Bakgrund: Barn som far illa är ett omfattande samhällsproblem. Mörkertalet är stort och undersökningar visar på en underrapportering. Specialistsjuksköterskan besitter en central roll i att identifiera dessa barn. Det är därför av stor vikt att undersöka bakomliggande faktorer som påverkar upprättandet av en orosanmälan i specialistsjuksköterskans dagliga arbete inom BHV.   Syfte: Syftet var att undersöka specialistsjuksköterskors upplevelser av att upprätta en orosanmälan inom BHV. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ metod och induktiv ansats. Totalt 10 specialistsjuksköterskor från sju Barnhälsovårdscentraler i Götaland inkluderades. Deras erfarenheter inom BHV varierade mellan 1 och 31 yrkesverksamma år. Datainsamlingen utfördes genom semistrukturerade intervjuer via Zoom och analyserades genom manifest innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Resultat: Studien resulterade i fyra kategorier: Barnets bästa i första hand, vilken betonade vikten av att vara barnets röst. Vikten av ett familjeperspektiv, där betydelsen av att involvera hela familjen belystes. Vikten av ett kollegialt stöd, där kollegornas betydelse i samband med upprättad orosanmälan beskrevs och Betydelsen av ett samarbete med Socialtjänsten, vilken belyste vikten av ett välfungerande tvärprofessionellt samarbete. Slutsats: Barnperspektivet, samarbetet med hela familjen samt ett kollegialt stöd är av stor betydelse för upprättandet av en orosanmälan. Ett välfungerande samarbete med Socialtjänsten upplevdes centralt för det fortsatta arbetet samt för att upptäcka fler utsatta barn. / Background: Child maltreatment are a major social problem. The hidden statistics are large and surveys proven underreporting. The specialist nurse plays a central role in identifying these children. It is therefore of great importance to investigate underlying factors that influence the establishment of a report of concern in the specialist nurse's daily work within Child Health Care.  Aim: The purpose was to investigate specialist nurses' experiences of setting up a report of concern within Child Health Services.  Method: The study was made using a qualitative method and an inductive approach. A total of 10 specialist nurses from seven Child Health Centers in Götaland were included. Their experiences varied between 1 and 31 professional years within Child Health Care. The data collection was carried out through semi-structured interviews via Zoom and analyzed with a manifest content analysis according to Graneheim and Lundman.  Result: The study resulted in four categories: The best interests of the child first, which emphasized the importance of being the child's voice. The importance of a family perspective, where the importance of involving the whole family was highlighted. The importance of collegial support, where the importance of colleagues in connection with a complaint report was described and The importance of a collaboration with Social Services, which highlighted the importance of a well-functioning interprofessional collaboration.  Conclusion: The child's perspective, cooperation with the whole family and collegial support are of great importance for the establishment of a report of concern. A well-functioning collaboration with Social Services was felt to be central to the continued work and to discovering more vulnerable children.

Bakgrund: Den pediatriska omvårdnad som specialistsjuksköterskan bedriver bör utgå från ett familjecentrerat förhållningssätt där familjens behov, delaktighet och åsikter tas hänsyn till. En validerad, nationell utvärdering av pediatrisk vårdkvalité saknas idag i Sverige. Australian Hospital Patient Experience Question Set-Parent (AHPEQS-P) är en engelskspråkig enkät som undersöker vårdkvalité ur ett föräldraperspektiv. Enkäten har översatts till svenska men är inte utvärderad i svensk kontext, vilket bör göras för att säkerställa en korrekt utvärdering av vårdkvalitén. Syfte: Syftet var att bedöma ytvaliditeten av den svenska versionen av AHPEQS-P. Metod: En kvalitativ studie med deduktiv ansats genomfördes där kognitiva intervjuer i tre fokusgrupper genomfördes. Urvalet bestod av elva föräldrar till barn med varierande erfarenhet av slutenvård. Analysen utgick från kvalitetsbegreppen relevans, nytta, lämplighet och konstruktion. Resultat: Resultatet visade att enkäten uppfyllde sitt syfte och att enkätfrågorna till största del var lätta att förstå och ansågs relevanta för utvärdering av vårdkvalitén. Vissa ord tolkades olika och alternativa varianter föreslogs för att förtydliga och förbättra språket. Slutsatser: Efter en viss modifiering bedöms ytvaliditeten av AHPEQS-P vara tillräcklig för att gå vidare till nästa fas av implementeringen. Enkäten anses mäta vårdkvalité ur ett familjecentrerat perspektiv och att lyssna till familjen är en viktig aspekt i specialistsjuksköterskan profession. / Background: Pediatric care should be based on a family-centered approach where the family's needs, participation and opinions are accounted for. Yet there is no validated, national survey that measures quality of pediatric care in Sweden. The Australian Hospital Patient Experience Question Set-Parent (AHPEQS-P) is a questionnaire in English that examines quality of care from a parental perspective. The survey is translated into Swedish but has not been evaluated in Swedish context, which should be done to ensure a correct evaluation of the quality of care. Purpose: The purpose was to assess the face validity of the Swedish version of AHPEQS-P. Method: A qualitative study with a deductive approach was conducted. The Swedish version was evaluated through cognitive interviews in three focus groups. The sample consisted of eleven parents to children with varying experiences from inpatient care. The analysis was based on the quality criteria relevance, utility, appropriateness and construction. Results: The results showed that the survey fulfilled its purpose, the questions were mostly easy to understand and were considered relevant for evaluation of the quality of care. Single words were discussed, and alternative versions were suggested to clarify and improve language. Conclusions: After some modification, the face validity of the AHPEQS-P is assessed to be adequate to proceed to the next phase of implementation. The survey measures quality of care from a familycentered perspective and listening to the family is an important aspect of the specialist nurses’ profession.

Sammanfattning: Syfte: Att belysa barnsjuksköterskors erfarenheter av att bedriva relationsbaserad vård för det förtidigt födda barnet och dess föräldrar. Bakgrund: Aktuell kunskapsgrund redovisar vikten av en familjecentrerad, relationsbaserad, neonatalvård i strävan efter tidig anknytning och självständigt föräldraskap. Bakgrunden redovisar även barnsjuksköterkans erfarenheter av den relationsbaserade vården. Design: En intervjustudie utifrån en kvalitativ ansats, med ett vårdarperspektiv som studiens teoretiska referensram. Metod: Data samlas in under 2015 genom öppna och semistrukturerade intervjuer med 10 barnsjuksköterskor verksamma vid neonatalavdelningar. Som stöd för intervjuerna används en intervjuguide, som testas i en pilotintervju. Materialet bearbetas i en kvalitativ innehållsanalys, och resulterar i tre kategorier, 10 subkategorier och ett tema. Resultat: Resultatet redovisas utifrån följande kategorier: att utveckla en vårdande relation, att använda relationsfrämjande arbetssätt på neonatal, att erfara svårigheter att bedriva relationsbaserad vård. Temat för resultatet är; en varsam och utmanande vägledning. Konklusion: Barnsjuksköterskornas erfarenheter av att bedriva relationsbaserad vård på en neonatalavdelning kan förstås som en varsam och samtidigt utmanande vägledning mot föräldraskap. Att bedriva relationsbaserad vård är en viktig del i att skapa föräldrar på neonatalavdelning och det finns all anledning att fortsätta att utveckla ett relationsbaserat vårdande på landets neonatalavdelningar. / Abstract: Aim: To explore pediatric nurses' experiences of practicing relationship-based care for premature infant and their parents. Background: A family centered, relationship-based, care is significant for pursuing early ties and independently parenting in the neonatal care unit. The backround also reports pediatric nurses’ experiences of relationship-based care. Design: An interview study with a qualitative approach, using caring perspective as a theoretical framework. Methods: The data is collected in 2015 through open and semi-structured interviews with 10 children nurses’ working in neonatal units. An interview guide, tested and validated in a pilot interview, is used as guidance for the interviews. The transcribed data is analysed using qualitative content analysis, and resulted in an overarching theme illustrating the latent content including three categories and 10 subcategories. Results: The findings portrayes in the following categories: development of a caring relationship, relationship promotion practices in the neonatal unit, the difficulties with practicing relationship-based care. The theme is a gentle and challenging guidence. Conclusion: Pediatric nurses' experiences in conducting relationship-based care in neonatal units can be understood as a gentle and challenging guidance on parenting. To engage in relationship-based care is an important part of creating parents in the neonatal care unit and there is every reason to continue to develop a relationship based care.

Nowadays the parental presence in the pediatric intensive care units (PICU) is quite common. Building a fellowship between parents and health care staff and high quality parents' integration into the care is a very demanding process. First of all, the success of this process largely depends upon the nurse. It is the very nurse who leads, educates, supports and also professionally integrates parents into their child's care. In addition, critically ill child's care in cooperation with parents is complicated by a high parental stress level, child's serious condition and high professional and technical requirements posed to the nurse. The graduation thesis concentrates on the parents' integration into the care of a critically ill child from the nurse's point of view. The goal of this thesis was to describe the general conditions of parents' integration into the critically ill child's care and to map the actual state of the cooperation within the nurse ? parent ? critically ill child relation from the nurse's point of view. Other goals included the analysis of nurse's feeling of readiness for work with parents of critically ill children, and elaboration of a booklet concerning the initial introduction of an intensive care and resuscitation unit for infants and older children for better parents' awareness. In the research part of the thesis a qualitative research was used. The data collection technique was a semi-standardized interview. A research sample was represented by seven nurses working in the sphere of the critically ill children care in four selected hospitals in the Czech Republic. The study took place in the period starting May 2011 till July 2011. The research results revealed that the parental integration conditions are not quite optimal. First of all, in this sphere the nurses pointed to a limited accommodation capacity for parents, lack of supporting services and unsatisfactory site layout of the intensive care units. The nurses expressed their readiness to the closer cooperation with critically ill children's parents in the basic nursing sphere, mostly, thereafter, in the sphere of hygiene care. The parental cooperation in the special-care sphere was accepted rather negatively by the respondents. As the research results show, most of the nurses consider the work with parents psychologically very demanding and during their school education they had never been prepared for it by anybody. Findings flowing from the research results gave birth to the information booklet that is a basic informational and educational material for parents of children admitted to the intensive and resuscitation care unit for older children and infants in Hradec Králové University Teaching Hospital. It also represents a detailed instruction for a similar material for other facilities of this type and, last but not least, it facilitates the whole process of initial parents' education for nurses. This graduation thesis can also assist in the education of children's nurses, help students and nurses working with critically ill children's parents understand the "Family-centered care" principles and their practical introduction.

Abstract The two universities in Oulu developed an interprofessional (IP) curriculum by implementing the theory and training periods for different undergraduate medical and health care students. The aim was to investigate how interprofessional education (IPE), use of collaborative learning methods and innovative learning environments will promote students’ IP competencies. Furthermore, the aim was to understand how the patients and families experienced the students’ receptions in the training periods. Students’ readiness and attitudes towards interprofessional learning (IPL) were investigated with the Readiness for Interprofessional Learning Scale (RIPLS) and their learning experiences after the courses and training periods with a structured questionnaire. The patients and families filled in the feedback questionnaire after the reception. The data was collected between 2007 and 2015. Almost all students indicated, according to RIPLS great importance towards teamwork and collaboration, and felt their professional identity promoted. The medical students evaluated their roles and responsibilities significantly lower than the other health care students. After the first semester, IP course students’ learning outcomes correlated linearly with their own activity and collaboration with the IP group in the e-learning platform. During the training periods in the out patients diabetes clinic, as well as in the preventive maternity and child health clinics, they performed well with IP competencies such as patient-centeredness, communication and teamwork. Students were well briefed to take responsibility as an IP team of the patients’ visit. The care plan was finalized with the facilitators. In the reflection session, learning outcomes were summarized. Students got an overview of primary and preventive services and their professional roles there. Patients and families were very satisfied with their experience with the students. IPE programs have positively changed the overall attitudes to IPL, both with students and the educators and professionals. In addition, students’ professional and IP clinical competencies have developed and the trust in working together has increased. Feedback from patients and families has been very positive. It showed the importance of IPE and the development of collaborative practice in the service system to stakeholders. IP teamwork experience benefits current and future health care professionals in organizing patient-centered care in collaboration with educational organizations and their working life partners. / Tiivistelmä Oulun yliopiston ja ammattikorkeakoulun yhteistyönä kehitettiin lääketieteen ja terveydenhuollon eri perustutkinto-ohjelmille moniammatillinen opetussuunnitelma. Koulutus sisälsi teoriaopintoja sekä harjoittelua hyvinvointikeskuksessa. Tavoitteena oli tutkia, miten moniammatillinen oppiminen, osallistavien opetusmenetelmien käyttö sekä innovatiiviset oppimisympäristöt edistävät opiskelijoiden moniammatillisia taitoja. Tavoitteena oli myös kuvata potilaiden ja perheiden kokemuksia moniammatillisesti toteutetuista vastaanotoista harjoittelujaksoilla. Opiskelijoiden valmiuksia ja asenteita moniammatilliseen oppimiseen tutkittiin ”Valmiudet ja asenteet moniammatilliseen oppimiseen” (RIPLS) - mittarilla. Heidän oppimiskokemuksiaan koottiin opintojen ja harjoittelun päätteeksi strukturoidulla kyselymittarilla. Potilaat ja perheet täyttivät palautekyselyn vastaanoton päätyttyä. Aineisto kerättiin vuosina 2007-2015. Tarkasteltaessa opiskelijoiden asenteita RIPLS-mittarilla mitattuna suurin osa heistä piti erittäin tärkeänä tiimityötä ja vuorovaikutusta ja koki moniammatillisen oppimisen vahvistaneen heidän ammatillista identiteettiään. Lääketieteen opiskelijoiden arvio omasta ammattiroolistaan ja vastuistaan oli merkittävästi epävarmempi kuin muilla terveysalan opiskelijoilla. Opiskelijoiden oppiminen opintojen alkuvaiheen moniammatillisella kurssilla korreloi suoraan heidän omaan aktiivisuuteensa ja kommunikointiin moniammatillisen ryhmän kanssa verkkoalustan tehtävissä. Harjoittelujaksoilla sekä diabetesvastaanotolla että äitiys- ja lastenneuvolassa opiskelijat oppivat moniammatillisia taitoja, kuten potilaskeskeisyyttä, kommunikointia ja tiimityöskentelyä. He saivat kokonaiskuvan terveyskeskustyöstä ja ennaltaehkäisevistä palveluista sekä omista ammatillisista rooleistaan niissä. Potilaat ja perheet olivat erittäin tyytyväisiä saamaansa palveluun opiskelijavastaanotoilla. Opiskelijoiden asenteet moniammatillista oppimista kohtaan olivat positiivisia yhteisten opintojen alussa ja kehittyivät entistä positiivisemmiksi harjoittelujaksojen myötä. Samanaikaisesti opiskelijoiden ammattialakohtaiset sekä moniammatilliset taidot kehittyivät ja luottamus yhdessä työskentelyyn lisääntyi. Potilaiden ja perheiden antama erittäin myönteinen palaute on osoitus päättäjille ja palvelujärjestelmille moniammatillisen koulutuksen ja työkäytäntöjen kehittämisen merkityksestä. Moniammatilliset tiimityötaidot hyödyttävät sekä nykyisiä että tulevia terveysalan ammattilaisia toteuttamaan ja kehittämään asiakaslähtöistä työtä yhteistyössä korkeakoulujen ja työelämän palveluorganisaatioiden kanssa.

Bakgrund: Barn har rätt att växa upp under trygga förhållanden utan utnyttjande eller våld. Tyvärr far barn illa på många sätt, vilka är en utmaning att identifiera. Distriktssköterskan har en skyldighet enligt lag att orosanmäla till socialtjänsten då ett barn misstänks fara illa, dock finns det försvårande faktorer som påverkar anmälningsbenägenheten. Det är svårt att identifiera riskfaktorer för barn i fara under korta vårdmöten på vårdcentral. Samtidigt åligger det distriktssköterskan att arbeta på ett familjecentrerat sätt och ta hela familjens mående i beaktande. Syfte: att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av att få kännedom om eller misstänka att ett barn far illa. Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats, som analyserades med konventionell innehållsanalys. Individuella intervjuer över telefon eller video hölls med 12 distriktssköterskor från varierande arbetsplatser inom primärvården, med erfarenhet från vårdcentral. Resultat: I resultatet framkom ett övegripande tema: barn i fara är ett komplext ämne för distriktssköterskan. Två kategorier framträdde i resultatet: distriktssköterskans samlade kompetens om barn som far illa samt faktorer som påverkar anmälningsbenägenheten negativt. Distriktssköterskorna såg orosanmälan som en plikt, ibland saknades dock rätt förutsättningar. Det gjorde att distriktssköterskorna kunde tvivla på bedömningen och undvika orosanmälningar. Ett familjecentrerat arbetssätt underlättade. Slutsats: Inför beslut om orosanmälan behöver distriktssköterskan kartlägga familjens situation och barnets utsatthet, eftersom det oftast inte är tydligt att barnet far illa. För att känna trygghet i professionen behöver distriktssköterskan rätt förutsättningar på arbetsplatsen. Arbetsmomentet underlättas om distriktssköterskan har färdigheter i kommunikationstekniker med barn och föräldrar. Ytterligare insatser i form av samverkan med socialtjänsten behövs för att stärka distriktssköterskans anmälningsbenägenhet.

Attention deficit hyperactivity disorder, ADHD, är en av de vanligaste neuropsykiatriska funktionsnedsättningarna hos barn och ungdomar. Funktionsnedsättningen påverkar barnet i både skola, sociala sammanhang och i familjelivet. Detta påverkar i sin tur föräldrars liv. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva föräldrars upplevelse av att leva med barn med ADHD. Metod: Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer med tre föräldrar till barn som har diagnosen ADHD samt text från fem föräldrars bloggar. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Resultat: Fyra kategorier framkom i analysen: Att föräldraskapet är utmanande; Att känna sig missförstådd och frustrerad; Att känna trygghet och gemenskap samt Att känna lättnad när livet fungerar. Slutsats: Föräldrar upplevde utmaningar med föräldraskapet, men föräldrautbildning kunde bidra till att stärka föräldrar och öka deras kunskap att hantera vardagen och därigenom få ökad empowerment. Det skulle bidra till att de hade verktyg att stärka barnets självkänsla, vilket kunde öka barnets resiliens mot psykisk ohälsa och bidra till välmående genom livet för barnet och familjen med ADHD.

Introduction: One of the most significant current discussions in maternal health is the rising burden of non-communicable diseases. The development of accessible non-communicable diseases prevention intervention is an important strategy to reduce the impact of mental and physical health problems on adverse child and maternal health. Despite all the knowledge on good lifestyle intervention practices, the lifestyle change after pregnancy remains rather challenging. This study aims to describe the perspectives of women in relation to lifestyle support experiences after pregnancy. Methods: Qualitative study design with six semi-structured in-depth interviews was used to collect the data among beneficiaries who received the support in physical activity, diet and stress. Manifest and latent content analysis methods were used to analyze the data.  Results: Multicomponent lifestyle intervention utilizing motivational interviewing approach was experienced as flexible, considerate, and inclusive.Maternal struggles profoundly contributed to relapse, which appeared to be a common reoccurrence. Mobilizing family support helped to battle the maternal struggles and to facilitate healthy lifestyle behavior, thereby promoting individual and family wellbeing.  Conclusion: Multicomponent lifestyle support in combination with person and family centered care approach has a great potential to help women during their transition into motherhood.

PhD (Health Sciences) / Department of Advanced Nursing Science / Background: Family-centred approaches to Prevention of Mother-to-Child Transmission (PMTCT) interventions present an important direction for sustainability and prevention of pediatric infections while improving overall family health. Despite numerous opportunities to sustain and expand the existing PMTCT interventions, Mother-to-Child Transmission (MTCT) still occurs. This is evidenced by the number of under-five children who are admitted in hospital being infected by the Human Immunodeficiency Virus (HIV) between the ages of 6 weeks to 18 months, whereas the Polymerase Chain Reaction (PCR) results was non-reactive at six weeks. Purpose: The purpose of this study was to develop a strategy to enhance family-centered interventions for PMTCT sustainability in the selected districts of Limpopo Province, South Africa. Phase 1: The study was conducted in phases. In Phase 1, which was empirical, the following objectives: to explore the risks that contribute to MTCT between the ages of 6 weeks and 18 months; to explore the perceptions of family members regarding family support in PMTCT interventions; and to explore the factors that affect the provision of family support in PMTCT interventions. Phase 2: was development of the strategy and validation of the strategy. Methods: The exploratory sequential mixed method was used to conduct the study, where qualitative data were collected and analyzed first; followed by collecting, analyzing and interpreting the quantitative data. The population comprised the following groups: mothers of babies between 6 weeks and 18 months who are living with HIV/AIDS, family members were represented by male partners, grandmothers or mother’s in_-law and health care professionals working at the PHC Heath Centers v or clinics rendering PMTCT services. In the qualitative design, participants were selected by non-probability purposive sampling and data were collected through one-to-one interview and focus group discussions. Data were analyzed utilizing the open-coding method. In the quantitative design, participants were selected by using simple random sampling and data were collected by means of self-administered survey questionnaires with structured close-and open-ended questions. The population were midwives from Capricorn, Mopani and Vhembe districts PHC clinic. Data were analyzed using the Statistical Package for the Social Sciences (SPSS), Version 22 and descriptive statistics. In Phase 2, findings from the data were used to develop an intervention strategy. The strategy was developed through the use of Strengths, Weaknesses, Opportunities and Threats (SWOT) analysis. The developed strategy was validated by using a quantitative design. / NRF