Syftet med denna studie var att undersöka förskollärares syn på konflikter och konflikthantering samt få syn på hur de hanterade och bemötte konflikter som uppstod i verksamheten. Studien var inspirerad av en etnografisk studie med kvalitativ ansats där intervju och icke deltagande observationer användes för att samla data. Resultaten visade att förskollärarna ansåg att en konflikt uppstår på grund av att fler individer har skilda uppfattningar kring samma situation och att konflikter kan ses som lärotillfällen om de bemöts på rätt sätt. Genom förebyggande arbete kan barnen utveckla redskap för att själva kunna hantera konflikter. Vid en konfliktsituation var medling den metod förskollärarna använde vilket gav störst önskvärt resultat. Dock uppstod det situationer där förskollärarna nyttjade andra metoder. En slutsats är att förskollärarna behöver utbildning inom konflikthantering för att bättre kunna hjälpa barnen att hantera konflikter.

Uppsatsens syfte är att prövande teoretisera kring ett annorlunda hållbarhetsbegrepp, med estetiken och etiken som nav, och vad ett sådant skulle kunna innebära för hur ett förskoledidaktiskt hållbarhetsarbete kan förstås och realiseras i praktiken. Med en etnografisk ansats och deltagande observationer prövas teorin mot tre vardagliga exempel från en förskolas verksamhet. Observationerna visar prov på hur barn experimenterar med själva tillvaron på sätt som med vägledning av bl.a Félix Guattaris tankar och begrepp kan förstås som estetiska och skapande bortom en traditionell förståelse av estetik. Studiens resultat visar på möjligheten att vidga förståelsen av det estetiska arbetet i förskolan utanför ateljéns gränser. Vidare visar resultaten på möjligheten att lägga till hållbarhetsdimensioner i förståelsen av ett estetiskt arbete i förskolan. Slutsatser som dras är att detta skulle kunna betraktas som ett tillägg till ett traditionellt hållbarhetsarbete och de begrepp, praktiker och platser som där planeras ingå.

Syftet med denna studie är att undersöka om hållbar utveckling behandlas i barnböcker för yngre barn samt att beskriva, analysera och diskutera vilka diskurser kring hållbar utveckling i barnböcker som blir synliga. Den metod som vi använder oss av är kvalitativ textanalys med inriktning på diskursanalys. I studiens resultat kan vi ur de analyserade böckerna urskilja åtta olika diskurser; diskursen om att barn vill vara en hjälte, diskursen om att barn behöver en verklighetsförankring, diskursen om att barn är lättskrämda eller påverkbara, diskursen om att barn är kompetenta, diskursen om att personer som räddar naturen eller arbetar för en hållbar utveckling gör något bra, diskursen om att äldre vet bäst/bättre, diskursen om att de som inte hjälper till att hålla jorden ren är dåliga och diskursen om att inte återvinna och återanvända är dåligt/fel. De flesta av diskurserna bekräftas i förskolans läroplan (Skolverket 2016) och de övriga går med viss tolkning även dem att kopplas till läroplanen. Andra slutsatser som vi drar av studien är att barnböcker för yngre barn om hållbar utveckling är svårtillgängligt för förskolan och att författare använder makttekniker för att få barn intresserade av ämnet. Slutligen ser vi i samtliga barnböcker vi analyserat att barn framställs som kompetenta samtidigt som den uppfattningen ständigt motarbetas av de makttekniker som utövas av vuxna som ett försök till att styra dem.

No description available.

Tidigare forskning visar på de olika effekter som yoga tycks ha för barns välmående, men det har varit ont om undersökningar som visar pedagogers upplever avseende yogans effekt i arbetet med barn. Vårt syfte med studien var därför att undersöka pedagogers upplevelser av att arbeta med yoga och barn i förskoleålder. Genom kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med pedagoger har studiens resultat vuxit fram och analyserats utifrån en fenomenologisk teori. Fenomenologin används sedan för att koppla studiens resultat till de begrepp vi använder oss av för att förstå pedagogernas livsvärldar. Slutsatsen visar att yoga påverkar både det enskilda barnet och barngruppen och att barn för att orka med sin vardag behöver få tid till lugn och ro. Genom att använda yoga som arbetsmedel utvecklar pedagogerna barnens självuppfattning samtidigt som barnens både fysiska och psykiska funktioner utvecklas. Barnens relationer både till sig själva och till andra utvecklas med hjälp av ett prestationsfritt förhållningssätt där pedagogerna medvetet arbetar för att hjälpa barnen att känna ett lugn och att kunna fokusera.

No description available.

Syftet med arbetet är att undersöka hur förskollärare skildras i fem bilderböcker utgivna 2017–2019. Metodvalet för studien är diskursanalys. För att kunna besvara syftet har vi använt oss av sex analysfrågor, resultatet av dessa har sedan analyserats med diskursanalytiska begrepp. Resultatet för våra analyserade bilderböcker är att alla böcker både är skrivna och illustrerade på liknande vis, med fokus på barnen och där pedagogerna figurerar som bikaraktärer. De slutsatser vi drar är att vi ser gemensamma drag för hur förskolorna och pedagogerna framställs i alla fem böcker, som visar att det är en och samma diskurs som råder. De som arbetar på förskolan kallas “fröken”, och om de är förskollärare går inte att avgöra. ”Fröken” positioneras till en roll som omhändertagande och fostrande, i dessa situationer har “fröken” handlingsutrymme. “Fröken” har lite eller inget fokus alls på utbildning och undervisning. Den fostrande delen uttrycks när “fröken” tillrättavisar barnen vilket visar på maktrelationen, där de vuxna besitter högre makt än barnen.

No description available.

Syftet med denna studie är att generera kunskap om pedagogers uppfattningar om de yngsta barnens meningsskapande i naturvetenskap. Metoden som används är kvalitativa intervjuer av sju pedagoger vilka arbetar med de yngsta barnen på sex olika förskolor. De transkriberade intervjuerna har analyserats utifrån sociokulturell teori för att med hjälp av olika begrepp beskriva pedagogernas föreställningar om de yngsta barnens naturvetenskapliga meningsskapande. Resultatet visar att pedagogerna beskriver att den didaktiska rollen innebär ett lyssnande på barnen och vikten av att ta vara på de naturvetenskapliga situationer som barnen visar intresse för. Pedagogerna framhåller även betydelsen av att tillföra vatten, olika naturmaterial, djur och insekter då dessa skapar gynnsamma förutsättningar för de yngsta barnen att skapa mening om naturvetenskap. Pedagogerna beskriver även att de yngsta barnen framförallt använder sina sinnen och hela sin kropp i sitt naturvetenskapliga meningsskapande. Slutsatsen av studien är att pedagogerna framhåller vikten av att verkligen lyssna på de yngsta barnens alla kroppsliga och sinnliga uttryck för att utifrån detta skapa intressanta naturvetenskapliga aktiviteter.

No description available.