Bakgrund: Prevalensen av atopiskt eksem har ökat under senare delen av 1900-talet.Det är en kronisk sjukdom med påverkan på såväl barn som familj som förutommedicinska aspekter även måste hantera psykosocial belastning. Då bot intefinns är det viktigt med förebyggande behandling genom utbildning. Syfte: Att genom en integrativ litteraturstudie beskriva hur barns atopiska eksempåverkar livskvaliteten för barnet och föräldrarna samt vilket stöddistriktssköterskan ger. Metod: Studien genomfördes som en integrativlitteraturstudie där 19 artiklar, 15 kvantitativa och 4 kvalitativa bedömdesoch klassificerades. Sökningar gjordes via databaserna PubMed, Cinahl ochPsykInfo under augusti och september 2012. Söktermer som användes vardermatitis atopic, eczema, family and quality of life. Syntetisering till ettnytt beskrivande innehåll har skapats genom sammanslagning av artiklarnasresultat och slutsatser. Resultat: Vid atopiskt eksem påverkades barnets ochföräldrarnas livskvalitet negativt, såväl fysiskt, emotionellt som socialt.Föräldrarna och barnen hade omötta behov av information om sjukdom ocheksemvård. För att kunna hantera atopiskt eksem, förhindra försämring ochförbättra livskvalitet hade distriktssköterskan en central roll när det gälldeutbildning och stöd för barn och föräldrar. Slutsats: Relationen mellandistriktssköterska och barn samt föräldrar var viktig vid atopiskt eksem, inteenbart för den fysiska läkningen utan också för deras psykologiska ochemotionella välbefinnande. Varje diagnos av hudsjukdom kan visa sig på ettliknande sätt men borde ses som unik och individuell, då individer har olikaerfarenhet av sjukdom och dess konsekvenser. / Background: The prevalence of atopic dermatitis hasincreased during the later part of the twentieth century. The chronic diseaseaffects both child and family. They have to cope with medical aspects of thedisease and also manage psychosocial stress. When no cure exists it isimportant with preventive treatment through education. Aim: The aim ofthis integrative literature review was to describe how children`s atopicdermatitis affects the child´s quality of life as well as the parents and whatsupport the district nurse provide. Method: The study was conducted asan integrative literature review in which 19 articles, 15 quantitative and 4qualitative were reviewed and classified. Searches were made using thedatabases PubMed, Cinahl and PsychInfo during august and september 2012. Searchterms used were atopic dermatitis, eczema, family and quality of life. A newdescriptive content has been synthesized by merging the content in the articlesfindings and conclusions. Results: When the atopic dermatitis thequality of life for the child and parents affected negatively, both physically,emotionally and socially. Parents and children had need for information aboutdisease and eczema treatment. In the management of atopic dermatitis, toprevent exacerbation of the condition and improve quality of life the districtnurse had a central role in education and support for children and parents. Conclusion: The relationship between the district nurse and thechild/parents was important, not only for the physical healing but also fortheir psychological and emotional wellness. Every diagnosis of skin disease canmanifest itself in a similar manner but should be seen as unique andindividual, when individuals have different experience of illness and itsconsequences. / <p>2012-11-05</p>

Syfte: Syftet med studien är att beskriva patienter och anhörigas erfarenheter av det dagliga livet med gastrostomi. Metod: En systematisk litteraturstudie användes som metod.  Sökningar efter artiklar som svarade mot syftet gjordes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. Sju artiklar identifierades; sex av dessa var kvalitativa och en var kvantitativ. En innehållsanalys utfördes för att analysera och förtydliga de framtagna artiklarnas resultat.Resultat: Patienter och anhöriga saknar adekvata kunskaper initialt i gastrostomibehandlingen. Patienter och anhöriga upplever även att kunskaper om gastrostomi saknas hos sjuksköterska och dietist efter sjukhusvistelse. Både patienter och anhöriga upplever ett utanförskap och begränsningar i det dagliga livet till exempel i samband med semester, att äta ute, fira födelsedagar och andra sociala tillställningar. Hos både patienter och anhöriga förekommer ambivalenta känslor som till exempel samtida känslor av lättnad, tacksamhet, frustration och ilska över gastrostomibehandlingen.Slutsatser: Vid en gastrostomibehandling påverkas hela familjen. En gastrostomibehandlingen kan medföra känslor av utanförskap och saknad av det sociala livet, samt ambivalenta känslor över behandlingen. Det är önskvärt att sjuksköterskan förutom att ge adekvat information, stöd och ha ett övergripande ansvar för patienterna, stödjer familjen genom att lyfta fram föreställningar som finns i familjen angående behandlingen. Exempelvis genom att använda hälsostödjande samtal som metod.

Syftet med denna studie var att undersöka familjers erfarenheter av att ha deltagit i ett samverkansprojekt med nätverksmöten. Studien omfattar semistrukturerade intervjuer med tre familjer. Texterna tolkades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Fyra kategorier framkom utifrån familjernas svar nämligen, samordning/samarbete, förväntningar, delaktighet och frustration. Samtliga intervjuade familjer hade en livssituation som innebar att de var tvungna att ha kontakt med olika verksamheter för att få stöd att lösa ett problem. Att verksamheterna samordnades i nätverksmöte sågs som en lättnad av familjerna. Resultatet av intervjuerna tyder  på att verksamheterna inte lyckades skapa ett forum där familjerna upplevt den helhetssyn man önskat. Familjeterapi handlar om att arbeta med förändring. Min slutsats av resultatet av intervjuerna bör sättas i sitt sammanhang det vill säga i förhållande till de svårigheter som uppstod med implementeringen av projektet och de utmaningar det innebär att leda nätverksmöten. I det här fallet visade det sig att det största motståndet mot förändring fanns på en organisatorisk/verksamhets nivå.

Bakgrund: Föräldrars kunskap och delaktighet i omvårdnaden av ett barn med astma är nödvändig för barnets välbefinnande. Utifrån ett systemteoretiskt perspektiv är det därför betydelsefullt att belysa hur föräldrar påverkas av barnets ohälsa för att som sjuksköterska kunna ge stöd till hela familjen. Syfte: Att belysa hur astma hos ett barn i familjen påverkar föräldrarna. Metod: Föreliggande studie är en systematisk litteraturstudie. I databaserna Cinahl, PsycINFO och PubMed påträffades 11 kvalitativa samt kvantitativa artiklar vilka svarade mot syftet. Calgary Family Assessment Model utgjorde ett teoretiskt raster vid analysen och ligger till grund för resultatets övergripande tematisering. Resultat: Föräldrar påverkades praktiskt, känslomässigt och beteendemässigt. Astman medförde noggrann planering, omfattande restriktioner samt upptog mycket tid. Svårare astmaepisoder var påfrestande för föräldrarna med känslor av panik, rädsla och hjälplöshet. Oro kring medicinering och framtid samt social isolering var också framträdande. Mödrar intog ofta den beskyddande rollen och verkade som huvudvårdgivare. De starka banden mellan mor och barn påverkade relationerna med övriga familjemedlemmar vilka ofta kände sig bortglömda. Olika strategier och resurser framkom som viktiga såsom att söka information, erhålla socialt stöd samt att ha en positiv inställning. Diskussion/Slutsats: Genom en systemteoretisk förståelse kan sjuksköterskan få en insikt i hur föräldrar påverkas av barnets ohälsa. På så sätt skapas bättre förutsättningar för god omvårdnad av hela familjen.

Denna studie över medeltida mirakelberättelser har som mål att undersöka familjerelationer under medeltiden genom att studera arbetsfördelning, relationen till barnen och mellan makarna. Syftet är att bidra till tidigare forskning om medeltidens kvinnor, män och barn. Detta genomförs med hjälp av en kvalitativ hermeneutisk metod där förståelsen för periodens politiska, sociala och kulturella föreställningar är centralt. Källmaterial är medeltida mirakelberättelser där detaljer och information utöver det centrala för miraklet utgör huvuddelen av undersökningsmaterialet. Som kompletterande litteratur har bland annat Nina Sjöberg, Ronny Ambjörnsson, Yvonne Hirdman, Janken Myrdal, och Colin Heywood varit centrala. Undersökningen kommer fram till att relationerna i Mirakelberättelserna till stor del överensstämmer med tidigare forskning. De bidrar med exempel ur ett annat medeltida perspektiv som inte har studerats så noga. Män och hustrur brydde sig mycket om varandra och särskilt mycket om sina barn

Denna litteraturstudies syfte var att beskriva familjens och det sjuka barnets upplevelse av palliativ vård. Studien syftade dessutom till att beskriva vad familjen ansåg var mest betydelsefullt i mötet med sjuksköterskan i den palliativa vården. Inför uppsatsskrivandet har vetenskapliga artiklar i följande databaser sökts: Blackwell synergy, Ebsco Host Elin@dalarna, Pubmed. Sökorden användes i olika kombinationer. De vetenskapliga artiklarna har granskats med hjälp av granskningsmallar. Inklusionskriterierna för studien var att endast använda vetenskapliga artiklar i fulltext skrivna på engelska eller ett nordiskt språk samt vara av medel eller hög kvalitet. Artiklarna skulle vara publicerade mellan åren 1998-2008 samt bestå av primärkällor. Resultatet som framkom ur studien visade att familjen uppskattade då en relation kunde byggas upp mellan sjuksköterska och familj. Både det yngre och det äldre barnet uppskattade relationen med sjuksköterskan då det fick dem att känna sig speciella. En fördel var om det sjuka barnet hade en och samma vårdgivare under sjukdomstiden eftersom detta lättare bidrog till goda relationer samt att det skapade en trygghet för familjen och barnet. Möjligheter att aktivt delta i det sjuka barnets vård önskade många föräldrar då de ansåg att detta skapade trygghet och en känsla av kontroll. En central del i vården var kontinuitet och tillgänglighet samt kommunikation och information.

Introduktion/Bakgrund: Typ 1-diabetes är en kronisk autoimmun sjukdom som innebär att kroppen slutat tillverka insulin. För att förhindra komplikationer krävs tillförsel av insulin varje dag. Sjukdomen innebär förändringar i livsstilen och det kan vara påfrestande för hela familjen. För att få bättre förståelse krävs kunskap om familjers erfarenheter och vad sjuksköterskan kan göra för att underlätta deras vardag. Syfte: Belysa familjers erfarenheter av att leva med ett barn som har diagnosen typ 1-diabetes. Metod: Artikelsökningar genomfördes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. 9 artiklar inkluderades efter kvalitetsbedömningen. Dessa analyserades och sammanställdes i en litteraturöversikt. Resultat: Familjerna kände sig i behov av mer stöd och information kring sjukdomen. De upplevde känslor som oro, rädsla och förlust vilket medförde stress och konflikter. Diskussion: Med mer kunskap till både barn och föräldrar skulle de få bättre självförtroende och kunna vara mer följsam till att utföra egenvård. Slutsats: Typ 1-diabetes har en inverkan på hela familjen. Med mer kunskap om familjers erfarenheter av att leva med denna sjukdom skulle sjuksköterskan kunna ge ett bättre stöd och hjälpa familjerna i deras nya livssituation.

SAMMANFATTNING Syftet med denna litteraturstudie är att belysa omvårdnaden av familjer som drabbats av plötslig spädbarnsdöd . Omvårdnad av familjen när ett barn dött i plötslig spädbarnsdöd är väldigt viktig för att familjen skall klara av krisen som de har framför sig. För att denna omvårdnad ska bli bra bör olika personalkategorier inom sjukvården ha en bred kunskap om hur familjer upplever den tragedi, de får inte vara rädda för känslor och de bör vara medvetna om de möjligheter som finns att erbjuda familjen i akuta skedet såväl som efter. Studien omfattar hur man tar hand om familjen i det akuta skedet, hur de olika familjemedlemmarna sörjer samt hur familjen reagerar i denna situation. Vidare forskning inom detta området är nödvändig. ABSTRACT The purpose of this study is to illuminate the care of families who lost a child in Sudden infant death syndrome. The care of families when a child dies in SIDS is important how the family will handle the crisis that will come. To make this care as good as possible several specialities among nursing staff needs a wide knowledge about how the family see this experience, they cannot be afraid of the strong feelings that comes with SIDS and they should be aware of the possibilities there is to offer the family, both in the emergency care and in the future. This study includes how to take care of the family in the emergency phase, how the familymembers grief and how they reacts in this kind of situation. Further research in this area is needed. / roger.johanna@spray.se 0454-10662 0708-262134

Background: Early-onset dementia, affecting people under the age of 65, is a growing disease world-wide. The symptoms occurs as changes in personality, concentration difficulties and memory losses. The disease leads to a life-long need of care and support, which often requires that the relatives contribute with. Aim: The aim of this literature study was to explore the experiences of being a relative to a close one with early-onset dementia. Method: Eight qualitative studies were included in this literature review. Friberg’s model for literature reviews was used for the analysis. Result: The sub-categories who emerged were divided into 5 categories which highlights experiences of being a relative to a close one with early-onset dementia; The horrible diagnosis, emotional reactions, coping with the difficult situation, changes in the life-situation, support and lack of support. Conclusion: Overall the relatives experienced a lack of support from health-care services. They felt unseen and misunderstood which led them to be unable to contribute accurate help to the person with early-onset dementia. This feeling of being inadequate could impair their health. Therefore it is important for nurses to focus on the entire family when giving care.   Key-words: Early-onset dementia, family, care-giver, experience, needs / Bakgrund: Tidigt debuterande demenssjukdom, som drabbar människor under 65 år, är ett växande problem världen över. Symtomen visar sig bland annat som personlighetsförändringar, koncentrationssvårigheter och minnessvårigheter. Sjukdomen leder till att personen som drabbas kommer ha ett livslångt behov av vård och stöd som deras anhöriga ofta bidrar med. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa erfarenheter av att vara anhörig till en närstående med tidigt debuterande demenssjukdom. Metod: En litteraturstudie gjordes med 8 kvalitativa studier. Studiernas resultat analyserades med Fribergs modell för litteraturöversikt. Resultat: De underkategorier som framkom delades in i 5 kategorier som belyser erfarenheter av att vara anhörig till närstående med tidigt debuterande demenssjukdom; Den fruktansvärda diagnosen, känslomässiga reaktioner, att hantera den svåra situationer, förändrar livssituation, stöd respektive brist på stöd. Slutsats: Överlag upplevde anhöriga en brist på stöd från sjukvården. De kände sig osedda och oförstådda vilket ledde till att de inte kunde tillgodose sin närståendes behov och drabbades själva till viss mån av psykisk ohälsa. För att tillgodose både den drabbades och de anhörigas behov bör sjuksköterskan fokusera hela familjen i omvårdnaden.   Nyckelord: Tidigt debuterande demenssjukdom, anhörigvårdare, upplevelse, familj, behov

Flexibiliteten i dagens arbetsliv bidrar till att en individs livsdomäner allt mer träder in i varandra, till stor del genom informations- och kommunikationsteknologin och sociala medier. Syftet med denna studie var att undersöka huruvida det finns ett samband mellan användningen av sociala medier på arbetet och skattad stressnivå hos arbetande individer. En elektronisk enkät innehållande bakgrundsvariabler, egenkonstruerade frågor kring sociala medier samt Perceived Stress Scale mailades ut till 111 deltagare, varav 93 personer besvarade den. Bland bakgrundsvariablerna återfanns inte några samband mellan varken skattad stressnivå eller användningen av sociala medier. Analys med korstabell och χ2-test visade på ett signifikant samband mellan skattad stressnivå och användning av sociala medier. Ett signifikant positivt samband hittades mellan skattad stressnivå och antal minuter per arbetsdag som ägnas åt att använda sociala medier (r = ,239, p &lt; ,05). Sociala medier kan därmed fungera både som hjälpmedel för en individ när denna försöker balansera gränserna mellan sina livsdomäner, men även försvårande när användningen tar upp för mycket tid.