Abstrakt Att vara partner och leva tillsammans med en person som drabbats av stroke innebär omfattande förändringar i både det dagliga livet och i relationen. Studiens syfte var att beskriva partners upplevelse av att leva med en person som har drabbats av stroke. En kvalitativ intervjustudie genomfördes med fyra deltagare och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att respondenterna upplever att livet genomgått omfattande förändringar, med tyngd på förändringarna i dagliga rutiner och bristande socialt umgänge. Resultatet presenteras i fyra kategorier; behov av stöd, omorientering, känslor samt strategi. Temat Att hantera en livsomställning uppfattas som en röd tråd genom hela resultatet. Studiens slutsats är att partners upplevelse av att leva med en person som drabbats av stroke är att deras egna vardag och känslan av livskvalité påverkas. Det finns ett behov av stöd från vården även för partnern, men det saknas tydliga riktlinjer för arbetsterapeuter som direkt riktas mot målgruppen om hur de kan stötta partner i att uppnå hälsa och välbefinnande

Värmekameror kan hjälpa visualisera värme, som är ett svårt område för elever. Syftet med uppsat-sen är att belysa elevernas perspektiv på hur värmekameror påverkar deras inlärning om termiskafenomen, genom att dels fråga hur kamerorna påverkar elevernas motivation och inlärning, delsfråga om det finns några skillnader på denna påverkan beroende på om undervisningen byggerpå dissonant eller konstruktiv strategi. Dissonant undervisningsstrategi utgår från att skapa enmotsättning mellan elevens förväntningar och observation, så att eleven ändrar sig i linje med detvetenskapligt korrekta, medans den konstruktiva istället bygger vidare på och utvidgar elevensredan korrekta förväntningar.Studien genomfördes genom en intervention med värmekameror och följande intervjuer medelever. Resultaten visar att eleverna motiveras av interventionen och anser själva att de lär sigbättre. Det går inte att se någon skillnad mellan undervisningsstrategierna, delvis då den dissonantstrategin inte alltid lyckats skapa dissonans.

Att övergå till ett cirkulärt ekonomiskt system har flera påvisade fördelar och har ett starkt stöd från olika håll men den faktiska implementeringen har gått långsamt. Denna studie ämnar undersöka vilka barriärer och pådrivande faktorer som påverkar övergången till en mer cirkulär ekonomi samt när under förändringen de är som mest påtagliga. Tidigare forskning har undersökt vilka barriärer som oftast nämns i övergången och av vilken typ de är men har inget tidsperspektiv som visar när de är som svårast att hantera. Den svenska stål- och järnindustrin producerar stora mängder restprodukter och har en tradition av att hitta användning av restprodukter från sin huvudverksamhet. För att undersöka barriärer och pådrivande faktorer har en kvalitativ undersökning utförts där 6 respondenter på 4 företag inom den svenska stål- och järnindustrin intervjuats. Analysen kombinerar stegen i Kotters (1995) åttastegsmodell med institutionella, kulturella, tekniska och ekonomiska barriärer och pådrivande faktorer för att få in en tidsaspekt i undersökningen. Studien finner att ekonomiska faktorer varit den största pådrivande faktorn för att motivera en ökad cirkularitet hos de undersökta företagen. Ytterligare en slutsats är att de mest påtagliga barriärerna hos fallföretagen är av institutionell karaktär. I övrigt råder en kombination av olika sorters faktorer i de olika stegen där en barriär eller pådrivande faktor inte är den dominerande. Genom att illustrera kopplingarna mellan de olika sorts faktorerna och stegen i Kotters (1995) åttastegsmodell visas när vilka faktorer är som mest påtagliga i de undersökta förändringsprocesserna.

I den här avhandlingen beskrivs hur hög- och lågpresterande flickors och pojkars attityder till biologi, fysik och kemi har förändrats från 1995 till 2007. Data från den svenska delen av TIMSS-studierna för årskurs 8 i Sverige används. För att definiera hög- och lågpresterande används resultatet på matematikprovet från TIMSS och attityderna undersöks med hjälp av fyra frågor från elevenkäterna. Resultatet diskuteras utifrån olika perspektiv som kan bidra till förståelsen av den komplexa bilden av olika faktorers betydelse för elevers attityder till naturvetenskap. Det första resultatet, pojkar är mer positiva till fysik och kemi och flickor till biologi, diskuteras utifrån ämnenas genuskodning. På ett symboliskt plan är fysik och kemi mer förknippade med maskulinitet än biologi. Det andra resultatet, högpresterande elever och särskilt pojkar, är mindre positiva till de tre ämnena 2007 än 1995. Det resultatet diskuteras mot bakgrund av ungdomars identitet och identitetskonstruktion. Det verkar som om unga människor i dag inte tycker att utbildningar och arbeten inom det naturvetenskapliga och tekniska området ger dem möjligheter att använda sina talanger, kreativitet och självförverkligande. Resultatet diskuteras också utifrån de förändringar av arbetsmetoder som har skett i svensk skola där det individuella arbetet har ökat och lärarledda genomgångar har minskat. Kan det ha påverkat de högpresterande eleverna så att de har blivit mindre stimulerade och fått färre utmaningar och på så sätt blivit mindre positiva till de naturvetenskapliga ämnena? Det tredje resultatet, en större andel hög- och lågpresterande pojkar tycker att de tre ämnena är tråkiga 2007 jämfört med 1995, diskuteras utifrån begreppen "antipluggkultur" och att vara "cool". Kan resultatet från denna studie indikera att det är viktigare för pojkar 2007 att ha en attityd att visa sig ”cool” och att inte plugga. Kan detta ha påverkat attityderna till de naturvetenskapliga ämnena negativt? Slutligen visar resultaten att lågpresterande flickor och pojkar tycker att de presterar bättre 2007 än 1995 och det diskuteras mot bakgrund av förändringarna av arbetsmetoder i den svenska skolan. Mer tid ägnas åt individuellt arbete vilket kan innebära att de lågpresterande eleverna väljer att inte arbeta med svårare uppgifter och att de därför upplever att de presterar bättre. Avhandlingen avslutas med mina egna reflektioner kring undervisningen i de naturvetenskapliga ämnena i grundskolan, kring förändringarna av flickors och pojkars attityder till naturvetenskap utifrån resultaten från denna studie och kring mina erfarenheter som lärare i dessa ämnen. / This thesis explores the change over time of high-and low-performing girls' and boys' attitudes towards biology, physics and chemistry. Data from the TIMSS studies for grade 8 in Sweden is used to investigate how the attitudes have changed between 1995 and 2007. In order to define high- and low performing pupils the results from the mathematic test in the TIMSS studies are used. The attitude is measured by four questions from the student questionnaire in the TIMSS studies. The results are discussed from various perspectives that can contribute to the understanding of the complex picture of the importance of different factors on students' attitudes towards science. The first result, boys are more positive to physics and chemistry and girls to biology, is discussed from the subjects association with gender. On a symbolic level physics and chemistry are more associated with masculinity than biology. The second result, high-performing students especially the boys have a less positive attitude toward the three subjects in 2007 than in 1995. That result is discussed from youth identity and identity construction. It seems that young people today do not think that education and work within the field of science and technology will give them opportunities to use their talents, creativity and self-fulfillment. These results are also discussed based on changes in teaching methods that have taken place in the Swedish school where the individual work has increased and teacher-controlled tuition   has been reduced. Is it possible that these changes have affected the high-performing students so they have become less stimulated and have met fewer challenges and therefore have become less positive towards science in school? The third result, both high- and low-performing boys think that the three science subjects are more boring 2007 compared to 1995, is discussed from the discourses of "effortless achievment” and "uncool to work". Is it possible that this result indicates that it is more important for boys in 2007 to have an “uncool to work”-attitude and that this attitude also affects the attitudes towards science in school in a negative direction? Finally, the result showing that the low-achieving students think that they are performing better in all three subjects 2007 compared to 1995, are discussed in the light of changes in the Swedish school. During this period the teaching methods have changed. More time is spent on individual work perhaps implying that the low-performing pupils choose not to work with more difficult tasks and therefore feel that they are performing better. The thesis is concluded with my own reflections on the teaching of science subjects in primary education, on the changes of girls' and boys' attitudes towards science based on the results of this study and on my experience as a teacher in these subjects.

Vi befinner oss mitt i utvecklingen mot ett digitalt samhälle med nya kommunikationssätt, ny teknik och nya möjligheter. Digitalisering är inte längre enbart en IT-fråga utan handlar om kommunikation, utveckling och förändring. Ämnet är relevant då fallverksamheten som undersöks är mitt uppe i att digitalisera sin verksamhet och att få med medarbetarna i förändringen.  Tidigare forskning påpekar bland annat vikten av att vara närvarande som ledare för förändringen. De påpekar också vikten av att stötta de som genomgår förändringen och att det är essentiellt att informationen ska flöda genom rätt kanal och att lägga fokus på mottagaren och hur de uppfattar informationen, detta för att förändringen ska anammas på bästa sätt. I vår studie har vi undersökt, genom en kvalitativ och en kvantitativ undersökning, hur information har kommunicerats ut till de olika förvaltningarna som deltog i studien och hur inställningen till förändringen är. Studien avslutas med rekommendationer till ledare och anställda för att informera, underlätta och hjälpa till mot en väl anammad digitalisering. Studien grundas i Berlo’s kommunikationsmodell och Lewins förändringsteori och en syntes har skapats för att kombinera dessa två teorier. Resultaten från studien visar på att information om förändringen har kommunicerats ut olika till olika förvaltningar, både när det gäller till exempel vem de ska kontakta vid frågor eller problemsituationer gällande digitaliseringen men också vad förändringen kommer innebära. Information har, än så länge, kommunicerats via mail och en e-baserad nanoutbildning. Studien visar även på att inställningen till förändringen i tidigt skede är positiv, men att det finns skillnader i hur mycket och vad för information som kommunicerats ut till de olika förvaltningarna.  Resultatet visar också vidare på att en informationsvideo, workshop och ytterligare utbildning önskas och hade uppskattats för att få med sig alla på samma bana då alla läser, hör, ser och lär sig i olika takt. Ett annat resultat visar att en handledare närvarande via e-post, telefon samt fysiskt hade varit ytterligare ett bra komplement till resterande förslag. Avslutningsvis redovisas de olika rekommendationer som vi har framställt för att informera, stötta och förhoppningsvis hjälpa både medarbetare och ledare att anamma och leda digitaliseringen på bästa sätt.

Bakgrund:Bröstcancer är en vanlig sjukdom bland kvinnor och allt mer flera kvinnor drabbas. Det finns olika typer av bröstcancerbehandlingar. Alla behandlingar kan medföra biverkningar som kan påverka kvinnor både psykiskt och fysiskt. Sjuksköterskans roll och ansvar är att uppmärksamma dessa kvinnor i de olika stadierna av bröstcancer för att kunna ha koll på kvinnornas mående.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med bröstcancer.Metod:Studien är en litteraturöversikts studie med kvalitativ och kvantitativ metod och består av 10 artiklar. Resultat: Består av ett huvudämne med två underteman och fyra subteman. Som visade att kvinnor upplevde att kroppslig förändring av bröstcancer och som resulterade i sociala konsekvenser. Konklusion: Studien visar att kvinnorna är i behov av ett stöd efter behandlingen av bröstcancer och att de upplever att den kroppsliga förändringen ger en stor påverkan i deras liv och vardag.

Bakgrund: Att åldras och en dag bli pensionär är något som många kommer att få uppleva. Att gå i pension är en process i flera steg som vanligen startar med tankar kring pensioneringen. Tankarna påverkar även agerandet och känslorna inför den kommande förändringen. Syftet är att undersöka vilka förväntningar och resonemang blivande pensionärer har gällande omställningen och livet efter förvärvsarbete. Metod: Kvalitativ metod används där 12 deltagare i åldrarna 60–64 år intervjuades med stöttning av egenutformad semistrukturerad intervjuguide, materialet transkriberades och analyserades efter kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenteras under fyra huvudteman med totalt nio under teman som beskriver olika delar av resonemanget deltagarna har om kommande pension. Huvudtemana är Deltagarnas inställning till kommande förändringar i livssituationen, Olika faktorer som påverkar deltagarnas beslut om pensionering, Förberedelser som deltagare har vidtagit inför pensionen och Förväntningarna som deltagarna har på framtiden. Konklusion: Resultatet pekar på att de tankar och förberedelser som har startat hos deltagarna är oftast av positiv karaktär. Att det kommer en tid med omställning är de förberedda på, det kommer att leda till frihet och möjlighet att styra över sin tid.

No description available.

Tidigare forskning har kommit fram till att digitaliseringen förändrar arbetssätten inom redovisning både genom att spara tid och material som papper och pärmar. Tidigare arbetsuppgifter utförs på kortare tid idag med hjälp av automatiseringar och digitala lösningar. Den teknologiska utvecklingen går snabbt framåt och i dagens samhälle måste företagen hålla sig ajour för att kunna konkurrera både när det gäller pris och tiden uppgifter ska utföras på. Arbetssätten förändras ständigt på bekostnad av personalens bekvämlighet och trygghetszon, de måste ofta förändra sina arbetssätt och utveckla sina färdigheter. Syftet med studien är att undersöka hur digitaliseringen påverkar personalen på redovisningsavdelningen. Tidigare studier fokuserar ofta på redovisningsekonomens situation på redovisningsbyråer, vi har valt att fokuserar på medelstora företag som sköter sin egen redovisning. Genom en kvalitativ studie med sex semistrukturerade intervjuer undersöker vi personalens attityd gentemot förändring när det gäller digitalisering av arbetssätt. Vi tar hjälp av modellen technology acceptance model konstruerad av Davis 1989. Studien visar att den digitala utvecklingen hos de undersökta företagen ligger på ungefär samma nivå som varandra. Respondenterna har en positiv attityd gentemot fortsatt digitalisering och reducering av monotona arbetsuppgifter. Det kommer alltid att finnas ett visst motstånd mot förändring men att det går att övervinna med rätt information. Resultatet stärker tidigare studiers resultat att för de enskilda individerna är det framför allt användarvänligheten och den upplevda nyttan som är de drivande faktorerna. Däremot kan de inte alltid välja de bäst lämpade programmet då det också är kostnads- och tidsbesparingar som påverkar inköpen. Respondenterna ser positivt på framtiden och ser den fortsatta digitaliseringen som välkommen hjälp i deras yrke.

Titel: ”Det är trevligt att se varandra i Zoom, men…” En kvalitativ studie om medarbetare på Högskolan i Gävles upplevelser av motivation under perioden av distansarbete till följd av Covid-19 Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi  Författare: Linus Nygårds och David Norlin Handledare: Daniella Fjellström Datum: 2022-05-23 Syfte: Syftet med studien är att öka förståelsen för hur medarbetare på Högskolan i Gävle upplevt att motivation har påverkats av distansarbete till följd av pandemin, samt hur det förändrats under den gångna perioden av distansarbete till följd av Covid-19. Metod: Studien utgår från ett konstruktivistiskt perspektiv. För insamling av det empiriska materialet har en kvalitativ undersökningsmetod tillämpats i form av semistrukturerade intervjuer. Den teoretiska referensramen är baserad på tidigare forskning inom motivationsteori och distansarbete. En intervjuguide har formats där frågorna är baserade på den teoretiska referensramen. Empirin är framtagen genom intervjuguiden. Studiens resultat bygger på en tematisk analys där teman skapats utifrån den empiriska insamlingen.               Resultat & slutsats: Resultatet visar att medarbetarna upplevt att det påtvingade distansarbetet har haft en negativ inverkan på den sociala kontakten som normalt råder på arbetsplatsen. Det visar också att det funnits brister i den fysiska arbetsplatsen. Distansarbetet har däremot lett till en ökad känsla av självbestämmande. Sammantaget har motivationsnivån påverkats negativt enligt analysen. Förslag till fortsatt forskning: Förslag till framtida forskning innefattar att undersöka vilka delar från distansarbetet till följd av pandemin som blir kvar när pandemin är över, och hur dessa påverkar motivationen i den nya kontexten.                                                            Uppsatsens bidrag: Studien har bidragit genom att visa distansarbetets negativa påverkan på motivationen till följd av försämrad arbetsmiljö och uteblivna sociala kontakter, samt vad som upplevts som bra och dåligt vid distansarbete för organisationen.