This paper aims to study the Armenakis´ theory of readiness, "are they ready?", which consists of five key components affecting the outcome of an organizational change. In this case study, the intention is to investigate if any component is important; alternatively if it is possible to discern a pattern between components, i.e. how they correspond to each other.  During the past 30 years have a research group lead by Armenakis has studied organizational change and how resistance to change can be avoided by preparing employees in the introductory phase of change. The main object for Armenakis is the question "what determines whether the employees (change recipients) adopt and support, or reject and resist a change". The theory of readiness, "are they ready?", deals with five key components or five issues that define which questions change recipients want answers to when an organization implements a change. Through this knowledge, leaders – change agents – can design a change message that responds to the issues of change, regarding what the recipient is faced with in an organizational change. This in turn creates a feeling of readiness which makes a change more likely to be successful.  In this case study of the company IKEA Örebro, there was a change of routines at the beginning of 2008 and now the management experiences a problem, as the change did not have the desired result. In this paper, through a qualitative study based on interviews with eleven respondents from IKEA Örebro, we examine how come this came to be the case. Relevant literature, previous research and the model institutionalizing change provide a comprehensive understanding of the theoretical reference frame, in which the focus of the theory and the study's problems question is based on readiness and the five key components: discrepancy, appropriateness, efficacy, principal support and personal valence.  The study's purpose is to contribute to increased understanding of what kind of information change recipients want to obtain in a organizational change, and which component or components that is important. In the study we aim to investigate if there is a relationship pattern between the components in the current company of the case study.  In the study, we came to the conclusion that the lacks of change message components among respondents was most likely contributing to the unsuccessful outcome of the change. The diversity in the respondents´ answers regarding which components are important, shows that the complex nature of the individual, cannot support the grounds that the individual component is more important than any other. Overall, the result shows that four components emerged as important for the respondents at IKEA Örebro. The respondents´ answers did not point out that if they received one or some of the components, they would at a later stage also see relevance in the latter. That is, a relationship could not be identified or substantiated.

InledningFörsöken till att skapa en lyckad skola har varit många och flera nationella kompetensutvecklingsinsatser har genomförts för att stärka pedagogers kunskaper gällande barns läs- och skrivinlärning. I detta arbete presenteras några pedagogers uttryck för de eventuella omformningar som har skett i undervisningspraktiken i samband med Läslyftet.SyfteSyftet med studien är att undersöka hur svensklärares undervisningspraktik i årskurs F-3 har förändrats via Skolverkets kompetensutvecklingsinsats Läslyftet genom det teoretiska perspektivet praktikarkitekturer.MetodArbetet består av en kvalitativ studie som baseras på fem semistrukturerade intervjuer med svensklärare i årskurs F-3.ResultatStudiens resultat visar att föreställningar gällande vilka förändringar som har skett i undervisningspraktiken i samband med Skolverkets kompetensutvecklingsinsats Läslyftet varierar. Den dominerande uppfattningen är att mycket har hänt och att en ökad gemensam förståelse och medvetenhet har utvecklats hos pedagogerna rörande barns läs- och skrivinlärning. Ett metaspråk och en samsyn har växt fram vilket möjliggör nya djupare samtal om lär-, utvecklings- och undervisningsprocesser och till skillnad från tidigare vilar ett unisont ansvar gällande elevernas läsning och skrivning på alla pedagoger. I och med kompetensutvecklingen har läsningen och skrivandet fått en mer central roll i alla ämnen och kritiskt textarbetet sägs vara mer förekommande nu än tidigare. I resultatet framkommer det även röster som menar att innehållet i Läslyftet är känt sen tidigare och att satsningen därmed inte har bidragit till stora förändringar i undervisningspraktiken.

Riedel G. L. 2017. Areell förändring av tre glaciärer runt Tarfalaområdet. Kulturgeografiska institutionen, Uppsatser, Uppsala universitet. Uppsatsen syftar till att genom geografisk analys av flygfotografier mäta glacial areell förändring av tre glaciärer i området runt Tarfala, Lappland. Mätningarna görs i GIS och jämförs därefter med förändringar i temperatur och nederbörd för undersökningsperioden, 49 år. Av den geografiska analysen och den uppmätta glaciala utbredningen visualiseras den areella förändringen i glaciärerna. Resultatet från den genomförda undersökningen visar på att glaciärerna krymper konsekvent med enstaka tillväxtperioder och att utav dessa två parametrar verkar stigande temperaturer vara en del av glaciärens generella minskning medans perioder med kraftig nederbörd tangerar en påverkan av glaciärernas areella hastighetsförändring. Vidare diskuteras vilka parametrar, utöver temperatur och nederbörd, som kan vara intressanta i analysen av glaciärers areella förändring. Dessa förändringar är exempelvis topografi under glaciären, skugga, glaciärens rörelseriktning.

Bakgrund       Globalisering, digitalisering och den nya generationens medarbetare är avgörande faktorer som påverkar att utvecklingen för organisationer går allt snabbare. Förändringstakten innebär ett ökat behov för organisationer att med hjälp av verksamhetsstyrning och styrsystem förhålla sig till omvärlden. Att som organisation kunna förhålla sig till omvärlden är idag ett generellt krav, dock kan kravet anses skilja sig åt mellan olika branscher. Kreativa organisationer vars verksamhet präglas av den digitala och tekniska utvecklingen kan enligt vår uppfattning antas ha ett ökat krav på att ligga i framkant. Syfte               Syftet med studien är att undersöka hur en kreativ organisation använder styrsystem för att förhålla sig till omvärlden och skapa förutsättningar för förändring. Undersökningen bygger på en uppdelning av styrsystem i fyra fokusområden; organisationsstruktur, ledarskap, medarbetare och styrmedel. Metod             Utifrån en abduktiv metod, kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer har vi utfört en fallstudie hos kommunikationsbyrån GoBrave. Totalt har tio intervjuer på olika nivåer i organisationen genomförts med utgångspunkt i våra fyra fokusområden. Slutsats          Vår slutsats är att GoBrave har skapat förutsättningar för förändring och förhåller sig till omvärlden genom att tillämpa organiska styrmedel. Vidare ser vi användningen av styrsystem som effektiva, om än omedvetna verktyg för att skapa en föränderlig organisation.

Sverige har historiskt sett haft en relativt öppen och liberal migrationspolitik som har tillåtit många människor att söka asyl och bosätta sig i Sverige. På senare år har dock detta börjat förändras och flera partier har börjat förespråka en strängare migrationspolitik. Efter valet 2014 bildade Socialdemokraterna och Miljöpartiet regering tillsammans. Både före valet och under mandatperiodens första år stod regeringen och partierna som bildade den för en öppen migrationspolitik. I och med flyktingkrisen 2014 ändrade dock regeringen ståndpunkt och började istället förespråka en strängare migrationspolitik. Denna uppsats syftar till att undersöka hur denna förändring skedde. Detta kommer att undersökas utifrån Gunnar Sjöbloms teori om programrealisering. Uppsatsen studerar detta med en innehållslig textanalys. Uppsatsens resultat visar att förändringen av migrationspolitiken började under hösten 2015 och att den primära anledningen till förändringen är att skaffa inflytande på den parlamentariska arenan.

SAMMANFATTNING Bakgrund Vegetarisk kost kan förebygga många välfärdssjukdomar och det finns många olika anledningar till att välja vegetarisk kost. Det är intressant att undersöka vilka skäl som är viktiga för den svenska befolkningen. Syfte Att undersöka konsumenternas val kring vegetabiliska livsmedel, om andelen vegetabiliska livsmedel i kosten förändrats de senaste två åren. Vilka de olika anledningarna var beträffande val av vegetabiliska livsmedel samt vilka livsmedel som väljs av konsumenten när de äter vegetariskt. Metod En webbaserad enkät med 13 frågor spreds via www.facebook.se. Inklusionskriterium för deltagande var att respondenten fyllt 16 år. Materialet analyserades genom icke-parametriska test där Mann-Whitney U test och Kruskal-Wallis test användes. Signifikansnivån sattes till p-värdet < 0,05. Resultat Totalt deltog 122 personer. Största andelen representerades av kvinnor (n=95), högutbildade (n=101) och de med en blandkosthållning (n=82). Medianåldern var 24 år (25:e-75:e percentilen: 23–28 år). Majoriteten (80 %) av deltagarna hade blivit mer positiva till vegetariska livsmedel. Största delen av deltagarna (67 %) uppgav ökad konsumtion av vegetabilier och 53 % uppgav att mängden per portion ökat. Anledningar som uppgavs påverka deltagarna att välja vegetariska alternativ var miljö, hälsa, etik och produktutbudet. Grönsaker, rotfrukter, frukt och bär var vegetabiliska livsmedel som deltagarna uppgav inta mest frekvent. Slutsats Studien visar att det finns stora möjligheter till att påverka hur den studerade gruppen väljer. Den positiva inställningen till vegetariskt och förändrad konsumtion tyder på en början av mer medvetenhet gällande mat, hälsa och miljö. Det finns grupper inom den studerade gruppen som inte aktivt väljer vegetabiliskt, men som påverkas av omgivningen. Här finns det möjligheter att göra valet enklare och därmed fortsätta utvecklingen mot mer hållbara matvanor. Fler studier på en mer representativ grupp krävs för säkrare slutsatser.

I denna studie undersöks införandet av tillitsbaserad styrning och ledning på en offentlig organisation. Denna kvalitativa intervjustudie utgår ifrån chefers perspektiv med syfte att undersöka chefers förutsättningar för införandet. Organisationen är nystartad sedan januari 2019 och under hösten 2019 presenterades tillitsbaserad styrning och ledning som en implementering, detta på uppdrag av regeringen för att effektivisera offentliga verksamheter och öka fokuset på brukaren. Den nya organisationen har inneburit att förutsättningarna så som kulturell bakgrund, ledarskapsförmågor, arbetssätt skiljer sig i organisationen. Studien är intressant eftersom den undersöker de skilda förutsättningar som råder utifrån implementeringens pedagogiska processer, så som behovet av kommunikation, samspel och kunskapsutbyte. Tidigare forskning visar att ledarskap och organisationskultur står varandra nära. Chefer har ett betydelsefullt ansvar att förmedla organisationskulturen till de anställda. Den aktuella studien betonar därutöver värdet med delaktighet som leder till ökad motivation hos chefer och medarbetare i en organisation. / <p>2020-06-08</p>

Idrottsföreningar har en historisk roll som socialpolitisk åtgärd för att hantera sociala problem i samhället. Idrottsföreningar kan erhålla ekonomiska bidrag från staten och kommunen för att bedriva sin verksamhet, så kallat verksamhetsstöd. I utbyte mot verksamhetsstödet förbinder idrottsföreningar i Uppsala kommun sig till att bidra till några av kommunens socialpolitiska mål för föreningslivet. Forskning visar att barn och ungdomar från lägre socioekonomisk bakgrund är underrepresenterade i föreningslivet, något som idrottsföreningarna och Uppsala kommun önskar förändra utifrån de mål som har utformats. Syftet med föreliggande uppsats är att undersöka på vilka sätt idrottsföreningar i Uppsala kommun kan bidra till social förändring och hur idrottsföreningarnas arbete förhåller sig till att möjliggöra för ekonomiskt utsatta barn och ungdomar att delta. I resultatet framkommer varierande benägenhet från idrottsföreningarna att medvetet arbeta med att möjliggöra deltagande för ekonomiskt utsatta barn och ungdomar. Även om idrottsföreningarna förstås arbeta med att hålla kostnaderna nere krävs olika resurser, både ekonomiska och praktiska, för deltagande i föreningarna, något som kan förstås förhindra inkludering av ekonomiskt utsatta. Inkludering kräver ett framträdande föräldraengagemang, något som kan innebära ett hinder för deltagande. Resultatet visar att idrottsföreningarna strävar efter att påverka barnen och ungdomarnas attityder och värderingar. I vissa sammanhang tolkas detta som att idrottsföreningarna önskar fostra barnen och ungdomarna till att ha ett inkluderande ideal, medan de i andra sammanhang snarare försöker fostra barnen och ungdomarna till att utveckla accepterade beteenden. Den fostrande aspekten är central i resultatet och det är genom detta som vi förstår idrottsföreningarnas bidrag till social förändring.

Tidigare forskning visar att attityder, engagemang och arbetsbeteende påverkas av att bli förälder. Arbetsplatsfaktorer och förväntningar gällande föräldraledighet har en påverkan på individens upplevelse av sin arbetssituation. Syftet med denna studie är att undersöka hur kvinnors arbetssituation påverkas efter att de fått sitt första barn. Detta undersöks med utgångspunkt från sex områden - arbetstid, löneutveckling, pendling, föräldraledighet, relation med arbetsgivaren, inställning till arbetet. Studien baseras på berättelser från tio anonyma kvalitativa intervjuer från kvinnor som har minst ett barn, varit föräldralediga och återgått till arbetet. Dessa analyserades med tematisk analys. Studien visar att samtliga intervjudeltagare upplever en förändring gällande sin arbetssituation efter de fick sitt första barn. Förändring upplevdes inom samtliga områden. Det framkom av studien att ingen av respondenterna pendlade, därav är inte den faktorn beskriven i resultatet.

Introduktion. Förändringstakten ökar i samhället och påverkar organisationer och dess medlemmar. Förändringstrycket orsakas av en rad faktorer som teknisk utveckling, förändrad lagstiftning, kunders/intressenters behov och krav och ökande konkurrens på en global arena. Förändring är utmanande och många förändrings-initiativ når inte sina mål. Behovet av transformativ förändring i samhället ökar och forskning har visat på ett samband mellan ledares nivå av vuxenutveckling och framgång i att driva transformativa förändringar. Syfte. Syftet med avhandlingen är dels att studera en tioårig förändringsprocess i en läkemedelsfabrik för att identifiera olika typer av förändring, samt att undersöka om kriterier för transformativ förändring uppfylls. Syftet är även att undersöka ledarskapets påverkan på förändringsprocessen och medarbetares upplevelser av det. Design och metod. Avhandlingen är en retrospektiv single case studie med kvalitativ, induktiv och interaktiv design. Två studier har genomförts grundade på samma empiriska material men med olika analysmetoder. Empirin är inhämtad via 19 semistrukturerade intervjuer samt 4 workshops med ledare i den undersökta organisationen. Mediamaterial, böcker och hemsidor har också använts. I studie I har a/ processdata analyserats kronologiskt och b/ i enlighet med en förändringsmatris som identifierar olika typer av förändring, och c/ i enlighet med kriterierna för transformativ förändring. I studie II har en tematisk innehållsanalys använts med fokus på ledarskap och medarbetares upplevelse av ledarskap och arbetsmetoder. Data har analyserats för att undersöka förekomsten av post-konventionella ledarskapsprinciper. Resultat. Delstudie I redovisar stegen i förändringsprocessen där förändringens karaktär i tre tidsperioder skiftar från finjustering och trimning av verksamheten, via an-passning till en förändringskategori som betecknas nytt vägval. På ett strukturellt plan gjordes en förändring från avdelningar (funktionell organisation) till att organiseras kring läkemedelsproduktflöden där medarbetare med mixade kompetenser arbetade tillsammans. De kulturella antagandena förändrades vid sidan av de rent strukturella förändringarna. Förändringsresan kan betecknas som transformativ, en kulturförflyttning utanför tidigare ramar. Resultatet diskuteras utifrån Pettigrews perspektiv på förändring.Delstudie II visar resultatet av den tematiska studien på förändringar i arbetsmetoder och förhållningssätt, bland annat en förflyttning av mandat och makt ut i organisationens alla delar. Ledarens interventioner och förhållningssätt understödde den organisatoriska och kulturella förflyttningen, och de postkonventionella interventionerna 2011–2014 var sannolikt nödvändiga för att åstadkomma den kraftfulla förflyttning som krävdes. Medarbetare reagerade mestadels positivt på det ökade mandatet och möjligheten att ta ansvar och involveras, men en grupp medarbetare vittnar om osäkerhet och brist på stöd i det nya sättet att leda och arbeta. Konklusion och praktiska implikationer. Transformativ förändring tar tid och kräver involvering av hela organisationen. Ledarskapet har en betydande påverkan även om ett samspel mellan olika faktorer blir betydelsefulla. Denna avhandling ger ett exempel på en transformativ förändring där man lyckats balansera yttre kontextuella krav med inre organisatoriska förflyttningar. Begripliga mål som ändrats i takt med nya ändrade kontextuella förutsättningar har formulerats och känslan för var och när i organisationen nya mål skall driva stycks ha funnits hos ledningen. Avhandlingen stärker tesen att transformativ förändring tar tid, och att postkonventionella ledarskapsprinciper verkar gynnsamt i denna typ av förändring där involvering och samskapande krävs. Avhandlingen bidrar även med en del fakta och exempel som skulle kunna inspirera andra organisationer och ledare till att ta ett steg i riktning mot postkonventionell logik i ledarskapet då detta förefaller skapa förutsättningar för transformation av en organisation och dess kultur.