choice was to reflect on some significant events that occurred at my preschool and to use relevant literature as a basis for analysing these events. Society is constantly changing and my focus has been on what happens to the children at preschool if we are not sensitive to this development. There is a need to highlight the underlying social and human values, in order to ensure that children are treated on equal terms. As educators we need to understand the impact of our lack of legal knowledge for children in the development of their understanding of their rights and obligations in a democratic society. In order to be effective and efficient educators, we must begin to reflect on the content of the national educational policy document Lfpö 98/10. I have examined my own and others behaviour in this respect and also stressed how important it is that all teachers in preschool must agree on the values that are expressed in this document. Another important issue that I have dealt whit in this essay is the importance of having the appropriate knowledge to become a good teacher. If you do not have such knowledge, you are unable to properly reflect on this various situations that arise in everyday life at the preschool. / Mitt syfte med min essä var att få en förståelse för varför vi behandlar barn olika och vad det kan bero på. Jag valde att reflektera över händelser som skett på min förskola och att använda litteraturen som hjälp att finna svar. Samhället är i ständig förändring och vad händer med barnen på förskolan om vi inte följer med i denna utveckling? Vi pedagoger behöver förstå vilken stark inverkan vår brist på adekvat kunskap inom detta ämne har för barnen i utvecklingen av deras förståelse av de rättigheter och skyldigheter som gäller i ett demokratiskt samhälle. För att vi ska kunna fungera som goda pedagoger måste vi börja reflektera över innehållet i Lfpö 98/10. I denna uppsats har jag granskat mitt eget och andras agerande och även poängterat vikten av att alla pedagoger på en förskola tillsammans kommer överens om vad värdegrunden står för. En annan fråga som jag arbetat med är hur viktigt det är med den rätta kunskapen för att bli en god pedagog. Om man inte har adekvat kunskap kan det vara svårare att reflektera över olika situationer som uppstår i vardagen på förskolan.

Syftet med uppsatsen har varit att sprida ljus över historielärarnas relation till läroplaner och kursplaner över tid. Undersökningen har riktat in sig på att undersöka huruvida historielärarna medvetet eller omedvetet är villiga att förändra sig själv, sitt arbetssätt och sin yrkesperson när nya direktiv kommer uppifrån i form av nya läroplaner och kursplaner. Undersökningen baseras på fem olika djupintervjuer med historielärare som arbetat sedan som senast år 1979 och därmed upplevt minst två olika läroplaner med tillhörande kursplaner. Totalt ingick i undersökningen läroplanerna från år 1965 och de två efterföljande läroplanerna vilka utkommit 1970 och 1994. Resultatet av undersökningen blev att lärarna är positiva inför styrdokumenten och att de bör finnas och användas men de säger samtidigt att det är upp till var och en att ta till sig delar som man personligen kan stå för. Lärarna kunde uppvisa att de märkt av skillnader mellan de olika läroplanerna och kursplanerna samt ge såväl positiva som negativa omdömen om samtliga av dem. Historielärarna visade även upp en medvetenhet om den nuvarande debatten vilket visar på att de vill vara insatta i den pågående diskussionen och tyder på att de anser den vara viktig. Lärarna kunde påvisa faktiska förändringar vilka de själva genomfört på grund av förändringar i läroplanerna på t.ex. examinationsområdet och hur bedömningen av elever och insatser går till och har förändrats över tid.

I Sverige beräknas att cirka 400 000-700 000 människor har drabbats av diagnosen Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom (KOL). År 2020 beräknas KOL orsaka vart tredje dödsfall i världen. Syftet: Syftet med litteraturstudien var att beskriva vad det innebär att leva med KOL i det dagliga livet, med fokus på social och fysisk aktivitet. Metod: Studien baserades på vetenskapliga artiklar, funna i databasen PubMed. Efter värdering kvarstod fem kvantitativa och sju kvalitativa. Texterna analyserades med innehållsanalys och resulterade i tre kategorier och åtta underkategorier. Resultat: Trötthet och andnöd var något som individer med KOL upplevde dagligen. Det påverkade deras vardag så att de inte orkade med vardagssysslor eller att umgås med familj och vänner. Detta gjorde att individerna kände sig beroende av andra för att klara sin vardag men även upplevelse av att vara bunden till hemmet. Diskussion: Det fanns likheter med andra kroniska sjukdomar vad gäller att trötthet och andnöd påverkade förmågan till fysisk och social aktivitet. Familj och vänner hade en stor delaktighet i individernas tillvaro, detta genom att vara närvarande och ge stöd till den drabbade. Som sjuksköterska är det viktigt att lyssna, både på individen men KOL men och på dess anhöriga.

Förändring är ofta synonymt med livets olika faser; somliga utgör en naturlig del av livet medan andra sker mer eller mindre oväntat. Oavsett hur välkommen en förändring är har vi att förhålla oss till dess konsekvenser och innebörder. Människans förmåga att anpassa sig till nya situationer och utveckla strategier att hantera förändrade livsvillkor är av betydelse för hennes välmående och känsla av sammanhang. Kulturella aspekter och samhälleliga normer inverkar på hur sociala grupper och förhållanden definieras och värderas. Ett par av de människor som kommer till tals i föreliggande antologi upplever ett glapp mellan sin egen vardagsnära upplevelse och samhälleliga föreställningar. Andra utsagor nyanserar existerande schablonbilder. En övergripande strävan är att lyfta fram styrkan hos grupper som utifrån ett samhällsperspektiv tenderar att betraktas som svaga. I antologin står att läsa om föräldraperspektivet på skolgången för barn med funktionshinder, människors väg tillbaka till arbete efter en längre tids sjukdom, sjukskrivnas identitetsskapande samt aspekter av livet som pensionär.

Jag har i min studie undersökt en förskolas skapande miljö – alltså deras ateljé. På förskolan pågår det en förändring i två av de tre avdelningarnas ateljéer. Jag har försökt att följa pedagogernas reflektioner och tankar under förändringsarbetets gång. I studien undersöker jag hur barnen interagerar med material och vad som händer när ett nytt material som barnen vanligtvis inte har tillgång till tillkommer. Jag använder mig av intervjuer och utför en observation. Intervjuerna är kvalitativa och genomförs med pedagogerna. Pedagogerna som intervjuvas är tre stycken, en från varje avdelning. Observationen sker med fyra barn och en pedagog under en timme i en av ateljéerna. Då tittar jag mycket på materialet och hur barnen interagerade med det. Efter observationen utför jag samtal med barnen om deras skapande och deras tankar kring materialet. Den största slutsatsen jag drar utifrån min studie är att förändringsarbetet inte är klart och att ingen av de pedagoger jag intervjuade känner sig nöjda med hur det ser ut just nu. Jag uppfattar att problemet är att pedagogerna är överens om att det vill att det skall ske en förändring i ateljéerna men de är inte överens om vad de vill att förändringen skall vara.

Denna studie syftar till att undersöka äldre människors upplevelser av åldrande och vad samtal kan ha för betydelse för dem. Studien avser att skapa en ökad förståelse för vilka faktorer som kan påverka upplevelsen av åldrandet och vilken funktion samtal kan ha när det gäller äldre människors livskvalitet. Då gruppen äldre i Sverige fortsätter att öka behövs mer kunskap om hur samhället skall bemöta de utmaningar som följer och kunna främja äldres livskvalitet. Av denna anledning har studien hög relevans för socialt arbete och utvecklingen inom äldreomsorgen både som praktik och forskningsfält. Studien utgår från en kvalitativ ansats där empirin har insamlats genom semistrukturerade intervjuer. Materialet har sedan analyserats och bearbetats i en kvalitativ innehållsanalys, där likheter och olikheter urskilts för att sedan delas in i kategorier och teman. De teoretiska utgångspunkterna i studien är teorin om gerotranscendens och det interaktionistiska perspektivet. Den forskning som studien tar avstamp ifrån handlar om äldre människors upplevelser av åldrande, betydelsen av samtal, reflektion, självständighet och förändringar. I studiens resultatredovisning och analys återfinns de intervjuade personernas berättelser indelade i tre teman; Åldrande & identitet, Förändringar och Samtal & reflektion. Åldrande & identitet inbegriper synen på den egna åldern, identitet, meningsfullhet samt farhågorna inför att åldras. Under Förändringar behandlas de förändringar som åldrandet kan medföra vad gäller den äldre själv, personer i den äldres omgivning samt inställningen till att ta emot hjälp. Det sista temat Samtal & reflektion innefattar vilka de äldre pratar med, vad de reflekterar över och vilken funktion samtal fyller. I resultatet framkommer det bland annat att samtal spelar en viktig roll både när det gäller att hantera förändringar och för den äldres upplevelse av livskvalitet. Även inställningen till åldrandet tycks ha en avgörande betydelse.

Ämnet för denna uppsats är mottagandet av reformationen i Småland 1542-1543 med utgångspunkt i Dackefejden. Mitt syfte är att jag skall utröna hur reformationen bemöttes i Småland med Dackefejden som exempel. Jag skall resonera och undersöka hur präster och bönder reagerade på reformationen. Min teori är att reformationen togs emot på ett negativt sätt. Huvudskälet var att bönderna och prästerskapet var missnöjda med att de blivit påtvingade den reformatoriska läran, samt att den svenska centralmakten hade kringskurit deras inkomstmöjligheter. Min metod är en historisk studiemetod. Min metod går ut på att jag tolkar källor utifrån mina frågeställningar och brukar den allmänna kunskapen som finns i källorna. Mitt perspektiv är det religiösa. Resultatet av mitt arbete är att reformationen togs emot på ett negativt sätt av bönderna och de katolska prästerna.

Syftet med denna studie är att undersöka förändringar av Lgr11:s kursplan i bild i jämförelse med den föregående, Lpo94. För att genomföra detta på ett tillfredsställande sätt har vi i första delen undersökt kursplanerna utifrån en textanalys och i den andra delen undersökt bildlärares uppfattningar av dessa kursplaner. Slutligen har relationen mellan dessa delar analyserats ur ett fenomenografiskt perspektiv. Undersökningens metod har varit samtalsintervju och textanalys.  Detta innebär att vi använde textanalys utifrån syftet att beskriva sådana aspekter av verkligheten som är av intresse. I samtalsintervjuerna ingick sex lärare från grundskolans åk. 7 - 9. Resultatet visar att bildlärares uppfattningar av den nya kursplanen är spridda.  En tolkning av detta resultat är huruvida Lgr11 är tolkningsbar av lärare och därför innefattar olika uppfattningar av bildämnet. En annan tolkning utifrån textanalys och intervjuer är förstärkningen av det kommunikativa och att digitala medier framhävs i Lgr11: kursplan i bild i jämförelse med Lpo94. Det finns en dynamisk relation mellan de förändringar som kursplanen introducerar och de förändringar som lärarna genomför utifrån de uppfattningar de har av den nya kursplanen. Vi anser att dessa uppfattningar är en del av den omstrukturering av bildämnet som vi iakttagit utifrån det empiriska material och den tidigare forskning vi tagit del av.

<p>Problem: How has Nordea been adapted and influenced by the change of Basel II and how have the employees reacted on the new change?</p><p>Purpose: This essay has a purpose to study how Basel II has influenced the credit rating at Nordea. We also want to study how the employees have reacted to the new change.</p><p>Method: To receive the information that was necessary for this study interviews were performed with the employees at Nordea. The interviews were an effective way to start a discussion and by that we received important information.</p><p>Basel II is new capital cover rules that the Swedish banks have introduced. These new rules mean that it will become more important with safety when it comes to risk management and credit giving. Nordea is one of the largest banks in Sweden and they introduced Basel II in the beginning of 2007. This change means hard work for the management when they produce statistics and mathematics models. These models have a purpose to help the customer relation managers at Nordea with their daily work. The change can be seen as an imposed strategy because Basel II is an EU-directive which all banks have to comply to. The change can also be seen as a planned strategy. Nordea has been aware of the coming change and from this Nordea has been able to plan their strategy. An important factor with strategic change is the competence in the organization. It is important that the employees get the right education and information that is necessary to commit to the changes. The changes in Nordea are difficult to get an overview of because they are in the beginning of the implementation of Basel II.</p>

<p>Since a lot of the power in a professional bureaucracy lays within the operative profession with its strong corporate culture and strong co-workers the executive occupy a weak position. Their power comes from the complexity of the operative professionals work and the difficulties to supervise that work. To avoid conflicts it’s important to make all expectations on the executive equivalent. This can be done by defining the roles of the executives in a philosophy. The philosophy then must be anchored in the corporate culture to become permanent. The purpose of this essay is therefore to show what a change look like when a professional bureaucracy chose to introduce a managerial philosophy and the problems that may arise during the work.</p>