Sammanfattning   Kremering av avlidna ökar i Stockholm och behovet av ytterligare ett krematorium är stort.   Konceptet och idén till projektet utgår från tanken om att livet är föränderligt och att alla människors liv och intryck är olika. Hypotesen för projektet är ett krematorium uppdelat i tre delar med tre entréer. En entré för anhöriga, en för personal och en för begravningsentreprenörerna. Ett krematorium, med sammanfogade volymer och växlande höjder med materialitet som kontrasterar mot varandra, det beständi­ga, det föränderliga.   Exteriört består krematoriet av fem sammanfogade byggnadskroppar med väx­lande höjder. Byggnaden har fasader i bärande betong med fönsterpartier som bryter upp det kompakta intrycket av betongen och skapar inblickar och utblickar samt tillför ljus till krematoriet. Två av byggnadskropparna har fasader av koppar,   En högtidlig och ceremoniell känsla, utan re­ligiös anknytning, har funnits med som en grundidé i projektet och löper som en röd tråd genom samtliga delar av krematoriet. / Abstract Cremation of the dead is increasing and there is a huge need for another crematorium in the Stockholm area. The concept and idea of the project proceeds from the idea that life is variably and that life of each human being is different and unique. The hypothesis for the project is a crematorium divided into three parts with separate entrances: one for the relatives, one for the staff and one for the undertakers. A crematorium, with merged volumes and various heights and materials that contrast, the eternal, the inconstant. The exterior consists of five buildings attached to each other, with a variety of heights. The trimming is made of load-bearing concrete with sections of windows, breaking up the compact impression of the concrete, creating views and insights and permits daylight into the crematorium. Two of the buildings have coppertrimming. A solemn and ceremonial feeling, without religious connection, has been the basic idea and theme for all parts of the crematorium.

Denna studie syftar till att analysera hur skolans värdegrund har förändrats i grundskolans läroplaner mellan 1994–2022 samt hur värdegrunden överensstämmer med examensordningen för grundlärare under samma tidsperiod. Studien utgår från följande frågeställningar: ”Vilka normer och värden innehåller skolans värdegrund i grundskolans läroplaner Lpo 94, Lgr 11 och Lgr 22?”, ”Hur överensstämmer skolans värdegrund med examensordningen för grundlärare mellan 1994–2022?” samt ”Hur har skolans värdegrund och överensstämmelsen med examensordningen för grundlärare förändrats över tid?”. I bakgrunden redogörs för hur värdegrund växte fram som ett nytt begrepp. Där redogörs också för läroplansreformer och lärarutbildningen som föremål för politisk makt, samt hur förändringar i skolans styrdokument sker till följd av samhälleliga förändringar. Som teoretisk utgångspunkt används läroplansteori, värdegrundsbegreppet som innefattar normer och värden samt Biestas teori som bygger på att utbildning har tre nyckelfunktioner: kvalificering, socialisering samt subjektifiering. Materialet som analyseras är läroplanerna Lpo 94, Lgr 11, Lgr 22 och de examensordningar för grundlärare som gällde 1994, 2011 samt 2022. Analysmetoden som används för att analysera materialet är en tematisk textanalys. Studiens resultat visar att det i Lpo 94 finns normer och värden rörande demokrati, medmänsklighet, individ, ansvar, gemenskap och objektivitet. I Lgr 11 finns normer och värden som rör demokrati, medmänsklighet, individ, ansvar, gemenskap, objektivitet och drivkraft. I Lgr 22 finns, slutligen, normer och värden som rör demokrati, medmänsklighet, individ, ansvar, gemenskap, objektivitet och drivkraft. Alla tre studerade läroplaner uttrycker liknande värden och det har inte skett några radikala förändringar över tid. I Lgr 11 uttrycks nya normer och värden kopplade till de entreprenöriella förmågorna medan det i Lgr 22 uttrycks nya normer och värden kopplade till maktstrukturer och samtycke mellan individer. Överensstämmelsen mellan värdegrund och examensordning har gått från svag överensstämmelse år 1994 till relativt stark överensstämmelse år 2011 och sedan förblivit i princip oförändrad år 2022.

Denna studie syftar till att analysera hur framställningen av genus har förändrats över tid i läroböcker för svenska i lågstadiet. Studien använder sig av ett genusperspektiv och utgår från följande forskningsfrågor: Hur framställs flickor/kvinnor och pojkar/män i ett urval läroböcker mellan 1964–2018? samt Hur ser förändringen av genus ut i läroböckerna över tid? För att behandla forskningsfrågorna används en kvalitativ textanalys på ett urval läroböcker från olika decennier eftersom det ger möjlighet att undersöka den historiska förändringen av genus. Decennierna som valts ut är från 1960-talet och framåt, med anledning av grundskolans införande 1962. De läroböcker som analyseras är utgivna 1964, 1970, 1985, 1996, 2006 och 2018. Textanalysen utgår från fem analysfrågor som behandlar framställningen av flickors/kvinnors och pojkars/mäns utseende, egenskaper, handlingar, vilka miljöer de vistas i samt vilken typ av gruppkonstellation de ingår i. Resultatet av analysen visar att flickor och pojkar framställs på olika sätt i förhållande till varandra och under de olika tidsperioderna. Genus är föränderligt och går i vågor, från 1960-talets märkbara distinktion mellan manligt och kvinnligt till 2010-talets mycket mer neutrala framställning av genus i läroböckerna. Däremellan har distinktionen mellan manligt och kvinnligt skiftat. Det som i ett årtionde ses som manligt kan i ett annat årtionde ses som kvinnligt och vice versa. I läroböckerna är egenskaper den aspekt av genus som genomgår störst förändring och handlingar är den aspekt som till största del består. Trots förändring finns det inget exempel från läroböckerna där kvinnan är norm. Genus anpassas på olika sätt i läroböckerna. I de tidigare läroböckerna är det oftare kvinnan som anpassas för att passa in i mannens normer, medan det i de senare läroböckerna förekommer både kvinnor och män som är normbrytande eller könsneutrala.

Uppsatsens syfte är att undersöka vilka verktyg slöjdlärare använder vid bedömning av elevers slöjdarbeten med hjälp av tre frågeställningar. Vilka metoder och strategier använder sig läraren av för att bedöma elevers slöjdarbeten, hur involverar läraren eleven i bedömningsprocessen och hur dokumenterar läraren bedömningsunderlagen.Metod:För att få svar på uppsatsens tre huvudfrågor genomfördes en kvalitativ undersökning. Kvalitativa intervjuer genomfördes av sex verksamma slöjdlärare i grundskolan, varav fyra var kvinnor och två män. De kvalitativa intervjuerna genomfördes med hjälp av 5 öppna frågor, det vill säga utan fasta svarsalternativ.Resultat:Resultatet visade att slöjdlärare arbetar med liknande metoder när det gäller formativ och summativ bedömning.Forskningsdeltagarna har olika sätt hur de kommunicerar bedömningskriterier och hur de dokumenterar underlag för bedömning. Undersökningen visar att metoder av bedömningsformer i slöjd blir en tolkningsfråga utifrån varje slöjdlärare och därmed är inte bedömning i slöjd likvärdigt.

Att leda samt motivera på distans kan innebära att nya arbetssätt konstrueras. Syftet med denna studie är att genom dessa förändringar bidra till djupare kunskaper för framtidens ledarskap. Studien är en kvalitativ studie baserad på åtta intervjuer med ledare som har behövt ställa om på grund av distansarbetet. Studien bygger på tidigare forskning och teorier inom området. Resultatet visar att förändringen som skett berör den fysiska interaktionen mellan ledare och medarbetare som uteblir på grund av distansarbetet. Tekniska verktyg har kraftigt ökat i användning och ledarna har behövt vara kreativa när det kommer till att motivera medarbetarna. Ledarskapet och arbetsmotivationen till medarbetare har inte påverkats markant av ett förändrat arbetssätt på distans. Många organisatoriska förändringar har skett vilket har bidragit till att nya arbetsmöjligheter implementerats i organisationerna.

In connection with the global pandemic Covid-19, many organizations are being forced to leave their physical workplaces with respect of the new restrictions. What happens to individuals who are no longer allowed to visit their workplaces and meet their colleagues? How are employees motivated to work when it is conducted from one's home? This study aims to gain an understanding of what happens to the motivation within projects when the work is forced to be conducted at a distance, and what conditions does the project manager have to motivate his project groups? To answer these questions, ten project managers were interviewed, and the respondents' answers were then analyzed using a qualitative method to gain an understanding of how their experiences have been affected by the forced transition to digital work. The results of the study and previous research suggest that motivation is affected by change. The change that organizations have been forced to make in connection with Covid-19 has affected the individuals in the organizations who try to deliver similar results without the opportunity to meet their colleagues physically. The feeling of being isolated in your home in combination with the challenges that exist when trying to get to know new people with digital means of communication affects the individual's ability to find an inner motivation to work.

En studie i hur tolkandet av sekulariseringsteorin har förändrats över tid inom religionssociologin, då många religionssociologer i dag ändrat uppfattning om huruvida den tidigare tolkningen är hållbar eller om den saknar evidens. Att arbeta som religionslärare måste innehålla att man tar till sig nya förändringarna genom att studera ny forskning gällande sekulariseringens utveckling samt nya de nya tolkningarna vilket dagens religionssociologer har öppnat upp för. De flesta religionssociologiska forskare menar att det finns nya tolkningar av sekulariseringens utveckling i världen. Vilket görs utifrån den hermeneutiska tolkningen samt förståelseprocessen. Studiets teori utgår ifrån att reflektera på differentieringen, då den gamla teorin inte granskar de skilda sekulariseringsteorierna, vilket behövs för att tolka det som i dag anses fattas i sekulariseringsterorin. Inom den nya tolkningen finns nya perspektiv att bejaka men även att den gamla till viss del kan ha relevans än idag. Vilket kan användas inom religionsundervisningen för att aktualisera religionsämnet då det har framkommit i undersökningar att ungdomar anser att religionsundervisning i gymnasiet endast består av upprepning från högstadiet och genom detta blivit ett tråkigt ämne i gymnasiet.

Sammanfattning/AbstractEkström Larsson, Joanna (2019). Specialpedagogisk handledning och vad den leder till. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragDå forskning talar för att specialpedagogisk handledning ökar i omfattning ute i förskolor (Åberg, 2005) är det av intresse att undersöka hur pedagoger i förskolan upplever handledningen och vad de upplever att handledningen leder till. Syfte och frågeställningarSyftet med examensarbetet är att bidra med kunskap om pedagogers syn på specialpedagogisk handledning riktad mot förskolan avseende; funktion, innehåll och upplägg. Frågeställningar:• Hur har handledningen varit organiserad utifrån innehåll och form?• Vad har handledningen bidragit med för verksamheten?• Vilka förändringar har skett i verksamheten efter handledningen?TeoriFör att tolka materialet från fokusgruppsintervjuerna används teorier kring förändring av första och andra ordningen samt en kulturmodell kring förändring i en kultur.MetodDå syftet med studien var att undersöka hur pedagoger ser på specialpedagogisk handledning vad det gäller funktion, innehåll och upplägg valdes att genomföra undersökningen utifrån en fenomenologisk ansats. Då fenomenologin handlar om att förstå ett fenomen men också att lyfta fram kärnan i fenomenet (Fejes & Thornberg, 2017). Eftersom undersökningen syftar till att förstå och analysera pedagogers upplevelser av specialpedagogisk handledning valdes fokusgrupper som metod för insamlande av material. Då fokusgrupper används för att ta reda på vilka tankar, åsikter och upplevelser en grupp har kring ett visst fenomen (Wibeck, 2000). ResultatResultatet i undersökningen tyder på att pedagogerna i förskolan har olika syn och erfarenheter av specialpedagogisk handledning. Då handledningen innefattas av både rådgivning och reflektionssamtal. I undersökningen framgår det också att pedagogerna ser på handledning som en form av stöd även om innebörden i stödet skiljer sig åt. Dels ses stödet som hälsofrämjande, det vill säga möjlighet att prata av sig, och det innefattas också av att utveckla reflektion. Studien pekar även på att pedagogerna upplever att den specialpedagogiska handledningen leder till profession- och kompetensutveckling. Att pedagogerna har fått möjlighet att reflektera över situationer som de själva upplevt har lett till att pedagogerna utvecklat och förändrat sitt förhållningssätt och relationskapande. De har även utvecklat ett gemensamt språk och en kollektiv kompetens. Specialpedagogiska implikationerUtifrån vetenskapen om att det förekommer handledning av specialpedagoger i förskolan så är det viktigt att veta vad denna handledning leder till. Om specialpedagogisk handledning ska bidra med utveckling och lärande (Bladini 2004 och Näslund, 2004), vilket handledningen har som syfte, behöver det finnas en kunskap kring hur pedagogerna upplever handledningen och vad denna leder till för förändringar. Denna studie bidrar med hur pedagoger upplever handledning då resultatet tyder på att pedagogerna har olika syn på handledning samt att de upplever att handledningen som stöd ser olika ut. Utöver detta bidrar denna undersökning med att tyda på att pedagogerna upplever att handledningen utvecklar deras kompetens och profession. Att handledning leder till pedagogers professions- och kunskapsutveckling är enligt forskning målet med specialpedagogisk handledning (Wahlström 1996, Gjems 1996, Tveiten, 2010, Lavuås & Handal 2015). Att denna studie pekar på att handledningen leder till en utveckling av pedagogernas kompetens är en intressant implikation för alla som arbetar med och berörs av specialpedagogisk handledning. Undersökningen tyder även på att specialpedagogen har en stor påverkan vad det gäller att utveckla en förskolas kultur och bidra till förändringar av första och/eller andra ordningen. Det är viktigt att förstå att specialpedagogen har makt och att hen kan påverka vilka typ av kultur och förändring som utvecklas i en förskoleverksamhet.NyckelordFörskola, förändring, handledning, kompetensutveckling och pedagoger.

Arbetet grundar sig från regeringens beslut att införa programmering i matematikundervisningen. Syftet med studien är att ta reda på om matematiklärare kan se samma fördelar som Skolverket med införandet av programmering i matematikundervisningen samt om matematiklärarnas kunskaper om programmering påverkar deras föreställningar. Empirin samlades in genom enkäter och intervjuer från lärare på samma högstadieskola. Resultatet visar att kunskapen om programmering varierar stort. Matematiklärarna med mer kunskap om programmering ser fler fördelar medan matematiklärarna med mindre kunskap ser färre fördelar. Gemensamt ser dock alla matematiklärarna att införandet av programmering i matematikundervisningen kommer bidra till att förbereda eleverna för den digitaliserade världen vi lever i idag. En del har dock svårt för att se hur programmering kommer stärka elevernas problemlösningsförmåga.

I denna kvalitativa studie har GDPR-lagens införande i- och påverkan på förskolan studerats. Vi har utgått från en frågeställning, och sett på denna utifrån olika perspektiv. Det första fokuset i studien ligger på hur förskolorna har valt att implementera lagen i deras verksamhet. Med detta menas om personalen fått utbildning och/eller bara information om lagen. Samtidigt har vi belyst förskollärarnas reaktioner till lagen och vilken betydelse detta utgör för det fortsatta arbetet. Det andra fokuset är hur förskolepersonalen behövt ändra sitt arbetssätt efter införandet av GDPR. Här har vi valt att diskutera element såsom samverkan, digitalisering, dokumentation och yrkesroll. I resultatet framgår det skilda meningar om vad GDPR-lagen skapat för konsekvenser, både gällande yrkesrollen och även den generella förståelsen för lagen. Empirin, som samlats in med hjälp av sex stycken intervjuer, analyseras i resultatdelen med hjälp av olika teorier. Dessa utgår ifrån organisationskultur, ledarskap, yrkesprofession, förändringsprocesser och inlärningsteorier, samt kommunikation. I studiens diskussionsdel kommer begreppen technostress och technoapati ställas i relation till varandra, samt till förskolan som den ser ut idag.