Bakgrund: Prevalensen av tarmstomier har ökat och idag lever 40 000 personer med en tarmstomi i Sverige. Stomiuppläggning innebär en livsomställning och sjuksköterskan har en viktig roll att förmedla kunskap och stöd. Studien syftar till att utöka förståelsen för subjektiva erfarenheter av att leva med en tarmstomi för att kunna bemöta och stödja individer som erhållit en tarmstomi på bästa sätt. Personcentrerad omvårdnad utgör teoretisk referensram. Syfte: Syftet var att beskriva vuxna patienters erfarenheter av att leva med en tarmstomi. Metod: En litteraturstudie baserad på ett urval av tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats från databaserna CINAHL och PubMed som analyserats med en integrerad analysmetod.Resultat: Resultatet påvisade 3 kategorier: Stöd, Förändring och Anpassning. Stödjande nätverk är viktigt för att kunna acceptera ett liv med tarmstomi; vare sig det kommer från närstående, vården eller utomstående. Ett tydligt fynd är erfarenheten av en förändrad personlig och social tillvaro. Anpassningsprocessen påverkas av bakgrund, förutfattade meningar och copingstrategier. Dock kan anpassningsprocessen försvåras till följd av komplikationer. Slutsats: Tarmstomi är en livsomställning där flera faktorer påverkar erfarenheterna som beskrivs både positiva och negativa. Den personcentrerade vården riskerar att bli bristfällig om vårdpersonal inte har tillräckligt med kunskap, såväl praktiskt som emotionellt.

Syftet var att genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer undersöka hur förskollärare upplevde förändringar i föräldrasamverkan till följd av pandemins påverkan. Åtta förskollärare har intervjuats och frågeställningarna riktades mot deras perspektiv på samverkan under pandemin. Studien tog sin utgångspunkt i Lewins förändringsteori där en trestegsmodell låg till grund för analysen. Resultatet visade att föräldrasamverkan ansågs vara av stor betydelse men har påverkats till följd av pandemin. I resultatet framgick det att förändringarna till en början mötte motstånd men att den ömsesidiga respekten och flexibiliteten som fanns gjorde att förändringarna kunde mötas ur en positiv synvinkel. Resultatet visade också att förskollärare såg både fördelar och nackdelar med pandemins förändringar men att de genom att förhålla sig öppna och anpassningsbara kontinuerligt kunde fortsätta att samverka för att utveckla och förbättra förskolans verksamhet.

Följande studie avser att problematisera barns matvanor och sockerkonsumtion. Syftet har varit att genom kvantitativa enkätundersökningar och kvalitativa gruppintervjuer undersöka hur hög sockerkonsumtionen är hos barn i tio- till tolvårsåldern under en vecka. Arbetets centrala del ligger i att undersöka hur barnen ser på och tänker kring sina egna kostvanor. Undersökningsresultatet visar att majoriteten av studiens deltagare besitter en medvetenhet kring vad som är bra och nyttig mat samt medvetenhet kring frukostens betydelse för människan.

Syfte med detta arbete är att skapa förståelse för gymnasieskolans utbildningsinnehållpå Hotell och Restaurangprogrammet respektive Livsmedelsprogrammet i relation tillarbetslivets utveckling och utbildningsbehov. Genom en kartläggning av berördabranschers uppfattning om elevernas utbildningsbehov vill vi undersöka om det finnsbehov av att utveckla nytt specialutformat program med inriktning mot ”Butik ochCateringkock”.MetodVi har genomfört en kvalitativ studie, där vi gjort intervjuer med berörda branscher. Därsöker vi svar på frågan om utbildningsinnehållet på gymnasieskolans ”Hotell ochRestaurang program” och ”Livsmedelsprogram” motsvarar arbetslivets utveckling ochframtida krav på utbildningsbehov.ResultatResultatet inleds med en övergripande introduktion som handlar om förändrademattrender och livsstilar i dagens samhälle. Efter det redogör vi för resultatet av vårundersökning, uppdelat på två huvudteman: krav på eleverna och krav på utbildningen.Resultatet av vår undersökning visade att det finns ett behov av en specialutformadinriktning mot ”Butik och Cateringkock”. Det krav branschen ställer på vad en nyinriktning skulle innehålla är en kombination av det kursinnehåll som idag finns inomLivsmedelsprogrammets Färskvaruinriktning och på Hotell och Restaurangprogrammets Restauranginriktning.De nyckelord vi använt i vår studie är Utveckling, förändring, trender,specialutformat program, ”butik- och cateringkock”.

The Swedish Armed Forces is an organisation that is constantly undergoing changes. The period after the dissolution of the Warsaw Pact means that several defense decisions during the 1990s and early 2000s are enforced with extensive cuts and changed tasks for the organization. The invasion defense is transformed into an operational defense, many units are disbanded or relocated, the conscription defense is put on hold in favor of a professional defense. Work processes are centralized, managers' mandates are pushed upwards in the organization with the aim of streamlining. The changed external situation and a different security policy reality mean that the Armed Forces have begun overall changes to meet this new reality and it follow the direction that exists in politics. The return to a military based on a national perspective has begun and conscription has been reintroduced with increasing volumes. New military units, regiments and flotillas are under construction. The leadership of the Swedish Armed Forces with Headquarters and branch leaders is being developed and changed, with mandates being pushed out at a lower level and decentralisation being implemented. The introduction of a new structure for officers has a major impact on personnel. At the same time, we are most likely on the way to becoming a member of NATO. All in all, this means that the demands for efficiency and growth increase. This change affects everyone and not least the managers at different levels who will make sure to implement it. This exploratory study is based on creating an understanding of how lower-level managers should benefit from the decentralization that has begun. The study will also create an understanding of how the increasing efficiency is to be achieved and addresses roles, mandates and on the line organization in relation to the support processes that have a major impact on daily operations. The study derives its empirical data from interviews with chiefs of staff at the Armed Forces servicebranches land, maritime, air, logistics and selected units, and these have been coded through a Grunded theory approach and then included in analysis with the chosen frame of reference.   The results of the study has come to four conclusions: Middle management and support functions are not sufficiently prepared for the transformation that is currently ongoing. Conditions for establishing the solidbase for upcoming growth by 2025 are limited. Managers of the line organisation must be restored to an increased degree of mandate. Current transformation work will not affect the prevailing culture within FM. / Försvarsmakten är en organisation som ständigt genomgår förändringar. Tiden efter Warszawapaktens upplösning med ett avslut på perioden av det kalla kriget medför att flera Försvarsbeslut under 1990-talet och början av 2000-talet genomdrivs med omfattande nedskärningar och förändrade uppgifter för Försvarsmakten. Invasionsförsvaret skrotas och ett nytt insatsförsvar med fokus på internationella insatser ska byggas upp, många förband läggs ned eller omlokaliseras, värnpliktsförsvaret läggs vilande till förmån för ett yrkesförsvar. Detta medför att en omfattande centralisering genomförs där centrala processer blir styrande och chefernas mandat trycks uppåt i organisationen syftande till att effektivisera. Det på nytt förändrade omvärldsläget och en annan säkerhetspolitisk verklighet innebär att Försvarsmakten har påbörjat övergripande förändringar för att möta denna nya verklighet och för att följa den inriktning som politiken beslutat. Återgången till ett försvar som utgår från ett nationellt perspektiv är påbörjad och värnplikten är återinförd med ökande volymer. Nya krigsförband, regementen och flottiljer är under uppbyggnad. Ledningen av Försvarsmakten med Högkvarteret och försvarsgrensledningarna utvecklas och förändras där mandat ska tryckas ut på lägre nivå och en decentralisering ska genomföras. Införandet av ett flerbefälssystem påverkar personalen i stor omfattning. Samtidigt är Sverige med största sannolikhet på väg att bli medlem i NATO. Detta gör sammantaget att kraven på effektivitet och tillväxt ökar. Dessa förändringar påverkar alla och inte minst de chefer på olika nivåer som ska se till att genomföra dem. Denna explorativa studie har som grund att skapa förståelse för hur chefer på lägre nivå ska gagnas av den påbörjade decentraliseringen. Studien ska också skapa förståelse för hur den ökade effektiviteten ska uppnås och behandlar roller, mandat och linjeorganisationen i förhållande till de stödprocesser vilka har en stor inverkan på den dagliga verksamheten. Studien hämtar sin empiri från intervjuer med stabschefer vid Försvarsgrenar och utvalda förband och dessa har kodats genom en Grounded theory-ansats för att sedan ingå i analysen med vald referensram. Studien har sammantaget kommit fram till fyra slutsatser: Det finns ett synsätt och en kultur i såväl mellanchefsledet som stödfunktioner som inte fullt är inställd på den förändring som Försvarsmakten eftersträvar. Förutsättningarna för att skapa en så kallad bottenplatta till år 2025 är begränsade. Linjeorganisationen måste ta tillbaka mandaten. Förändringsarbetet förändrar inte den rådande kulturen, det riskerar att pågå under alltför lång tid och inte ge det förväntade resultatet.

Lärarlag under utveckling / Teachers team in development

A qualitative study of a senior high school staff's perceptions and experiences during a process of alteration. / En kvalitativ studie av hur personalen på en 7-9-skola uppfattar och upplever en genomgripande förändringsprocess som de är en del av.

Syftet med denna undersökning är att undersöka och synliggöra hur pedagoger ser på samlingen i förskolan. Studien har utgått från följande frågeställningar: Hur tänker pedagogerna kring ämnet samling och dess innehåll? Hur ser samlingen ut? På vilket sett får barnen delaktighet och inflytande i samlingen? Hur tänker pedagogerna kring samlingens förändring? Vilken barnsyn har pedagogerna i samlingen? För att få svar på våra frågeställningar har vi fördjupat oss i forskning på området och gjort en studie på fyra förskolor, där observationer och intervjuer har använts som metod. Intervjuerna har transkriberats och analyserats med observationerna utifrån frågeställningarna. Respondenterna talar om samlingens förändring, delaktighet och inflytande och det kompetenta barnet.Slutresultatet visar att samlingen är ett återkommande inslag i förskolans verksamhet, men att samlingens innehåll och syfte varierar mellan förskolorna. En av faktorerna till variationen är pedagogens medvetenhet om barnens delaktighet och inflytande. En annan faktor som påverkar är pedagogens barnsyn och hur de omsätter tanken om det kompetenta barnet i verksamheten. Resultatet visar även att vissa förskolor förändrat sin syn på den rutinmässiga samlingen, som enligt pedagogerna kunde ses som ett tillfälle för pedagogen att förmedla sin kunskap till barnen. Dessa pedagoger talar om att de utgår från barnens intresse och samlar barnen när de visat nyfikenhet för något. Slutresultatet visar också att pedagogernas intentioner med samlingarna är goda, då de i enlighet med läroplanen för förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Emellertid kan resultatet visa på att vilket barnperspektiv pedagogerna intar är av betydelse för samlingens utformning.

Arbetslivet har genomgått en förändring som resulterat i att individen idag har ett större ansvar för den egna karriärutvecklingen. Rörlighet, flexibilitet och att hålla sig anställningsbar ses som arbetsmarknadens ledord. Med en samhällsförändring krävs det att det utvecklas nya metoder och verktyg inom studie- och yrkesvägledning, för att hjälpa individer att anpassa sig till de nya kraven. Studiens mål är att ta fram ett verktyg, i form av karriärråd, i syfte att hjälpa individer att nå deras uppsatta karriärmål. I den här studien handlar karriärråd om att lära av de som gått före, för att se om det finns något i deras sätt att utveckla sin karriär som skulle kunna fungera även för andra. Det handlar om att ha andra människor som förebilder, inte att bli deras avbild. Utifrån studiens mål, är syftet att undersöka individers karriärutveckling, för att hitta gemensamma faktorer i hur de har tänkt och agerat i val och förändringar, vilka drivkrafter och egenskaper de har samt vilket stöd de har haft från andra och hur det stödet har påverkat dem. Våra intervjuer och vald teori har inspirerat oss till att utveckla ett verktyg i form av karriärråd. Studien bygger på en kvalitativ metod där sex intervjuer har genomförts. Teorier som beskriver beslutsfattande och karriärutveckling har valts för att få en djupare förståelse för informanternas berättelser om den egna karriärutvecklingen. Studien har resulterat i åtta karriärråd som talar om vikten av självinsikt, öppenhet, risktagande, anpassningsbarhet, nyfikenhet, optimism, målfokusering, olika beslutsfaktorer samt andras betydelse för den enskildes karriärutveckling.

Specialpedagogens roll i skolutveckling. Från vision till vardag.Syftet med vårt arbete är att undersöka specialpedagogens roll när det gäller skolutveckling, utifrån ett skolledarperspektiv.Vi vill undersöka i vilka typer av skolutvecklingsfrågor specialpedagogisk kompetens efterfrågas. Vi har därför valt att intervjua tio rektorer, för att få deras syn på hur de använder sig av den specialpedagogiska kompetensen. Resultatet av vår undersökning visar att det finns ett stort behov av specialpedagogisk kompetens inom skolutvecklingsområdet. Visionen om en skola för alla ställer nya krav på de verksamma inom skolan. Förändringar inom verksamheter tar tid och för att det ska ske en förändring inom hela skolsystemet måste mål och visioner vara väl förankrade hos alla verksamma inom skolan. / The function of the special needs educator in educational development. From ideology to praxis.