The purpose of this thesis is to explore the situation for ebooksin Swedish public libraries. The background is anincreasing lending of e-books in public libraries, with anacquisition model formed when e-books were more of anexperiment in a few libraries. The debate has escalated in therecent years and in this thesis I aim to investigate thelibraries’ experience with e-books and the current pricemodel. The empirical material comes from interviews witheight head of public libraries in the Västra Götaland region.As theoretical background, I have used Michael Buckland’sfour roles of collections and price models from Lee andBoyle.My results show ambivalence with the price model. Thereare worries that the cost will escalate out of control, but atthe same time my respondents do not want to lose thebenefits of a digital file by limiting the use of it to f e oneuser at a time. At the moment my respondent are not beingactive, but are instead waiting for a better solution to come,perhaps from the Royal Library. Looking at the roles ofcollection regarding e-books, the effect is disputable andpoints towards centralization, mostly because of theindividual libraries’ lack of independence and control overthe e-books. I also suggest that we look at e-books fromanother point of view: that we could benefit from regardingthem more as databases than books in our collections. / Program: Bibliotekarie

<p>Fusionernas antal och storlek har ökat för varje år, och företagsvärlden har präglats av en fusionsyra som är frapperande. Det faktum att fusioner förekommer i så stor utsträckning samtidigt som det påvisas att en majoritet av företagsaffärerna misslyckas förefaller oss vara en paradox. Syftet med uppsatsen är att utifrån ekonomisk teori studera de motiv och drivkrafter som ligger bakom företagsfusioner, och diskutera de olika aktörernas medverkan i fusionsprocessen. I uppsatsen diskuteras också i viss mån vilket utfallet av en fusion blir beroende på vilka motiv och drivkrafter som föreligger. De teorier som används är dels teorier avseende motiv och drivkrafter bakom fusioner, dels appliceras public choice teorin och principal-agent teorin på fusionsprocessen och dess aktörer.Detta beroende på att teorierna behandlar den enskilda individens nyttomaximering och problemet med informationsasymmetri. Motivbilden är mångfasetterad. Den består både av uttalade/officiella och dolda/inofficiella motiv. Företagens uttalade motiv är ofta att uppnå kostnadsbesparingar och samordningsvinster via synergieffekter. De dolda motiven och drivkrafterna utgörs dels av personliga motiv där aktörerna försöker maximera den egna nyttan, dels av yttre psykologiska drivkrafter såsom flockbeteende, hybris och påtryckningar från finansiella rådgivare. Vi har dragit slutsatsen att det föreligger incitament och möjlighet för individuell nyttomaximering hos vissa aktörer, beroende på att en fusion för dessa innebär en rad fördelar. De består främst av ökad prestige och högre löner. Att handla opportunistiskt möjliggörs delvis av den informationsasymmetri som föreligger mellan exempelvis aktieägare och företagsledning.</p>

<p>Sedan början av 1990-talet drar en våg av förvärv och fusioner fram över Sverige. För att förstå de beslut som fattas i samband med förvärv och fusioner kan besluten studeras utifrån en rationell beslutsmodell. Uppvisas ett beteende som innebär en låg grad av rationalitet kan även mer deskriptiva beslutsmodeller tas till hjälp. Undersökningen syftar till att bidra med kunskap om beslutsprocesser i samband med företagsförvärv och fusioner inom IT-konsultbranschen. Resultatet visar att IT-konsultföretagen uppvisar en låg grad av rationalitet i samband med besluten. Det är vanligt att intuition och känsla styr vilket gör att en byråkratisk beslutsmodell på ett bättre sätt kan beskriva beteendet. En viktig orsak till den låga graden av rationalitet är att företagen styrs av marknadens krav på tillväxt. Detta leder till att uppvisande av handling är viktigare än genomförande av lyckade och vinstgivande förvärv och fusioner.</p>

<p>Bakgrund: Något som är förknippat med globalisering är den ökade förekomsten av multinationella företag vilka idag uppgår till över 63 000 stycken och har över 700 000 dotterbolag världen över. Vid företagsförvärv är det viktigt med en analys av de effekter ett förvärv får på koncernens lönsamhet och finasiella ställning, eftersom redovisningsinformation används vid olika typer av bedömningar. </p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva vilka faktorer som påverkar koncernens lönsamhet och finansiella ställning vid förvärv av utländska företag samt beskriva hur faktorerna påverkar. Denna beskrivning syftar till att öka förståelsen för vilket beaktande koncernen gör för dessa faktorer i samband med köpet. </p><p>Avgränsningar: Uppsatsen kommer att behandlas utifrån ett finansiellt och redovisningsmässigt perspektiv. Vidare kommer studien endast omfatta företagsförvärv som i koncernredovisningen behandlas som dotterbolag. Uppsatsen kommer endast att behandla företagsförvärv i länder med normalinflation. </p><p>Genomförande: Vi har studerat artiklar och litteratur inom ämnet samt intervjuat personer vid fem koncerner om ett specifikt företagsförvärv. Samtliga personer har varit inblandade i förvärvshanteringen. </p><p>Resultat: Det primära vid ett förvärv är att förvärvet på sikt skapar ett positivt aktieägarvärde. Detta återspeglas i att förvärvet genom synergier skapar lönsamhet samt att den finansiella risken ökas för att höja avkastningspotentialen på eget kapital. Den finansiella risken påverkas genom att använda en optimal finansieringsform med hänsyn till företagets kapitalstruktur. Övriga överväganden som görs är att begränsa goodwillens effekter samt att erhålla fullständig kontroll över det förvärvade bolaget. Valutakurspåverkan utgör inget större hänsynstagande.</p>

<p><strong>Problem: </strong>Genereras det en abnorm avkastning i samband med företagsförvärv? Skiljer sig resultaten från varandra i fråga om branschtillhörighet?</p><p>Vilka motiv finns till att genomföra företagsförvärv? Påverkas företagens aktiekurs beroende på vilket motiv som anges för förvärvet?</p><p><strong>Syfte: </strong>Studiens syfte är att belysa och analysera förändringar i aktiekursen vid annonsering av företagsförvärv och hur dessa påverkas av branschtillhörighet och motiv angett till förvärvet. Syftet är även att undersöka vilka motiv som anges av företagen vid förvärv av ett annat bolag.</p><p><strong>Avgränsningar: </strong>Förvärven i denna undersökning har inträffat under tidsperioden 1996-2005. Valda företag är de som själva förvärvat och samtliga har varit registrerade på Stockholmsbörsens OMX-lista. Antalet företag uppgår till 40 stycken.</p><p><strong>Metod: </strong>Metoden har varit kvantitativ, då mycket hård data har bearbetats och analyserats. Valet att använda Eventstudie som metod motiveras av att denna är ett bra verktyg för att belysa specifika ekonomiska händelsers inverkan på aktiekursens förändringar. Genom att räkna ut genomsnittlig kumulativ avvikande avkastning och genomsnittlig avvikande avkastning per dag för varje företag, har förvärvet som fenomen kunnat isoleras och analyseras, utifrån händelsefönstrets 11 dagar. <strong></strong></p><p><strong>Teori: </strong>Den effektiva marknadshypotesen säger att all tillgänglig information på marknaden skall återspeglas i aktiekursen. Därmed bör även marknaden, i hypotesens halvstarka form, omedelbart reagera på ny information angående företagsförvärv, så att jämvikts pris uppstår. <strong></strong></p><p>Teorin angående motiv till företagsförvärv säger att samtliga förvärv genomförs med en önskan från företagen om ökad tillväxt, som de själva inte kan uppnå organiskt.</p><p><strong>Empiri: </strong>I prövningar av nollhypotesen av CAAR och AAR har inga statistiskt signifikanta samband kunnat fastställas i något av fallen, varken när det gäller branschtillhörighet eller vilket förvärvsmotiv som angetts. Samtliga företag faller däremot inom den teoretiska ramen för vilka motiv som angetts till förvärven. <strong></strong></p><p><strong>Slutsatser:</strong> I denna undersökning har det framkommit att Den effektiva marknadshypotesen i sin halvstarka form inte är gällande när det kommer till reaktionerna på nyutkommen information rörande förvärv. Dessa slutsatser grundar sig i att inga signifikanta samband har stått att finna.</p> / <p><strong>Challenge:  </strong>Do acquisitions generate abnormal returns?<strong> </strong>Do results differ in between various industries? What are some of the key motives for a corporate acquisition? Do different types of motives lead to diverse or similar results in terms of its affect on an acquiring company’s share price?</p><p><strong>Aim:  </strong>The aim of this paper is to highlight and analyze the changes in share prices as a result of a company´s acquisition announcement. Furthermore, the paper will shed a light on and evaluate some of the motives for an acquisition as well as the influence a company’s industry belonging has on the resulting share price changes.   Moreover, the aim is also to identify the divers motives companies have stated as a reason for acquiring another company.</p><p><strong>Delimitation: </strong>The acquisitions in the study have taken place during the period 1996-2005. The acquiring companies have been registered on the Swedish stock exchange (OMX-list). The sample studied in the paper is limited to 40 companies.</p><p><strong>Method: </strong>The method used has been quantitative analysis. Results have been accumulated through the process of an event study. The method provides suitable tools for highlighting and analyzing economical events that influences a company´s share price. For the purpose of this study the acquisitions has been isolated by an event window of 11 days. First the cumulative average abnormal return (CAAR) and the average abnormal return (AAR) are calculated for the 11 days, the values are then aggregated. The aggregated result is then tested by using the null hypothesis test. Statistical conclusions have then been drawn from the end results i.e. accepted or rejected.<strong> </strong></p><p><strong>Theory: </strong><em>The theory of efficient markets</em> describes markets, who fully reflect all of the available information. As new information is provided, the share prices should change to a level where no arbitrages are possible.  In the semi strong form of the hypothesis, the market should immediately react and prices should fluctuate to its new equilibrium. </p><p>The theory concerning motives for acquisitions says that all acquisitions are made through a wish for economical growth. Through acquisition a company can i.e. acquire market shares or expand in to new markets faster than through organic growth.</p><p><strong>Results: </strong>The null hypothesis test did not find any statistical relation between the factors examined. Either the test of CAAR or AAR has provided a positive or negative relation within the categories <em>industry</em> <em>belonging</em> or <em>motive for acquisition</em>.</p><p>All of the stated motives for acquisition have fallen within the frames of the theory. No new motive was found.</p><p><strong>Conclusions: </strong>To conclude, the study shows that the semi strong form of the <em>efficient market hypothesis</em> is not applicable in this study as the results shows that there could not be found any statistical relation between the announcement of acquisitions and the market’s reaction.<strong> </strong></p>

<p>The aim of this study is to examine the market reaction when information about a company’s foreign direct investment is announced and how that affects the shareholder’s value. Also of interest is whether the market reacts differently depending on which country the investment is established in and which mode of entry is used. This will be achieved by using an event study approach. The selection that was used consisted of 206 companies registered on the Nasdaq OMX Nordic homepage, which had during a time period stretching from 1999 to 2009 established a foreign direct investment in the regions BRIC, Europe or the USA using the mode of organic growth, joint venture or acquisition. The units were submitted to a hypothesis test, this was done to determine if an abnormal return was attained during the event window. The event window consisted of eleven days, five days before the announcement and five days after, which includes the announcement day. The tests were performed on the units as a whole and divided into categories depending on mode of entry, region and country. The event study was accompanied by a questionnaire.</p><p>The result of the study show no statistically significant abnormal return related to the announcement of a foreign direct investment. There were however some indications of a deviation when the units were divided into region, most noticeably between the regions BRIC, which showed a steady negative development, and Europe, which showed a steady positive development. These results were however not significant.</p>

<p>Vid omsättning av varor ska svensk mervärdesskatt debiteras, vilket stipuleras i mervärdesskattelagen. Försäljning till andra EG-länder, s.k. gemenskapsinterna förvärv är undantagen svensk mervärdesskatt. Detta är reglerat i 3 kap. 30 a § ML. Vid ett gemenskapsinternt förvärv ska varorna transporteras ut ur Sverige och tillhandahållaren ska inte debitera köparen svensk mervärdesskatt för dessa. Vid s.k. avhämtningsköp, vilket innebär att köparen själv står för transporten från tillhandahållaren uppstår ett problem. För att undantagsregeln i 3 kap. 30 § ML ska bli tillämplig fordras att tillhandahållaren kan styrka att varorna har transporterats ut ur landet och att omsättningen således inte är att klassas som gjord i Sverige. Det är upp till tillhandahållaren att ta fram nödvändig dokumentation som gör det sannolikt att en korrekt gemenskapsintern försäljning har skett. Bevisningen har försvårats i och med avskaffandet av gränskontroller inom gemenskapen. Vid export kan tillhandahållaren erhålla ett tulldokument vilket inte är möjligt vid gemenskapsinterna transaktioner.</p><p>Det finns varken i lag eller i förarbeten några anvisningar på vad som utgör tillräcklig dokumentation. Vid otillräcklig dokumentation riskerar tillhandahållaren att få betala den uteblivna mervärdesskatten och kan dessutom åläggas skattetillägg. Det är Skatteverket som avgör om dokumentationen är tillräcklig och gör det sannolikt att de aktuella varorna har transporterats till en annan medlemsstat.</p><p>I vår uppsats utreder vi rättssäkerheten kring dessa dokumentationskrav. Framförallt är det förutsebarheten för den enskilde som vi undersöker. Vi har tittat på rättsfall från svenska regeringsrätten och EG-domstolen där detta har behandlats och vi har studerat de anvisningar som Skatteverket har gett på området. Vi har utrett dessa i ljuset av de rättsprinciper som är vedertagna för att kunna nå en slutsats. I uppsatsen behandlas även synen på god tro inom skatterätten.</p><p>Vi anser att rättssäkerheten för den enskilde vad gäller dokumentationskraven från Skatteverket har förbättrats genom tydligare information men att avsaknad av lagtext, förarbeten och rättsfall som tolkar dessa utgör en fara för densamma. Riskerna för tillhandahållaren gör sammantaget att denna handelsform kan hämmas. Vi ser lösningen i att lagstiftningen görs tydligare på detta område.</p>

<p>För att överleva i dagens näringslivsklimat krävs en väl anpassad strategi för att hantera alla svårigheter och möjligheter som ett företag ställs inför.</p><p>Denna uppsats syftar till att undersöka den svenska energikoncernen Vattenfalls tillväxtstrategi. Konkret undersöks på vilka sätt företaget avser växa organiskt och genom förvärv, vilka marknader som skall exploateras och vilken typ av produktutveckling som sker. Vidare undersöks svenska statens ägarroll i Vattenfall.</p><p>För att besvara uppsatsens syfte har vi använt såväl primär- som sekundärdata i form av intervjuer med representanter för både Vattenfall och Svenska staten samt dokumentation i form av rapporter, analyser och direktiv. Denna data har sedan tolkats med hjälp av tillväxtteori avseende både organisk och förvärvsinriktad tillväxt samt agentteori.</p><p>Från vår data har vi kunnat dra slutsatser kring Vattenfalls strategi där företaget i nuläget står inför en större förändring från att vara inriktade på förvärvsbaserad tillväxt till en kombination där både förvärv och organisk tillväxt ingår. Denna strategi syftar till att fördubbla företagets energiproduktion fram till år 2030 och göra företaget klimatneutralt till år 2050. I ett längre perspektiv vill företaget utmärka sig som en av Europas ledande energiföretag.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur internkommunikationen utformas vid fientliga förvärv, ur det förvärvade företagets synvinkel. Vidare avser jag undersöka om uppfattningen angående internkommunikationens förfarande skiljer sig mellan olika nivåer i företaget, det vill säga om bilden som förmedlas av ledningen överensstämmer med den som ges av mellanchefer och medarbetare. För att besvara syftet kommer jag utföra en kvalitativ undersökning av Skandias internkommunikation beträffande sammanslagningen med Old Mutual. Jag kommer därför att genomföra intervjuer med tre personer från Skandias ledning, en mellanchef samt en medarbetare. Intervjuerna, och senare även analysen, grundar sig på en teoretisk bakgrund gällande förvärv i allmänhet, och fientliga övertaganden i synnerhet, där oron medarbetarna vanligtvis känner inför denna situation tas i beaktande. Vidare grundar sig denna studie på teorier angående internkommunikation, där Berk (1996) har varit huvudreferensen.</p><p>Resultaten tyder på att Skandia under hela förvärvsprocessen har använt sig av intranätet, epost, underlag med Frågor och Svar, personliga möten (inklusive videointervjuer) samt telefonmöten, för att informera sina chefer och medarbetare. Informationen har under hela processen bestått av uppdateringar angående förvärvets fortlöpande. Före övertagandet informerades de anställda om fördelarna med ett fortsatt självständigt Skandia och ledningen kommenterade även löpande via intranätet spekulationerna som förekom i media angående förvärvet. Kommunikationen efter förvärvet rörde i huvudsak vilka positiva effekter övertagandet skulle ha på bolagets verksamhet. Resultaten tyder på att Skandias medarbetare och chefer, både före och efter övertagandet, har fått den bild ledningen syftade till att skapa. Däremot skiljer sig de internkommunikationsansvarigas uppfattning angående kommunikationen före övertagandet med övriga respondenters, vilket kan bero på en vilja att legitimera Skandias nuvarande situation.</p>

Fusionernas antal och storlek har ökat för varje år, och företagsvärlden har präglats av en fusionsyra som är frapperande. Det faktum att fusioner förekommer i så stor utsträckning samtidigt som det påvisas att en majoritet av företagsaffärerna misslyckas förefaller oss vara en paradox. Syftet med uppsatsen är att utifrån ekonomisk teori studera de motiv och drivkrafter som ligger bakom företagsfusioner, och diskutera de olika aktörernas medverkan i fusionsprocessen. I uppsatsen diskuteras också i viss mån vilket utfallet av en fusion blir beroende på vilka motiv och drivkrafter som föreligger. De teorier som används är dels teorier avseende motiv och drivkrafter bakom fusioner, dels appliceras public choice teorin och principal-agent teorin på fusionsprocessen och dess aktörer.Detta beroende på att teorierna behandlar den enskilda individens nyttomaximering och problemet med informationsasymmetri. Motivbilden är mångfasetterad. Den består både av uttalade/officiella och dolda/inofficiella motiv. Företagens uttalade motiv är ofta att uppnå kostnadsbesparingar och samordningsvinster via synergieffekter. De dolda motiven och drivkrafterna utgörs dels av personliga motiv där aktörerna försöker maximera den egna nyttan, dels av yttre psykologiska drivkrafter såsom flockbeteende, hybris och påtryckningar från finansiella rådgivare. Vi har dragit slutsatsen att det föreligger incitament och möjlighet för individuell nyttomaximering hos vissa aktörer, beroende på att en fusion för dessa innebär en rad fördelar. De består främst av ökad prestige och högre löner. Att handla opportunistiskt möjliggörs delvis av den informationsasymmetri som föreligger mellan exempelvis aktieägare och företagsledning.